Bo Hansson (journalist)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bo Hansson
Född20 december 1933 (84 år)
Ljungarum, Sverige
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragSportjournalist
Programledare

Bo Gunnar Hansson, född 20 december 1933 i Ljungarums församling i Jönköping,[1] är en svensk journalist, TV-programledare och filatelist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bo Hansson, som är son till kontorschefen Gerald Hansson och Dagny, född Ahnberg, tog studenten 1953 och studerade vid universitetet i Göteborg 1954-1957. Han började som sportjournalist 1957 och var till 1962 krönikör på tidningen Idrottsbladet. Han arbetade på Strömbergs förlag 1962-1965. Han kom till Radiosporten 1965 och började vid TV i samband med kanaldelningen 1969.

Hansson vann televisionens språkpris 1997 för ”en nyskapande och precis formuleringskonst och för ett träffsäkert bildspråk, fritt från onödiga schabloner”.[2] Sina främsta arbetsfält fann Hansson inom bandyn (han direktkommenterade SM-finalerna i många år), fotbollen (exempelvis VM-finalen 1994) och skridskosporten (han refererade flera av Tomas Gustafsons framgångar). Han kommenterade även friidrott innan Jacob Hård började på TV-sporten. Hansson gjorde sig känd för att i sina referat i stor utsträckning hänvisa till statistik och idrottshistorik.

Hansson var sommarpratare i programmet Sommar 1999.[3]

I Tommy Engstrands intervjuprogram på Viasat Sport och TV8 Engstrand 45 minuter berättade Hansson att hans största fritidsintresse är att bila genom Europa och besöka kulturella platser. Han berättade också att han klassar holländaren Johan Cruijff som den bäste fotbollsspelaren genom tiderna.[4]

Hansson är också en hängiven anhängare av fotbollslaget AIK där han tidigare hade en fast plats på pressläktaren. Förutom engelska fotbollslaget Tottenham Hotspur FC har Hansson också ett stort frimärksintresse och har en samling av sportfrimärken.

Hansson har tillsammans med Lars-Gunnar Björklund skrivit flera VM-böcker om fotboll (exempelvis 1982, 1986, 1990 och 1994).

Hösten 2012 uppmärksammades Hansson för att ha kallat färgade fotbollsspelare för "svartingar" under en AIK-match på Råsunda.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P A Norstedt & Söner, Stockholm 1999 s. 434

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Hansson, Bo Gunnar
  2. ^ Dahlin, Maria (18 december 2008). ”Sportgrodornas prins som fått språkpris”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2008-12-18/sportgrodornas-prins-som-fatt-sprakpris. Läst 2 december 2011. 
  3. ^ ”Bo Hansson”. Sommar. Sveriges Radio. 13 augusti 1999. Arkiverad från originalet den 10 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050310011400/http://www.sr.se/p1/sommar/1999/Hansson.htm. Läst 2 december 2011. 
  4. ^ ”Engstrand 45 minuter - Avsnitt 5”. TV8. 12 december 2009. http://www.tv8play.se/play/224651. Läst 2 december 2011.  [död länk]
  5. ^ ”AIK-spelare kallades ”svarting” i direktsändning - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/sport/fotboll/aik-spelare-kallades-svarting-i-direktsandning/. Läst 1 mars 2016.  [inloggning krävs]


Camera-photo.svg Knewsticker.png Flag of Sweden.svg Denna biografiska artikel om en svensk journalist behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.