Boliden AB

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Boliden AB
BOLIDEN Logo.png
Org.nr 556051-4142
Typ Publikt aktiebolag
Nasdaq NordicBOL
TSX: BLS
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Anders Ullberg
Styrelseordförande
Lennart Evrell
Koncernchef Vd
Bransch Metall
Produkter Aluminiumfluorid Bly
Gråberg Guld
Järnsand Koncentrat
Koppar Kopparsulfat Koppartellurid
Nickelsulfat Selen
Silver Svavelsyra
Zink Zinkklinker
Antal anställda 4 900 - December 2014
Historia
Grundat 1924
Ekonomi
Omsättning 36,891 miljarder SEK
Rörelseresultat 2,759 miljarder SEK
Vinst efter skatt 1,899 miljarder SEK
Tillgångar 43,865 miljarder SEK
Eget kapital 23,974 miljarder SEK
Struktur
Avdelningar Affärsområde Gruvor
Affärsområde Smältverk
Övrigt
Webbplats Boliden.com
Fotnoter Siffror från 2014 års bokslut.[1]

Boliden AB är ett metallföretag med rötterna i Bolidengruvan, i Boliden i norra Västerbotten. Bolidens verksamhet är inriktad på de första stegen i förädlingskedjan som är prospektering, gruvbrytning och anrikning, smältning, raffinering samt återvinning. Återvinning av metaller, där Boliden är en av de ledande aktörerna i världen, är en växande del av verksamheten. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra metaller som Boliden framställer är bly, guld och silver. Verksamheten bedrivs i två affärsområden: Gruvor och Smältverk. Bolidens aktie är noterad på Stockholmsbörsen|NASDAQ OMX Stockholm.

Huvudkontoret är beläget på Klarabergsviadukten 90 i Stockholm.

Affärsverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Boliden är den tredje största leverantören av både kopparmetall och zinkmetall i Europa och har cirka 4 900 medarbetare och en omsättning på 37 miljarder SEK. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Affärsområde Gruvor[redigera | redigera wikitext]

Affärsområde Gruvor bedriver prospektering, gruvbrytning och anrikning i Sverige, Finland och Irland. Huvudprodukterna är zink- och kopparkoncentrat med innehåll av guld, silver och bly. Produktionen säljs både till koncernens egna smältverk och till externa kunder.

Bolidens gruva Garpenbergsgruvan (tidigare Garpenbergs södra)

Boliden äger och driver Europas största zinkgruva, Tara mines, utanför NavanIrland. Tara blev en del av Boliden i början av 2004, men produktionen startade 1977 och sedan dess har över 60 miljoner ton malm brutits. Boliden äger också Garpenberg i Dalarna som är Sveriges äldsta gruva fortfarande i drift. Bearbetningen i Garpenberg började redan på 1200-talet. I januari 2011 togs beslut om en kraftig expansion av verksamheten i Garpenberg.

I Bolidenområdet ligger det mineralrika Skelleftefältet där över 30 gruvor öppnats sedan produktionsstarten på 1920-talet. Aktiva gruvor i området är idag underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrottet Maurliden. Boliden äger och driver även dagbrottet Aitik koppargruva utanför Gällivare som är en av Europas största. Metallhalterna i Aitik är låga men det kompenseras av en hög produktivitet och effektiva anrikningsprocesser som även tar tillvara malmens innehåll av guld och silver. Under 2007-2010 pågår ett expansionsprojekt som fördubblar Aitiks malmproduktion till 36 miljoner ton till 2014.[2][3]

Affärsområde Smältverk[redigera | redigera wikitext]

Rönnskärsverken.

Affärsområde Smältverk förädlar både metallkoncentrat och sekundärmaterial till bas- och ädelmetaller vid smältverk i Sverige, Finland och Norge. Huvudmetallerna är zink och koppar men produktionen av bly, guld och silver bidrar i hög utsträckning till affärsområdets intäkter. Andra produkter som framställs är svavelsyra och aluminiumfluorid. Boliden äger och driver fem smältverk, två zink- respektive två kopparsmältverk samt ett blysmältverk. Zinksmältverket Kokkola i Finland är Europas näst största och det femte största i världen. Smältverket framställer huvudsakligen en legering som används vid galvanisering av tunnplåt. På Norges västkust ligger zinksmältverket Odda som producerar zink för stålindustrin och aluminiumfluorid åt Norges aluminiumindustri. I Skelleftehamn ligger kopparsmältverket Rönnskär. Huvudprodukterna är koppar, zinkklinker, bly och ädelmetaller med svavelsyra som en biprodukt. På Rönnskär framställs även metaller ur elektronikskrot och andra sekundärmaterial. Utbyggnaden av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot 2012 gör Boliden till världsledande inom detta område. I kopparsmältverket Harjavalta som ligger på Finlands västkust framställs kopparkatoder som i huvudsak säljs till tillverkare av halvfabrikat. Andra viktiga produkter är guld, silver och svavelsyra. I blysmältverket Bergsöe utanför Landskrona i södra Sverige utvinns bly från uttjänta bilbatterier. Bergsöe är en av Europas fyra största återvinningsaktörer inom bly. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del används för tillverkning av takplåt.[4][5]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ett feltryck på generalstabens karta[6] gjorde att namnet på gruvan, och därmed också på gruvföretaget och orten, blev Boliden och inte Bjurliden, vilket var namnet på hemmanet där fyndigheten hittades.

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över Boliden, 1930.

Den 10 december 1924 gjordes ett uppseendeväckande malmfynd på Fågelmyran, drygt tre mil nordväst om Skellefteå. Under provborrningen upptäcktes det som då var Europas rikaste malm. Våren 1926 bröts den första Bolidenmalmen som utvecklades till Bolidengruvan, vilken under några decennier var Europas största och rikaste guldgruva. Fyndigheten innehöll även koppar och stora kvantiteter silver. I anslutning till gruvan växte samhället Boliden snabbt upp.

Linbanan Kristineberg-Boliden, 1943.

Den ledande kraften bakom Bolidenbolagets uppbyggnad var Oscar Falkman (1877-1961). Han hade varit drivande i den prospekteringsverksamhet som inleddes på 1910-talet och som påskyndades på grund av metallbristen i spåren av första världskriget. Falkman var vd i Boliden fram till 1941.[7] Boliden AB ingick i Ivar Kreugers affärsimperium fram till 1932.

För att bearbeta Bolidenmalmen byggdes smältverket i Rönnskär. 1930 påbörjade smältverket sin verksamhet.

1943 togs världens längsta linbana i drift mellan Bolidens gruva i Kristineberg och Boliden. Linbanan var 96 kilometer lång och hade fram till nedläggningen 44 år senare transporterat 12 miljoner ton koncentrat.[8]

Expansion under 1960– och 1970-talen[redigera | redigera wikitext]

Aitikgruvan.

1968 startade driften vid Aitikgruvan utanför Gällivare. Dagbrottet utvecklades med åren till att bli en av de största koppargruvorna i Europa. Första året producerade gruvan cirka 9 000 ton koppar, 7 ton silver och 160 kg guld.

Under 1970-talets första år växte företaget genom ett joint-venture med det tyska bolaget Preussag. Det ledde till expansion av Bolidens blysmältnings- och raffineringskapacitet. Kaldougnen, som är en ugn för processbehandling av metaller, lanserades av Boliden 1976. Samma år startade Boliden den första flamsmältningsanläggningen för bly med kaldoteknologi vid Rönnskär.

Giftskandalen i Chile[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1980-talet exporterade Boliden sammanlagt 20 000 ton våtverksslam från Rönnskärsverken till det chilenska företaget Promel i Arica, Chile för bearbetning. Boliden betalade Promel för bearbetningen som aldrig skedde. Istället lagrades slammet i utkanterna av staden Arica på en plats som under 1990-talet på initiativ av de sociala myndigheterna gjordes om till bostadsområde för mindre bemedlade chilenare. Dessa var ovetande om avfallet, vilket fick till följd att många skadades av bly, kvicksilver och arsenik.[9] Under hösten 2009 meddelade chilenska staten att de cirka 7 000 boende i området kommer att evakueras.[10] Avfallet exporterades innan Baselkonventionen förbjöd export av miljöfarligt avfall.

Under Trelleborgskoncernen[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1987 köpte Trelleborgskoncernen Boliden. Samma år förvärvade Boliden det spanska företaget Apirsa S.L. som bedrev utvinning av zink vid dagbrottet Aznacóllar, 45 km väster om Sevilla.

1996 startade Trelleborg en större omstrukturering av koncernen. Det nya bolaget, Boliden Limited, bildades i Toronto. Två år senare köpte Boliden Limited det kanadensiska bolaget Westmin. Köpet betydde att Boliden bland annat tog över komplexmalmgruvan Myra Falls i Kanada och kopparprojekt i Chile.

Dammolyckan 1998[redigera | redigera wikitext]

Den 25 april 1998 brast dammen vid Apirsas gruva Los Frailes som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. Fyra och en halv miljon kubikmeter anrikningssand rann ut i den närbelägna floden Rio Agrio. Omfattande utredningar påvisade felaktigheter både i dammens ursprungliga konstruktion och i efterföljande konstruktionsprojekt. Företaget påbörjade omedelbart ett omfattande återställningsarbete.

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. År 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Det pågår fortfarande civila processer i fallet men Bolidens samlade bedömning, grundat på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Boliden inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de rättsliga processerna. Boliden har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Omstrukturering och "Nya Boliden"[redigera | redigera wikitext]

1999 genomförde Boliden en omstrukturering på koncernnivå och Bolidens aktier noterades på Stockholmsbörsen och 2001 flyttades Bolidens huvudkontor tillbaka till Sverige.

I slutet av 2003 köpte Bolidens smältverk och en gruva av den finländska stålkoncernen Outokumpu. Smältverken Kokkola och Harjavalta/Pori samt Odda i Norge blev en del av Boliden. I köpet ingick också zinkgruvan Tara på Irland. Nya Boliden, eller "New Boliden" bildades. Gruvan Myra Falls och samtliga aktier i North Atlantic Natural Resources avyttrades 2004.

2006 togs beslutet att investera i en utbyggnad av Aitikgruvan. De nya anläggningarna som kommer att fördubbla Aitiks malmproduktion till 36 miljoner ton per år och öka kopparproduktionen med 50 procent, invigdes 2010.

2010 beslutade man att bygga ut elektronikskrotåtervinningen vid smältverket Rönnskär. Utbyggnaden av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot som stod färdig 2012 gör Boliden till världsledande inom detta område.

I januari 2011 togs beslut om en kraftig expansion av verksamheten i Garpenberg från dagens 1,4 till 2,5 miljoner ton malm per år. Expansionen genomfördes 2011-2014 och uppnår full produktionskapacitet i slutet av 2015.I och med detta är Garpenberg en av världens mest kostnadseffektiva och moderna gruvor.

Boliden startar också gruvan Kankberg för utvinning av guld och tellur. Kankberggruvan ligger i Bolidenområdet och blir företagets femte guldgruva.

Boliden AB är medlemmar i Industrigruppen Återvunnen Energi som arbetar för ökad återvinning och användning av industriell restvärme

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Boliden AB”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560514142/bokslut. 
  2. ^ http://www.boliden.com/www/bolidense.nsf/(WebPagesByID)/34A40FCB896914F8C1256EEE0041D4B5/$file/Kokkola%202009_sve.pdf[död länk]
  3. ^ http://www.boliden.com/www/BolidenSE.nsf/(WebPagesByID)/34A40FCB896914F8C1256EEE0041D4B5/$file/Aitik_sv_W.pdf[död länk]
  4. ^ https://web.archive.org/web/20100818074702/http://www.boliden.se/www/bolidense.nsf/dcf92b4a139e3756c1256d9600213f86/12F05C5E5CA29056C1256DDC005230DE/%24file/Odda_sv.pdf
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812024527/http://www.bolidenbergsoe.se/upload/PDF/BergsoeFakta2006swe.pdf. Läst 2 juni 2010. 
  6. ^ Generalstabskartan; Norsjö J242-50-1, 1902
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 november 2009. https://web.archive.org/web/20091121133737/http://foretagsamheten.se/sv/Entreprenorer/Entreprenorer/Oscar-Falkman/. Läst 17 augusti 2009.  foretagsamheten.se - Entreprenörer
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100114194659/http://www.linbanan.com/vll2historik.html. Läst 30 mars 2010. 
  9. ^ http://www.dn.se/opinion/debatt/boliden-maste-ta-ansvar-for-giftskandalen-i-chile
  10. ^ http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article341631.ece[död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]