Gråjärpe

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Blåjärpe)
Gråjärpe
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane i häckningsdräkt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteDendragapus
ArtGråjärpe
D. obscurus
Vetenskapligt namn
§ Dendragapus obscurus
Auktor(Say, 1823)
Utbredning
Synonymer
Blåjärpe

Gråjärpe[2] (Dendragapus obscurus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gråjärpen är en rätt stor hönsfågel med en kroppslängd på 47–57 cm hos hanen och 44–48 cm hos honan. Den är mycket lik nära släktingen sotjärpen och de båda behandlades tidigare som samma art. Båda två är rätt enhetligt gråaktiga eller gråbruna. Honan är ljusfläckad utan antydning till bandning som hos den mindre granjärpen, medan hanen är mörkgrå. Den svartaktiga stjärten saknar sotjärpens tydliga ljust ändband.[4]

Under spelet visar hanen upp en lilafärgad strupsäck (gul hos sotjärpen) och uppsvällda gula hudflikar ovan ögat. Från hanen hörs en hoande serie, både ljusare och starkare än sotjärpens och dessutom längre (sex i stället för fem stavelser).[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråjärpe delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare behandlades gråjärpe och sotjärpe (Dendragapus fuliginosus) som samma art och kallades då tillsammans blåjärpe.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Gråjärpe placerades tidigare tillsammans med andra järpar, orrar, präriehöns, ripor och tjädrar i den egna familjen skogshöns (Tetraonidae). Genetiska studier visar dock att de utgör en del av familjen Phasianidae.[5][6] Där utgör de en klad närmast släkt med kalkoner (Meleagris) och dessa två tillsammans med koklassfasan (Pucrasia macrolopha).[5] Gråjärpe och systerarten sotjärpe står närmast präriehönsen i Tympanuchus.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråjärpen hittas i skogsområden, vanligen med inslag av barrträd och snårig undervegetation. Den ses vanligen på marken, lättast under högsommaren när hönor med kycklingar frekventerar vägrenar och stigar. Födan består av vegetabilier, framför allt barr.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till tre miljoner individer.[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Dendragapus obscurus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2012.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c] Zwickel, F. C. and J. F. Bendell (2020). Dusky Grouse (Dendragapus obscurus), version 1.0. In Birds of the World (P. G. Rodewald, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.dusgro.01
  5. ^ [a b c] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158:107091.
  6. ^ Kimball, R.T., and E.L. Braun (2008), A multigene phylogeny of Galliformes supports a single origin of erectile ability in non-feathered facial traits, J. Avian Biol. 39, 438-445.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]