Bojkott, desinvesteringar och sanktioner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Boycott, Divestment and Sanctions Movement (BDS) hänvisar till den internationella ekonomiska kampanjen som inleddes den 9 juli 2005 med uppmaningen från 171 palestinska icke-statliga organisationer, "... för bojkot, Återkalla investeringar och tillämpa sanktioner mot Israel tills de följer internationell rätt och arabiska mänskliga rättighetsprinciper. ”[1] Kampanjens tre uttalade mål är:

Avsluta "den israeliska ockupationen och koloniseringen av alla arabiska länder", liksom "avvecklingen av separationsmuren."
Israels erkännande av de grundläggande rättigheterna för de palestinska arabiska medborgarna i Israel med full jämlikhet, och
Israel att respektera, skydda och främja ”rättigheter för palestinska flyktingar att återvända till sina hem och egendom som föreskrivs i FN: s generalförsamlings resolution 194.”  [1]

Bojkott är de enskilda individernas redskap. Desinvesteringar innebär att företag drar tillbaka investeringar som stödjer den påstådda israeliska ockupationspolitiken. Sanktioner är politikernas och de internationella institutionernas verktyg att med handelshinder eller andra begränsningar i förbindelserna med Israel markera att man inte accepterar den påstådda ockupationspolitiken.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritiker menar att BDS-rörelsens ensidiga kampanj gör att man tar bort de incitament som kan få det palestinska ledarskapet att förhandla med Israel för närvarande,[1] är antisemitisk,[2][3] liknar historiska antisemitiska bojkotter som de som nazisterna införde mot judiska butiker på 1930-talet[4][5][6] och att det handlar om antisemitisk antisionism[7][8] som tycks verka för att ta bort erkännandet av Israel.[9][10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Final score: Dershowitz 137, BDS 101”. The Jerusalem Post. 2015-11-03. http://www.jpost.com/Israel-News/Final-score-Dershowitz-137-BDS-101-431866. 
  2. ^ "Is BDS Hate Speech?" The Jewish Daily Forward. 14 February 2013. 2 June 2013.
  3. ^ Foxman, Abraham. "An Open Letter on Academic Freedom and University Responsibility". ADL. 2 June 2013.
  4. ^ ”Report” (PDF). Wiesenthal.com. Arkiverad från originalet den 2017-03-29. https://web.archive.org/web/20170329050634/http://www.wiesenthal.com/atf/cf/%7B54d385e6-f1b9-4e9f-8e94-890c3e6dd277%7D/REPORT_313.PDF. Läst 15 juli 2017. 
  5. ^ Jews and the Left: The Rise and Fall of a Political Alliance, Chapter Two: Anti-Semitism and support for Jewish rights: an analysis of socialist attitudes to the Jews, P. Mendes, Palgrave Macmillan, 2014, page 89
  6. ^ Trials of the Diaspora: A History of Anti-Semitism in England, By Anthony Julius, Oxford University Press 2010, page 478-484
  7. ^ Johnson, Alan (Fall 2015). ”The Left and the Jews: Time for a Rethink”. Fathom. http://fathomjournal.org/the-left-and-the-jews-time-for-a-rethink/. 
  8. ^ Schama, Simon (19 February 2016). ”The left's problem with Jews has a long and miserable history”. Financial Times. http://www.ft.com/intl/cms/s/0/d6a75c3c-d6f3-11e5-829b-8564e7528e54.html#axzz41CoraTzu. 
  9. ^ Nathan Guttman (13 April 2010). ”Want to delegitimize Israel? Be careful who you mess with”. Haaretz. http://www.haaretz.com/news/want-to-delegitimize-israel-be-careful-who-you-mess-with-1.284184. 
  10. ^ A blueprint to combat the assault on Israel's legitimacy in Europe”. The Jerusalem Post. 4 June 2014. http://www.jpost.com/Opinion/Op-Ed-Contributors/A-blueprint-to-combat-the-assault-on-Israels-legitimacy-in-Europe-347700. ”At its core, the assault on Israel's legitimacy is a denial of the Jewish people's right to self-determination.”