Blåtjocknäbb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blåtjocknäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Blue Grosbeak (1).jpg
Adult hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKardinaler
Cardinalidae
SläktePasserina
ArtBlåtjocknäbb
P. caerulea
Vetenskapligt namn
§ Passerina caerulea
Auktor(Linné, 1758)
Synonymer
  • Loxia caerulea Linnaeus, 1758
  • Guiraca caerulea
Adult hona.
Adult hona.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Blåtjocknäbb[2] (Passerina caerulea) är en nordamerikansk fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Blåtjocknäbb är en kraftig och stornäbbad finklinknande fågel, 14–19 centimeter i längd och 26–29 centimeter i vingbredd. Hanen är djupblå, medan honan är brun. Båda kön har ett dubbelt kastanjefärgat vingband. Vingbandet och den större storleken skiljer den från den i övrigt lika indigofinken (Passerina cyanea).

Läte[redigera | redigera wikitext]

Blåtjocknäbbens sång är fyllig, mumlande och hes med jämnt tempo. Lätet är ett mycket hårt och metalliskt "tink". I flykten hörs sträva läten liknande sina nära släktingar, men mörkare och grövre.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Blåtjocknäbb delas in i sju underarter med följande utbredning:[3]

Blåtjocknäbben i Europa[redigera | redigera wikitext]

Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa men hittills har det ansetts osäkert om fynden härrör från vilda fåglar. Det gäller även de båda svenska fynden: 5 juli 1980 i Studsvik, Södermanland och 8 maj 1983 i Abisko, Lappland.[5] 17 oktober 2018 anträffades dock en individ på Azorerna under ett stort inflöde av amerikanska tättingar, varför det är troligt att detta är den första individ som med säkerhet kan bedömas komma till Europa på naturlig väg.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Blåtjocknäbben placerades tidigare i det egna släktet Guiraca men förs numera till släktet Passerina tillsammans med bland andra indigofink.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar i buskmarker och bygger ett skålformigt bo.[7] De lägger i genomsnitt fyra ägg men kullar med två till fem ägg förekommer.[7] Hona ruvar äggen i 11–12 dagar.[7] Båda föräldrarna tar hand om ungarna som blir flygga efter cirka tio dagar.[7] Blåtjocknäbben äter mest insekter, men intar också sniglar, spindlar, frön, sädeskorn och vildfrukt. Den födosöker på marken liksom i buskar och träd.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Passerina caerulea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 399. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Blåtjocknäbb, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av blåtjocknäbb i Västpalearktis
  7. ^ [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]