Blåfotad sula

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blåfotad sula
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
SulaNebouxi.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Sulfåglar
Suliformes
Familj Sulor
Sulidae
Släkte Sula
Art Blåfotad sula
S. nebouxii
Vetenskapligt namn
§ Sula nebouxii
Auktor Milne-Edwards 1882
Utbredning
Blaufußtoelpel (Sula nebouxii) world2.png
Synonymer
Blåfotsula
Hitta fler artiklar om fåglar med

Blåfotad sula[2] (Sula nebouxii) är en havsfågel som tillhör familjen sulor och som kännetecknas av sina ljusblåa fötter.[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har familjen sulor placerats i ordningen pelikanfåglar men molekulära och morfologiska studier har visat att denna ordning är parafyletisk.[4]. Därför har sulorna flyttats till den nya ordningen Suliformes tillsammans med fregattfåglar, skarvar och ormhalsfåglar.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar på öar i Stilla havet. Utbredningsområdet sträcker sig från Californiaviken och västra Mexiko över västra Centralamerika till Ecuadors och norra Perus kustlinje. Västerut finns arten till Galapagosöarna där de flesta individer häckar med upp till 40 000 par.

Blåfotad sula delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birdlife International 2012 Sula nebouxii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-03-14.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-02-10
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
Parningsdans