Bolmörtssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bolmörtssläktet
Henbane1.JPG
Bolmört (H. niger)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPotatisordningen
Solanales
FamiljPotatisväxter
Solanaceae
UnderfamiljSolanoideae
SläkteBolmörtssläktet
Hyoscyamus
Vetenskapligt namn
§ Hyoscyamus
AuktorLinné
Arter
Bolmört (H. niger)
Egyptisk bolmört (H. muticus)
Gul bolmört (H. aureus)
Purpurbolmört (H. reticulatus)
Småblommig bolmört (H. pusillus)
Vit bolmört (H. albus)
Hitta fler artiklar om växter med

Bolmörtssläktet (Hyoscyamus)[1][2][3] är ett växtsläkte med 15-20 arter i familjen potatisväxter. Släktet ingår i familjen potatisväxter.[3] Växterna förekommer i Europa, Nordafrika och Asien.Två arter finns vildväxande i Europa, bolmört och vit bolmört. Den sistnämnda finns i Medelhavsområdet.

Bolmörtssläktets arter är giftiga[4]. De innehåller olika alkaloider såsom atropin, hyoscyamin och skopolamin. Samma ämnen, men i mycket större mängder per planta, finns i spikklubbor och belladonna.

Dottertaxa till Bolmörter, i alfabetisk ordning[3][redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Hyoscyamus L. – Bolmörtssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 16 december 2014
  2. ^ ”Taxonomisk information – Släkte: Hyoscyamus – bolmörter”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006603?changeRoot=True. Läst 16 december 2014. 
  3. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (3 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17271068. Läst 26 maj 2014. 
  4. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 79. ISBN 91-20-04445-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]