Bjuvs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bjuvs kommun
Kommun
Norra Vrams prästgård.jpg
Norra Vrams prästgård
Kommunens vapen.
Bjuvs kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortBjuv
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal115,81 kvadratkilometer ()[1]
- därav land115,31 kvadratkilometer[1]
- därav vatten0,5 kvadratkilometer[1]
Folkmängd15 883 ()[2]
Bef.täthet137,74 inv./km² (land)
Läge
Bjuv Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°05′00″N 12°55′00″Ö / 56.083333333333°N 12.916666666667°Ö / 56.083333333333; 12.916666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1041[3]
Anställda1 475 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1260[5]
GeoNames2721533
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Bjuvs kommun är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Bjuv.

I kommunens område kan tre landskapstyper urskiljas – I nordöst en bokskogsbevuxen urbergshorst, i söder ett moränbacklandskap med mjuka kullar vilken i norr övergår i en flack lersedimentslätt. Historiskt har stenkolsbrytningen liksom tillverkningen av eldfast tegel varit viktiga för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet domineras dock Bjuvs näringsliv av tillverknings- och byggsindustrin.

Sedan kommunen bildades och fram till 2020 ökade befolkningen med ca 2500 personer. Kommunen har en tradition av rött styre, vilket efter valet 2014 övergick i regnbågskoalitioner. Sedan 2020 styrs dock kommunen av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuv, Ekeby, Norra Vram, Södra Vram samt Risekatslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle som upplöstes när Bjuvs landskommun 1946 ombildades till Bjuvs köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Billesholm (av de tidigare kommunerna Risekatslösa, Södra Vram och en del av Norra Vram). Samtidigt uppgick den återstående delen av Norra Vrams landskommun i Bjuvs köping medan Ekeby landskommun förblev oförändrad.

Bjuvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bjuvs köping. 1974 införlivades Billesholms kommun och Ekeby kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar till Svalövs, Åstorps och Helsingborgs kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

I kommunens område kan tre landskapstyper urskiljas. I den nordöstra delen återfinns den bokskogsbevuxna urbergshorsten Söderåsen som når 150–180 meter över havet. I den södra delen finns ett moränbacklandskap med mjuka kullar vilken i norr, under 50-metersnivån, övergår i en flack lersedimentslätt. Från trakten av Höganäs ned genom Bjuv finns nordvästskånes stenkolsförande lager, vilket bildades i träsk och sankmarker för 100–180 miljoner år sedan under rät–lias. Stenkolet ligger ovan ett lager av sandsten, som i sin tur ligger ovanpå eldfast lera. Än äldre sandsten liksom konglomerat bildade av vittringsprodukter under perm–trias, den så kallade Kågerödsformationen, återfinns i kommunens södra del. Begränsade rester från kambriumsilurtiden finns längs Söderåsens förkastningslinje. 60 procent av det öppna, väluppodlade landskapet på morän- och sedimentslätten utgörs av spannmålsodling medan omkring 25 procent av åkermarken används för odling av specialgrödor som sockerbetor, oljeväxter och grönsaker. Därtill finns herrgårdslandskap med parker, dammar och alléer vid exempelvis slottet Vrams Gunnarstorp och godsen Boserup och Gedsholm. Moderna industrianläggningar, slagghögar och bebyggelsemiljöer från kolgruveepoken präglar tätorterna.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns fyra naturreservat i Bjuvs kommun.[9]

Det 234 hektar stora Hallabäckens dalgång löper även över till Svalövs kommun och går längs Hallabäckens dalgång, från Åvarp i nordväst till Stubbaröd i sydost. I reservatet finns en artrik flora som inkluderar 600 olika kärlväxter, däribland den ovanliga skogsveronikan och orkidéerna grönvit nattviol och sankt Pers nycklar.[10]

Hjorthagen Wrams Gunnarstorp är 68 hektar stort och utgörs av en djurhage. Djurhagen omgärdas av en stenmur med anor från 1500-talet. Området har en parkliknande karaktär som en följd av dovhjortarnas långvariga bete.[11]

År 1969 bildades det 45 hektar stora Åvarps naturreservat. Detta i syfte att skydda Söderåsens skogsbeklädda sydvästsluttning. i reservatet växer ädellövskog där det dominerande träskaget är högresta bokar. I reservatet finns en intressant kärlväxtflora som inkluderar arter som vitskråp och skogssvingel.[12]

Det fjärde reservatet, Åvarps fälad, är 29 hektar och även klassat som Natura 2000-område. Reservatet utgörs av en enefälad med en artrik flora samt flera sällsynta insekter och svampar. Förutom enefälad och öppna marker finns även blandlövskog i reservatet.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Bjuvs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ekeby församling och Bjuvs församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[14]Bjuv, Ekeby, Norra Vram och Risekatslösa.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre tätorter i Bjuvs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Bjuv (del av)[a] 10 655
2 Ekeby 3 369
3 Gunnarstorp 394
  1. ^ En mindre del av tätorten Bjuv tillhör Svalövs kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2018 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Men efter att Sverigedemokraternas budget, med stöd av Moderaterna, röstades igenom hösten 2019 valde Socialdemokraterna att från årskiftet lämna ordförandeposterna i nämnder och styrelser och gå i opposition.[15] Därefter styrs kommunen genom en samverkan mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna och den enskilda liberala ledamoten Sven-Ingvar Blixt.[16]

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 S V
2002-2006 S
2006-2010 S V
2010-2014 S V
2014-2018 S V C L
2018-2020 S V C L KD
2020-[17] SD M

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2020–2022
Kommunalråd SD Mikael Henrysson
Oppositionsråd S Anders Månsson

Källa:[16]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2020–2022
Ordförande SD Pia Trollehjelm
Förste vice ordförande M Patric Fors
Andre vice ordförande S Christer Landin

Källa:[18]

Mandatfördelning i Bjuvs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSPISDNYDÖVRFFRPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702411
2411
3590,8
31
1973125933
25933
4193,3
329
1976124844
24844
4191,3
3011
1979124646
24646
4188,7
3110
1982125528
25528
4189,7
3110
1985124457
24457
4187,0
3011
19882241446
224446
4183,3
2615
19911191124328
1924328
4182,8
2417
199412611327
26327
4183,6
2417
1998215122126
2152226
3175,71
1813
200221622225
21622225
3171,72
2011
200611552116
15526
3173,59
2110
2010113161117
1367
3174,16
2110
20141141412116
14426
3175,24
1813
2018111111115
11115
3176,49
1912
  • Övriga 1970 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2020–2022
Ordförande SD Mikael Henrysson
Förste vice ordförande SD Claes Osslén
Andre vice ordförande S Anders Månsson

Källa:[16]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande 1:e Vice ordförande 2:e Vice ordförande
Tekniska nämnden SD Pia Trollehjelm L Sven-Ingvar Blixt S Alf Nilsson
Valnämnden M Patrik Fors SD S Christer Landin
Överförmyndarnämnden
Vård- och omsorgsnämnden SD Anne-Li Ullerholm M Lisbeth Madsen S Ulrika Thulin
Kultur- och fritidsnämnden SD Christel Hedlund M Lisbeth Madsen S Bo Hallqvist
Byggnadsnämnden SD Kalle Holm M Niel Madsen S Liselott Ljung
Barn- och utbildningsnämnden SD Kenneth Bolinder M Andrej Schönbeck S Bo Blixt

Källa:[16]

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 3066 34,94 -611 -8,62 11 -3
  Sverigedemokraterna 2926 33,34 +1842 +20,50 11 +7
  Moderaterna 1398 15,93 -120 -2,05 5 -1
  Centerpartiet 373 4,25 -45 -0,70 1 -1
  Kristdemokraterna 274 3,12 +66 +0,66 1 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 273 3,11 +21 +0,13 1 0
  Vänsterpartiet 267 3,04 -102 -1,33 1 0
  Miljöpartiet de gröna 97 1,11 -251 -3,02 0 -1
Framstegspartiet 72 0,82 -289 -3,46 0 -1
  Feministiskt initiativ 16 0,18 +11 +0,12 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 14 0,16 -188 -2,23 0 0
Giltiga röster totalt 8 776 100,00 +334 31 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 2 0,02 +2 +0,02
Ogiltiga röster - blanka 108 1,21 -84 -1,01
Ogiltiga röster - övriga 4 0,04 -2 -0,02
Valdeltagande 8 890 76,49 +250 +1,25
Röstberättigade 11 622 +139

Källa:[19]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Bjuv 4 46,77  % 34,94  %
SD Ekeby 2 43,48  % 33,34  %
M Bjuv 2 22,30  % 15,93  %
C Ekeby 1 7,23  % 4,25  %
KD Bjuv 5 4,31  % 3,12  %
L Ekeby 1 5,72  % 3,11  %
V Uppsamlingsdistrikt 7,43  % 3,04  %
MP Uppsamlingsdistrikt 2,86  % 1,11  %
F Ekeby 2 1,96  % 0,82  %
FI Uppsamlingsdistrikt 0,57  % 0,18  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

På 1860-talet kom industrialiseringen i Bjuvs kommun på allvar igång genom uppstartandet av stenkolsbrytningen. Parallellt växte gruvsamhällena Bjuv, Billesholm, Gunnarstorp och Skromberga (Ekeby) fram. Under åren 1860–1930 öppnades sammanlagt ett 30-tal schakt. För tillverkning av eldfast tegel och lervaror utnyttjades tidigt den eldfasta leran. Konkurrenssituationen med importerat kol gjorde från 1930-talet att den ena gruvan efter den andra lades ned. Ett schakt kvarstod dock fram till 1979, vars kol användes vid den egna chamottebränningen. I början av 2020-talet domineras Bjuvs näringsliv av tillverknings- och byggsindustrin, vilka stod för 40 procent arbetstillfällena i kommunen. Findus Sverige AB var under många år kommunens största arbetsgivare, 2017 lades dock företagets fabrik i Bjuv ned. Bland återstående arbetsgivare i kommunen märktes Saint-Gobain Isover AB (isoleringsmaterial), Siwertell AB (lastnings- och lossningsutrustning för bulkfartyg), CC Höganäs Byggkeramik AB (kakel och klinker) samt Höganäs Borgestad AB (eldfast tegel). Därtill återfanns ett antal mindre verkstadsföretag, så som tillverkning av rostfritt stål.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av länsväg 110 som ansluter till Europaväg 4 och Europaväg 6/20. I nordväst går länsväg 107 och länsväg 109 ansluter till länsväg 110 i centrala delen av kommunen. Den södra sträckningen av järnvägen Helsingborg–Åstorp ligger vid centralorten. [8]

Som en följd av stenkolsbrytningen fick området järnväg 1875, linjen Helsingborg-Hässleholm med stationer i Bjuv och Gunnarstorp. År 1876 tillkom linjen Landskrona-Åstorp som 1896 införlivades i Västkustbanan med stationer i Ekeby, Billesholm och N Vram. År 1876 tillkom också linjen Malmö-Billesholm. Därtill har det också funnits järnvägsförbindelse mellan Bjuv-Hyllinge och Bjuv-Billesholm. Således blev Billesholms samhälle en järnvägsknutpunkt. År 1960 lades järnvägssträckan Landskrona-Billesholm, vilken delvis har omvandlats till bilväg (länsväg 110).[20]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bjuvs kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 228
1975
  
14 192
1980
  
14 672
1985
  
14 107
1990
  
14 297
1995
  
14 199
2000
  
13 705
2005
  
14 007
2010
  
14 841
2015
  
14 962
2020
  
15 697
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Bjuvs kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[21]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 7 301 48,80 %
Gifta 5 362 35,84 %
Skilda 1 590 10,63 %
Änkor/änklingar 709 4,73 %

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Bjuvs kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[21]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 2 784 18,61 %
15–24 år 1 797 12,01 %
25–54 år 5 754 38,46 %
55–64 år 1 774 11,86 %
65+ år 2 853 19,07 %

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Bjuvs kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[21]

  • Män: 7 613; 50,88 %.
  • Kvinnor: 7 349; 49,12 %.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 090, eller 27,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 962 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 499, eller 18,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 674 den 31 december 2002).[22]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Bjuvs kommun 14 962 personer. Av dessa var 3 154 personer (21,08 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[23]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Under hela förhistorien förefaller Bjuvs kommun ha varit ett marginalområde. Det finns enligt Länsstyrelsen "extremt få förhistoriska lämningar". Dessa förefaller varit enstaka uppodlingsförsök från en angränsande centralbygd, givet de stora tidsskillnaderna mellan dem. Bland de mer kända lämningarna återfinns långdösen i Risekatslösa socken från yngre stenålderns begynnande bondekultur och älvkvarnarna eller skälgroparna härröra i Norra Vrams socken från bronsåldern. Fornlämningar från järnåldern är begränsade men ortnamnsskick och medeltidskyrkor visar ändå på att det måste funnits fast bebyggelse vid övergången mellan vikingatid och medeltid.[20]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.

Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs för Bjuvs köping 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

GreyWagtail Kent.jpg

Forsärlan är Bjuvs kommunfågel.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  8. ^ [a b c] ”Bjuv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bjuv. Läst 1 augusti 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 2 augusti 2022. 
  10. ^ ”Hallabäckens dalgång”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv-svalov/hallabackens-dalgang.html. Läst 2 augusti 2022. 
  11. ^ ”Hjorthagen - Wrams Gunnarstorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv/hjorthagen---wrams-gunnarstorp.html. Läst 2 augusti 2022. 
  12. ^ ”Åvarp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv/avarp.html. Läst 2 augusti 2022. 
  13. ^ ”Åvarps fälad”. Länsstyrelsen Skåne. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bjuv/avarps-falad.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89a&sv.12.382c024b1800285d5863a89a.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none. Läst 2 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Nyheter, S. V. T.; Andersson, Jane (13 december 2019). ”S ger upp styret i Bjuv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/s-ger-upp-styret-i-bjuv. Läst 2 augusti 2022. 
  16. ^ [a b c d] ”Nu möbleras det om i politiken i Bjuv”. Helsingborgs dagblad. https://www.hd.se/2020-01-29/nu-mobleras-det-om-i-politiken-i-bjuv. Läst 31 januari 2020. 
  17. ^ ”Liberal politiker samarbetar med nya styret”. Helsingborgs dagblad. https://www.hd.se/2020-02-11/liberal-politiker-samarbetar-med-nya-styret. Läst 20 februari 2020. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige protokoll 2020-01-09”. Bjuvs kommun. Arkiverad från originalet den 8 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200208162947/https://www.bjuv.se/Global/Kommun%20och%20politik/Kallelser%20och%20protokoll/Fullm%c3%a4ktige/Protokoll/Protokoll%20KF%20200109%20extra.pdf. Läst 18 januari 2020. 
  19. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Bjuv - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/60/index.html. Läst 20 september 2018. 
  20. ^ [a b] ”Kulturmiljöprogram: Bjuv”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/kulturmiljoprogram-bjuv.html. Läst 2 augusti 2022. 
  21. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 10 februari 2017. 
  22. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 10 februari 2017. 
  23. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 10 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]