Boden-Karlsborgs artilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Boden-Karlsborgs artilleriregemente
(A 8)
FMB.002118.jpg
Officiellt namnBoden-Karlsborgs artilleriregemente
Datum1893–1919
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollFästningsartilleri
StorlekRegemente
EfterföljareBodens artilleriregemente
Karlsborgs artillerikår
HögkvarterBodens garnison
FörläggningsortBoden, Karlsborg
ÖvningsplatsBodens fästning, Karlsborgs fästning
BeskyddareSankta Barbara
FärgerGult och svart         
Marsch"Re e Patria" (Canzano) [a]
Årsdagar4 december [b]
Befälhavare
RegementschefSixten Schmidt [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Axelklaff m/1910FMB.002083.jpg

Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8), var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1893–1919. Förbandsledningen var förlagd i Bodens garnison.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kåren bildades den 10 oktober 1893 genom att 1. och 2. fästningskompaniet avskildes ur Första Göta artilleriregemente och bildade ett självständigt förband. År 1882 tillfördes 1. fästningskompaniet Karlsborgs fästning från Varbergs fästning, detta efter att Varbergs fästning utgick 1830 ur den svenska krigsorganisationen. 1. fästningskompaniet bildades 1811 ur spillrorna från Finska artilleriregementet, vilket hade inordnats i Första Göta artilleriregemente i samband med att Finland gick förlorat 1809. År 1882 tillfördes 2. fästningskompaniet Karlsborgs fästning från Karlstens fästning, detta efter att Karlstens fästning utgick 1882 ur den svenska krigsorganisationen.[5]

Genom försvarsreformen 1901 beslutades att Karlsborgs artillerikår från och med den 1 januari 1902 organiseras som Boden-Karlsborgs artilleriregemente. Regementet kom att organiseras i två bataljoner, I. bataljonen i Karlsborg och II. bataljonen i Boden.[2]

År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Boden-Karlsborgs artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 8. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen samt från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente. Under senhösten 1919 började regementet avvecklas, och delades upp i två självständig förband. Bodens artilleriregemente (A 8) respektive Karlsborgs artillerikår (A 10). Från den 10 september 1919 kvarstod endast bataljonen i Karlsborg, och den 31 december 1919 upplöstes regementet. Bataljonen i Karlsborg bildade den 1 januari 1920 Karlsborgs artillerikår.[4][6]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När regementet bildades som Karlsborgs artillerikår, förlades det till Karlsborgs fästning. När kåren omorganiserades till regemente förlades I. bataljonen i Karlsborg och II. bataljonen i Boden. Regementsstaben var under åren 1902–1912 förlagd till Karlsborgs garnison, och åren 1912–1919 i Bodens garnison.[4]

Detachement[redigera | redigera wikitext]

Boden[redigera | redigera wikitext]

I Boden förlades regementets andra bataljon, vilken även gick under namnet Bodens artilleribataljon (A 8 B). Bataljonen bildades den 1 september 1906, och förlades till ett nyuppfört kasernområde längs Åbergsleden. Karlsborg var fram till 1912 regementets huvudgarnison, men från den 1 november 1912 omlokaliserades regementsstaben till Boden.[2] Bodens artilleribataljon avskildes från regementet, och bildade ett självständigt förband den 10 september 1919, Bodens artilleriregemente (A 8).[4]

Karlsborg[redigera | redigera wikitext]

I Karlsborg förlades regementets andra bataljon, vilken även gick under namnet Karlsborgs artilleribataljon (A 8 K). Karlsborg var fram till den 30 oktober 1912 huvudort för regementet, men från den 1 november 1912 när regementsstaben förlades till Boden, blev Karlsborg ett detachement. Karlsborgs artilleribataljon upplöstes den 31 december 1919, och bildade den 1 januari 1920 Karlsborgs artillerikår (A 10). A 10 blev senare att omorganiseras till Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1).[4]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet hade aldrig någon fana eller standar, utan identifierades endast genom truppslagstecknet samt dess färger. Vid avvecklingen av regementet övertogs färger, beteckning samt förbandsmarschen av det nybildade Bodens artilleriregemente.[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges regementscheferna åren 1893–1919.

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Karlsborgs artillerikår 1893-10-01 1901-12-31
Kungl Boden-Karlsborgs artilleriregemente 1902-01-01 1919-12-31
Beteckningar
No 9 1893-10-01 1901-12-31
No 8 1902-01-01 1914-09-30
A 8 1914-10-01 1919-12-31
Förläggningsorter och övningsfält
Karlsborgs garnison (F) 1893-10-01 1919-12-31
Bodens garnison (F) 1906-09-01 1919-09-09

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förbandsmarschen antogs 1916, och ärvdes 1919 Bodens artilleriregemente och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
  2. ^ Helgondag för Sankta Barbara.
  3. ^ Schmidt blev sista chefen vid regementet.
  4. ^ Sixten Schmidt blev Bodens artilleriregemente första chef.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 22
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 208–209
  3. ^ Kjellander (2003), s. 250-251
  4. ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 29
  5. ^ ”Finska artilleriregementet”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_art.htm#Finska_artilleriregmentet. Läst 18 juli 2018. 
  6. ^ Holmberg (1993), s. 30

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]