Bjuvs kommun

	Bjuvs kommun
	Kommun
	Vapen för Bjuvs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Bjuvs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Skåne län
Landskap	Skåne
Läge	56°5′N 12°55′Ö / 56.083°N 12.917°Ö
Centralort	Bjuv
Areal	115,8 km² (2015-01-01); 271:a största (av 290)
- land	115,31 km²
- vatten	0,49 km²
Folkmängd	15 968 (2023-12-31); 150:e största (av 290)
Befolkningstäthet	138,48 invånare/km²; 43:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Anders Månsson (S)
Geonames	2721533
Kommunkod	1260
Tätortsgrad (%)	93 (2015)
Antal anställda	1 425 (2014-11)
	Webbplats: www.bjuv.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Bjuvs kommun är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Bjuv. Kommunen gränsar till Svalövs, Åstorps och Helsingborgs kommun.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuv, Ekeby, Norra Vram, Södra Vram) samt Risekatslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle som upplöstes när Bjuvs landskommun 1946 ombildades till Bjuvs köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Billesholm (av de tidigare kommunerna Risekatslösa, Södra Vram och en del av Norra Vram). Samtidigt uppgick den återstående delen av Norra Vrams landskommun i Bjuvs köping medan Ekeby landskommun förblev oförändrad.

Bjuvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bjuvs köping. 1974 införlivades Billesholms kommun och Ekeby kommun.^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.

Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs för Bjuvs köping 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.

Forsärlan är Bjuvs kommunfågel.

Historia

Från början en renodlad jordbruksbygd som övergick till att bli ett gruvsamhälle baserat på kolbrytning och sedermera lera. Från mitten 1900-talet skedde ännu en omvandling nu till att bli ett brukssamhälle med några få stora industrier såsom:

Findus Sverige AB (ursprungligen Fruktindustri) i Bjuv
Höganäs Bjuf AB i Bjuv
Skrombergaverken i Ekeby
Saint-Gobain Isover AB (ursprungligen Gullfiber) i Billesholm
MacGregor Bulk i Gunnarstorp

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bjuvs kommun 1970–2015^[7]

År			Folkmängd
1970			13 228
1975			14 192
1980			14 672
1985			14 107
1990			14 297
1995			14 199
2000			13 705
2005			14 007
2010			14 841
2015			14 962
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd

Den 31 december 2015 fördelades Bjuvs kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:^[7]

Civilstånd	Antal	Andel
31 december 2015
Ogifta	7 301	48,80 %
Gifta	5 362	35,84 %
Skilda	1 590	10,63 %
Änkor/änklingar	709	4,73 %

Könsfördelning

Den 31 december 2015 fördelades Bjuvs kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:^[7]

Män: 7 613; 50,88 %.
Kvinnor: 7 349; 49,12 %.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 090, eller 27,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 962 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 499, eller 18,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 674 den 31 december 2002).^[8]

Utrikes födda

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Bjuvs kommun 14 962 personer. Av dessa var 3 154 personer (21,08 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.^[9]

Födelseland^[9]
31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&011808.&&&&&011 808
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0647.&&&&&0647
3	Danmark	&&&&&&&&&&&&0423.&&&&&0423
4	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300
6	Polen	&&&&&&&&&&&&0272.&&&&&0272
7	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
8	Syrien	&&&&&&&&&&&&0164.&&&&&0164
9	Finland	&&&&&&&&&&&&0162.&&&&&0162
10	Irak	&&&&&&&&&&&&0104.&&&&&0104
11	Thailand	&&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
12	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
13	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056
14	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054
15	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050
16	Norge	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
17	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034
18	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
19	Iran	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
21	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
22	Island	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
22	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
24	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Bjuvs kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:^[7]

Ålder	Antal	Andel
31 december 2015
0–14 år	2 784	18,61 %
15–24 år	1 797	12,01 %
25–54 år	5 754	38,46 %
55–64 år	1 774	11,86 %
65+ år	2 853	19,07 %

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:^[10]:

Tätorter

Det finns två tätorter i Bjuvs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Bjuv (del av)	&&&&&&&&&&010598.&&&&&010 598
2	Ekeby	&&&&&&&&&&&03292.&&&&&03 292

En mindre del av tätorten Bjuv tillhör Svalövs kommun.

Politik

I riksdagsvalet 2014 fördelades rösterna enligt nedan.

Röstredovisning:
Summa giltiga röster: 8 470
Ogiltiga röster blanka: 117
Ogiltiga röster övriga: 4
Summa avgivna röster: 8 591
Valdeltagande: 81,0 %
Procent ändring: +1,5
Röstberättigade: 10 602

Parti		Röster
Parti		Antal	%	+− %
	Socialdemokraterna	&&&&&&&&&&&03425.&&&&&03 425	40,44	−0,14
	Sverigedemokraterna	&&&&&&&&&&&02173.&&&&&02 173	25,66	+10,76
	Moderata samlingspartiet	&&&&&&&&&&&01425.&&&&&01 425	16,82	−9,04
	Miljöpartiet de Gröna	&&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312	3,68	+0,20
	Vänsterpartiet	&&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296	3,49	+0,30
	Centerpartiet	&&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269	3,18	−0,54
	Folkpartiet liberalerna	&&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221	2,61	−2,32
	Kristdemokraterna	&&&&&&&&&&&&0188.&&&&&0188	2,22	−0,45
	Feministiskt initiativ	&&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084	0,99	+0,82
	Övriga	&&&&&&&&&&&&&077.&&&&&077	0,91	+0,40

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande	S	Anders Månsson
Förste vice ordförande	S	Christer Landin
Andre vice ordförande	M	Ninnie Lindell

Källa:^[11]

Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande 2007–2013: Stefan Svalö (s) och Anders Månsson (s) från 2013.

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Bert Roos
Förste vice ordförande	S	Christer Landin
Andre vice ordförande	M	Bertil Olsson

Kommunala nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden	S	Arvo Hellman	S	Ulrika Thulin
Kultur- och fritidsnämnden	S	Bo Hallqvist	S	Johan Ahlberg
Byggnadsnämnden	S	Kenneth Bolinder	S	Liselott Ljung
Överförmyndarnämnden	S	Terhi Laine	FP	Krister Bergsten
Barn- och utbildningsnämnden	S	Ann-Sofie Fridehjelm	S	Caroline Wegne
Valnämnden	S	Christer Stedt	S	Anders Ljung

Mandatfördelning i Bjuvs kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

24

11

24

11

35

90,8

31

1973

1

25

9

3

25

9

3

41

93,3

32

9

1976

1

24

8

4

24

8

4

41

91,3

30

11

1979

1

24

6

4

6

24

6

4

6

41

88,7

31

10

1982

1

25

5

2

8

25

5

2

8

41

89,7

31

10

1985

1

24

4

5

7

24

4

5

7

41

87,0

30

11

1988

2

24

1

4

6

2

24

4

6

41

83,3

26

15

1991

1

19

1

2

4

3

2

8

19

2

4

3

2

8

41

82,8

24

17

1994

1

26

1

3

2

7

26

3

2

7

41

83,6

24

17

1998

2

15

1

2

1

2

6

2

15

2

6

31

75,71

18

13

2002

2

16

2

5

2

16

2

5

31

71,72

20

11

2006

1

15

5

2

1

6

15

5

2

6

31

73,59

21

10

2010

1

13

1

6

1

7

13

6

7

31

74,16

21

10

2014

1

14

1

4

1

2

1

6

14

4

2

6

31

75,24

18

13

Övriga 1970 var Kommunens väl.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 10 februari 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 10 februari 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385500/. Läst 10 februari 2017. ^{[död länk]}
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. http://www3.bjuv.se/Invanare/Kommun--politik/Kommunens-organisation1/Kommunstyrelsen/. Läst 10 februari 2017.

Valmyndigheten

Externa länkar

Bjuvs kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt

[SCBCivÅldKön-7] [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 10 februari 2017.

[8] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 10 februari 2017.

[Scbfödelseland-9] [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385500/. Läst 10 februari 2017. ^{[död länk]}

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. http://www3.bjuv.se/Invanare/Kommun--politik/Kommunens-organisation1/Kommunstyrelsen/. Läst 10 februari 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]