Hoppa till innehållet

Blaise Cendrars

Från Wikipedia
Blaise Cendrars
Blaise Cendrars, 1916.
Blaise Cendrars, 1916.
PseudonymJack Lee[1], Freddy Sausey[1] och Diogene[1]
FöddFrédéric Louis Sauser-Hall
1 september 1887
La Chaux-de-Fonds, Neuchâtel, Schweiz
Död21 januari 1961 (73 år)
Paris, Frankrike
YrkeFörfattare, poet
NationalitetSchweizisk Schweiz
Fransk Frankrike
Språkfranska[2]
Verksam19121961
Litterära rörelserModernism, futurism
Namnteckning

Blaise Cendrars (pseudonym för Frédéric Louis Sauser-Hall), född 1 september 1887 i La Chaux de Fonds, Schweiz, död 21 januari 1961 i Paris, Frankrike var en schweiziskfödd franskspråkig författare och poet. Han blev fransk medborgare 1916. Han tog sitt namn från de franska orden för träkol (braise) samt en kombination av det franska ordet för aska (cendre) och det latinska ordet för konst (ars). Livet är bara askan av de verkliga upplevelserna menade Cendrars. I dikten Hotel Notre-Dame skriver han: ”Jag har givit mig ett nytt namn/ Synligt som en affisch i blått”. [3]

Cendrars föddes i Chaux-de-Fonds, centrum för den schweiziska klockindustrin. Fadern var matematikprofessor och äventyrlig affärsman som bl.a. satsade stora pengar på förhoppningar om en blomstrande turism i Egypten och markspekulation i Neapel. Cendrars kom därför att växa upp i Schweiz men även Alexandria och Italien. [4]

Cendrars lämnade sin familj vid femton års ålder. Mellan 1904 och 1907 tjänstgjorde han som fransk-tysk korrespondent vid Leubas urmakeri i St:Petersburg.[4] 1909 studerade han medicin och filosofi i Bern. Han påstod sig i sin biografi ha rest med transsibiriska järnvägen genom Ryssland - något vi nu vet aldrig ägde rum. [5]. Kring denna fiktiva resa skrev han dock den fantastiska långdikten Transsibiriska järnvägen och lilla Jehanne av Frankrike. ”Men 1912 satt jag på det lilla assyriska kaféet Biard på Boul’ Mich … satt jag natt efter natt och kläckte fram Transsibiriska … där jag brukade sitta och arbeta till fram till stängningsdags vid tvåtiden på natten…”. [6]

Sedan luffade han runt i Brasilien och Kina. 1912 debuterade han med dikten Pâques à New York. Under första världskriget tog han värvning i Främlingslegionen och miste sin högra arm i strid.

Mytbildningen kring Cendrars var, och är, omfattande. En av de mer fascinerande legenderna handlar om hans "riktiga" debut, Novgorod, legenden om det grå guldet och tystnaden från 1907, ett verk som inte setts till förrän 1995 då en bulgarisk poet vid namn Kirill Kadiiski fann ett söndrigt häfte på ett antikvariat i Sofia. Cendrars hade sedan 1913 nämnt verket i varje verksammanställning som "’Legenden om Novgorod, om det grå Guldet och Tystnaden’, Översatt till ryska av R R från manuskriptet; tryckt i vitt på svart papper; 14 numrerade och signerade exemplar: Moskva, Sozonov, 1909.", och med fyndet var sensationen ett faktum. Autenticiteten är emellertid omstridd, vilket den svenske poet som översatt verket till svenska (publicerad i tidskriften Aorta nr. 13 2006), Gunnar Harding, utvecklat i några artiklar i Svenska Dagbladet 2007. Även Bengt Jangfeldt har kommenterat problemet.[7][8][9]

  • Les Pâques à New York (1912)
    • Påsk i New York, tolkning Gunnar Harding. Ingår i: Är vi långt från Montmartre? (FIB:s Lyrikklubb, 1995)
  • La Prose du transsibérien et de la petite Jehanne de France (1913)
    • Transsibiriska järnvägen och lilla Jehanne av Frankrike, tolkning Gunnar Harding. Ingår i: Är vi långt från Montmartre? (FIB:s Lyrikklubb, 1995)
  • Complete Poems, i engelsk tolkning av Ron Padgett och med en introduktion av Jay Bochner (University of California Press, 1992)
  • Bourlinguer (1948)

Utgivet på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • Guld 1930
  • Dikter och prosa 1969
  • Små svarta sagor för de vitas barn 1985
  • (Legenden om Novgorod i Aorta nr. 13 2006 - omstridd, se artikeln ovan)
  1. 1 2 3 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981000463, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 5606755.[källa från Wikidata]
  3. Red. Gunnar Harding (1995). Är vi långt från Montmartre- Guillaume Appolinare och hans epok. sid. 296
  4. 1 2 Harding, Gunnar (1995). Är vi långt från Montmartre?. sid. 52
  5. Harding, Gunnar (1995). Är vi långt från Montmartre?. sid. 56-58
  6. Red. Gunnar Harning (1995). Är vi långt från Montmartre?. sid. 294
  7. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_204189.svd
  8. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_587513.svd
  9. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_596439.svd

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]