Bombattentatet i Enniskillen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bombattentatet i Enniskillen
Läge Enniskillen, County Fermanagh, Nordirland
Koordinater 54°20′39″N 7°38′3″V / 54.34417°N 7.63417°V / 54.34417; -7.63417Koordinater: 54°20′39″N 7°38′3″V / 54.34417°N 7.63417°V / 54.34417; -7.63417
Datum 8 november 1987
10:43 (GMT)
Attacktyp Tidsinställd bomb
Omkomna 12
Skadade 63
Gärningsmän Provisoriska IRA

Bombattentatet i Enniskillen ägde rum den 8 november 1987 i Enniskillen. Attacken dödade 12 personer, en av de dödligaste attackerna under Nordirland konflikten.

Målet[redigera | redigera wikitext]

Ulster Defence Regiment som skulle gå parad var målet för PIRA.

Händelse[redigera | redigera wikitext]

Bomben gjordes i Ballinamore, County Leitrim, Irland och fördes över gränsen av medlemmar av IRA. IRA-medlemmar förde den 7 november bomben till ett hus vid Enniskillen torg, vid minnesmonumentet. I ett rum som hade en vägg mot torget sattes den tidsinställda bomben på att explodera 10:43 nästa dag. Den var gömd i en sportbag. Man hade smugglat in bomben under kvällen då lokalen som ägdes av en katolsk kyrka användes för att spela bingo.

8 november 10:43 1987 dödades 12 och skadades 63 av den tidsinställda bomben då vägen kollapsar och rasar över folk som samlas på torget i Enniskillen då de var med på en minnesceremoni vid ett krigsminnesmärke för brittiska militärer som var med i de två världskrigen. Bomben detonerades av Provisoriska IRA, målet var en militärparad som var försenad och därför undkom bomben.

Döda[redigera | redigera wikitext]

Edward Armstrong (52), Marie Wilson (20), Samuel Gault (49), Georgina Quinton (72), John Megaw (68), Wesley Armstrong (62), Bertha Armstrong (53), William Mullan (72), Agnes Mullan (70), Kit Johnston (70), Jessie Johnston (66) och Ronnie Hill (68).

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Ulster Defence Association hämnades dagen efter genom att skottskada fem katolska tonåringar och dödade av misstag en protestantisk tonåring. Michael Stone, medlem av Ulster Defence Association, hämnas genom Milltownmassakern 16 mars 1988.

Under Joshua Tree Tour spelades låten för enda gången på Nordirland och söndagen den 8 november 1987 hade U2 en spelning i Denver. Tidigare samma dag hade terrorister detonerat ett par bomber i den nordirländska staden Enniskillen (Bombattentatet i Enniskillen ). Bandet framförde låten med en akustiskt intro. I mitten håller Bono ett tal:

Cquote1.png Let me tell you somethin'. I've had enough of Irish Americans who haven't been back to their country in twenty or thirty years come up to me and talk about the resistance, the revolution back home…and the glory of the revolution…and the glory of dying for the revolution. Fuck the revolution! They don't talk about the glory of killing for the revolution. What's the glory in taking a man from his bed and gunning him down in front of his wife and children? Where's the glory in that? Where's the glory in bombing a Remembrance Day parade of old age pensioners, their medals taken out and polished up for the day. Where's the glory in that? To leave them dying or crippled for life or dead. Under the rubble of the revolution. That, the majority of the people in my country don't want. No more!" Cquote2.png
Bono, Denver, 8 november 1987Uttalandet finns förevigat på U2 dokumänter film

Rattle and Hum.före och under sång Sunday bloody sunday

IRA kritiserades även av katoliker för dådet för att det var så brutalt och att så många civila döda och skadade. Effekten blev att IRA avväpnade sin brigad i området och gav den order att inte göra några fler bombdåd.

Sinn Féin förlorade stöd i lokalvalet 1989 och miste 4 av sina 8 platser i kommunfullmäktige. Först i 2001 års val tog de tillbaka de platser de hade förlorat.

Minnesdagen hölls två veckor senare och 5 000 människor kom för att symbolisk visa sin sympati med offren. Premiärminister Margaret Thatcher höll tal.

1997 bad Sinn Féins ledare Gerry Adams om ursäkt för bombdådet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]