Blohm + Voss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blohm + Voss docka Elbe 17 i Hamburgs hamn.

Blohm + Voss är ett tyskt skeppsvarv grundat 5 april 1877 med säte i Hamburg. Blohm + Voss ingår idag i ThyssenKrupp Marine Systems. Man tillverkar idag marinfartyg, snabba färj- och passagerarfartyg och yachter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Blohm + Voss 1877.

5 april 1877 grundade Hermann Blohm och Ernst Voss skeppsvarvet och maskinfabriken Blohm + Voss. Företagets verkstäder och varvet byggdes på Kuhwerder vid floden Elbe i Hamburg. Till en början hade man svårt att få uppdrag då rederierna beställde av engelska varv som man hade anlitat tidigare.[1] Man byggde därför en bark under eget ansvar och kostnader som döptes till Flora. Denna såldes till rederiet M.G. Amsinck i Hamburg. Först ett och halvt år efter grundandet fick man sitt första uppdrag då man byggde hjulångaren Elbe. Fraktångaren Burg var det första skeppet att lämna stapeln den 10 maj 1879.

Man får in nya uppdrag men volymerna räcker inte till och därför påtar man sig på nytt att tillverka skepp själva: Rosario (till Hamburg-Süd) och Professor Woermann (till Woermann-Linie). Byggandet av flytdockan Dock I innebär att man börjar med reparationer vilket kraftigt förbättrar företagets ekonomiska läge. 1892 bygger man kryssaren Condor åt den tyska kejserliga marinen och 1899 levererar man det första stora krigsskeppet till den kejserliga marinen. Därefter höjs andelen marinskepp i produktionen och ger tidvis höga vinster då marinen börjar rusta för Första världskriget.

1905 skapas världens största ständiga varvsområde efter en ny överenskommelse med Hamburgs senat. Därmed ökade varvsområdet med 560.000 m². 1906 följer licenstillverkning av turbiner från Parsons. 1908 står världens då största flytdocka klar då Dock 5 tas i bruk. 1909 sluter man ett samarbetsavtal med MAN rörande dieselmotorer. 1911 planerar och bygger Blohm + Voss Putilov-varvet i St Petersburg.[2]

Första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under första världskriget ställer man om produktionen till ubåtstillverkning trots att Blohm + Voss inte har erfarenhet av ubåtstillverkning och att anläggningarna inte är byggda för ubåtstillverkning. Totalt bygger man 98 ubåtar. Man bygger bara några få handelsbåtar. Då varvsarbetare inkallas till militären sätter man in kvinnor och krigsfångar som varvsarbetare.

Försöket genom ett arbetar- och soldatråd att ta över kontrollen av varvet misslyckas 1918. Arbetet på varvet ligger nere 6-9 november 1918 och följande år följer strejker. Versaillesfördragets bestämmelser om reparationer (se Versaillesfördraget) och den gynnsamma växelkursen gör att det fram till 1922 finns tillräckligt med uppdrag. De följande åren tillverkar man få fartyg, de flesta för Hapag och Norddeutscher Lloyd. 1928 bygger man Kungsholm för Svenska Amerika Linien. 1920 avlider grundaren Ernst Voss.

1930 avlider Hermann Blohm. Sönerna Rudolf Blohm och Walther Blohm har redan sedan slutet av första världskriget lett företaget. I samband med den ekonomiska krisen nöjer sig företaget med mindre uppdrag och skrotning av gamla skepp. 1932 har man 3000 anställda. 1933 lämnar det stora skolsegelskeppet Gorch Fock I varvet. Walther Blohm startar Hamburger Flugzeugbau (HFB) för att bredda verksamheten. 1937 blir HFB en integrerad del av Blohm + Voss. Företaget tillverkar bland annat Blohm & Voss BV 138 under andra världskriget.

Slagskeppet Bismarck sjösätts vid Blohm & Voss 1939.

I samband med upprustningen inför andra världskriget öker antalet uppdrag på nytt - också vad gäller exporten. Blohm + Voss bygger bland annat Admiral Hipper (1936) och Wilhelm Gustloff (1937). Antalet anställda ökar till 14 000. 1939 lämnar slagskeppet Bismarck varvet. Under andra världskriget koncentrerar man sig helt på ubåtstillverkningen. Man tillverkar totalt 238 ubåtar. I slutet av februari 1945 arbetar 16 339 på varvsanläggningarna, majoriteten är tvångsrekryterade från koncentrationslägret Neuengamme.[2]

Nedmontering och återuppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

3 maj 1945 tömmer den brittiska ockupationsmakten varvet på arbetare. 31 december 1945 stänger britterna varvet helt och 1948 följer den kompletta nedmonteringen och varvet med dess utrustning ska fördelas på de 15 segermakterna i kriget. Nedmonteringen går dock långsamt och 1949 startar en process mot varvsledningen för brott mot nedmonteringsfördordningen. Samtidigt har andra tyska varv åter startat upp. I liten omfattning verkar varvet och har 1950 175 anställda varav 127 är varvsarbetare.

1 april 1951 grundas Steinwerder Industrie AG som stegvis får tillåtelse att reparera skepp (1953), byggande av kustskepp (1954) och slutligen sjöskepp (slutet av 1954). Därefter följer namnändringen till Blohm + Voss AG 1955. Samtidigt avyttrades 50 % av aktiekapitalet för 20 miljoner DM till Phoenix-Rheinrohr AG. Dessa ägs i sin tur av Amélie Thyssen. Thyssenkoncernen får därmed mer och mer inflytande i koncernen och familjen Blohm försvinner med tiden ur koncernen. Under följande år koncentrerar man tillverkningen till fraktfartyg. 1956 startar åter exporten då man levererar fartyg till norska Hurtigruten. Under 1950-talet byggs varvet upp på nytt med modern utrustning.

1962 börjar man åter i större omfattning ta emot uppdrag från den tyska marinen. 1968 börjar tillverkningen av de första containerfartygen för Hapag då man tillverkar Elbe Express och Alster Express. Då arbetar 7800 personer på företaget.

Nya områden[redigera | redigera wikitext]

Blohm + Voss tillverkar idag bland annat yachter. Här Eclipse, byggd 2009, världens största yacht.

I mitten av 1970-talet utökade Blohm + Voss produktionen till offshore (bland annat oljeplattformar) och började åter tillverka marinskepp som varit framgångsrika på exportmarknaden. Cirka 40 enheter (fregatter, korvetter) har hittills byggts. 1986 tog man över HDW-varvet i Hamburg (Werk Ross) och integrerade detta med Blohm + Voss-området. 1995 splittades Blohm + Voss AG i de självständiga företaget Blohm + Voss GmbH (varv med cirka 1000 anställda), Blohm + Voss Repair GmbH (reparation, cirka 350 anställda) och BV Industrietechnik GmbH (maskintillverkning). Idag arbetar omkring 850 på Blohm + Voss GmbH.

Idag[redigera | redigera wikitext]

Sedan 5 januari 2006 är Blohm + Voss central för ThyssenKrupp Marine Systems. I företaget ingår följande företag:

Kända fartyg[redigera | redigera wikitext]

Diverse[redigera | redigera wikitext]

Containerfartyg[redigera | redigera wikitext]

  • Cosco Brisbane Mai 2005

U-båtar[redigera | redigera wikitext]

Yachter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ K. A. Schenzinger, Schnelldampfer (1951), Wilhelm Andermann Verlag, München
  2. ^ [a b] http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Blohm_%2B_Voss&oldid=65190015
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Blohm + Voss

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]