Boktryckerireglementet 1752

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Boktryckerireglementet från 1752 var den sista tryckerilagen under skråväsendets tid.

Boktryckerireglementet från 1752, ordagrant betitlat Kongl. Maj:ts Nådige Förordning och Reglemente för Boktryckerierne i Riket. Gifwit Stockholm i Råd-Cammaren then 12 Aug. 1752, var den sista lagstiftningen som reglerade tryckeribranschen i Sverige innan skråväsendet avskaffades. Här reglerades tryckarnas rättigheter och förhållandet mellan mästare och gesäll m.m.

Lagen kan till en del sägas vara ett försök att under privilegietiden, medan censuren ännu rådde (vår första berömda tryckfrihetsförordning kom inte förrän 1766) lösa frågan om eftertryck (pirattryck). Eftertrycksskyddet var rudimentärt, men Boktryckeri-Societeten fick ändå skydd för skrifter utan kungligt privilegium om de understeg tio eller tolv tryckark. Här stadgades även att vem som helst kunde få trycka en skrift "i fall then förra förläggaren eller thess rätts innehafware, hwilken thet förut hembjudas bör, sig sådant icke wil åtaga". Samhällsnyttan kom alltså här före boktryckarens privilegium.

Vid utarbetandet av 1810 års tryckfrihetslag, där för övrigt Sveriges första egentliga upphovsrättsliga lagstiftning infördes, var det tänkt att en ny bokryckeriförordning också skulle framläggas. Tanken på en ny sådan lag nämns t.o.m. i Tryckfrihetskommitténs förslag av den 31 augusti 1809 liksom i den antagna tryckfrihetsförordningen från såväl 1810 som 1812. Något mer reglemente för boktryckarna stiftades dock inte.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Petri, Gunnar (2008). Författarrättens genombrott 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]