Boken om vårt land

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Illustration från Boken om vårt land föreställande fiskare förtöjda i Aura å.

Boken om vårt land (på finska Maamme kirja) av den finlandssvenske författaren och journalisten Zacharias Topelius utgavs 1875, avsedd som läsebok i folkskolan i Finland. Boken beskriver Finlands landskap, natur, folk och historia. Den översattes även till finska och användes i skolorna långt in på 1900-talet och bidrog till uppbyggandet av en nationell identitet. 1907 hade den sålts i 240 000 exemplar och blev en av förlagets (Edlund) mest framgångsrika titlar.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Finland växte i mitten av 1800-talet fram som en mer enhetlig ekonomisk, kommunikationsmässig och politisk helhet. Saima kanal hade byggts 1856, järnvägarna började byggas 1862, Lantdagen började fungera och en självständig press utvecklades, liksom skolväsendet. Därmed uppstod ett behov av läroböcker som introducerade det unga landet i skolorna. Topelius understödde tanken på en självständig, tvåspråkig nation och det framgår av hans texter: "Detta land är mitt fädernesland, om jag så på finska kallar det för 'Suomi' eller på svenska för 'Finland', är det ändock samma land" (Kapitel 7, Land och folk)

Skolväsendet hade en viktig roll, då det förutsattes stärka medborgarnas fosterlandskänsla och fostra den blivande arbetskraften. I enlighet med denna strävan fokuserade texterna kring arbetet. Enligt Topelius var Finland ett kargt och fattigt land och erbjöd därför inga sötebrödsdagar. Fosterlandet var som en sträng husbonde, som avskedade dem som förföll till lättja, men tog fram de bästa sidorna hos dem som arbetade för honom.

Topelius Finlandsbild var starkt nationalromantiskt färgad och även genomsyrad av hans tro. Han ansåg också att den finländska mentaliteten kommer bäst till sin rätt då folket drabbats av motgångar. Han jämförde folket med den finska hästrasen: "I fråga om uthållighet har det finska folket gemensamt med den finska hästen sin envishet". Även dagens politiker kan citera dessa rader och så skedde exempelvis under lågkonjunkturen på 1990-talet.

Boken har också inspirerat flera moderna författare. Jörn Donner skrev 1967 Nya boken om vårt land och ännu en uppföljare 1992: Nyaste boken om vårt land. Den gröna riksdagsmannen och zoologen Erkki Pulliainen har skrivit Uudempi Maammekirja, på svenska: "Nyare boken om vårt land".

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Läsebok för de lägsta läroverken i Finland. Andra kursen : boken om vårt land. Helsingfors: Edlund. 1875. Libris länk  - Originalupplagan. - Från och med 1916 med titeln: Boken om vårt land. Läsebok...
  • Lukukirja alimmaisille oppilaitoksille Suomessa. 2 jakso, Maamme kirja / suom. Joh. Bäckvall. Helsinki: G. W. Edlundʼin kustannuksella. 1876. Libris länk  - Första finska upplagan.
  • Boken om vårt land (Nyillustrerad utg). Borgå: Werner Söderström. 1983. Libris länk. ISBN 951-0-11928-8  - Nyillustrerad utgåva med inledning av Matti Klinge. Texten redigerad av Helena Solstrand.
  • Naturens Bok och Boken om Vårt Land, Zacharias Topelius Skrifter XVII, Helsingfors: SLS 2017. Libris 21989485. ISBN 978-951-583-414-0. Även fritt tillgänglig på Svenska Litteratursällskapet i Finland. Originalupplagor med kommentarer och inledning av Magnus Nylund, Håkan Andersson, Pia Forssell och Henrik Knif.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Forsgård, Nils Erik (1996). ”"Från det kända till det okända": Zacharias Topelius och Boken om vårt land”. Boken om vårt land 1996 / [redaktionsgrupp: Kerstin Smeds, Rainer Knapas, John Strömberg] (Helsingfors : Otava, 1996): sid. 32-45 : ill..  Libris 2345484
  • Klinge, Matti (1998). ”Zachris Topelius och Boken om vårt land”. En nyckel till Zachris Topelius / ansvarig redaktör: Anna Simberg, ansvarig utgivare: Lars Svedberg (Helsingfors : Svenska folkskolans vänner, 1998): sid. 41-44.  Libris 2525162

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]