Alphumla
| Alphumla Status i världen: Sårbar[1] Status i Sverige: Nära hotad[2] Status i Finland: Nära hotad[3] | |
.jpg) Alphumla | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Humlor Bombus |
| Undersläkte | Alpinobombus[3] |
| Art | Alphumla B. alpinus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bombus alpinus | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758)[3] |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Alphumla (Bombus alpinus) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och släktet humlor.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Alphumlan är en ganska stor och långsträckt humla. Den täta pälsen är svart på mellankropp och tergit 1 (första bakkroppssegmentet på ovansidan), kraftigt röd för övrigt. Färgen är lika för båda könen, men hanen kan ha en del gula hår på främre delen av framkroppen och uppe på huvudet. Drottningen är påtagligt stor, 21 till 24 mm lång, arbetare och i synnerhet hanar mindre – de senare har en kroppslängd mellan 18 och 19 mm.[2]
Förväxlingsrisk[redigera | redigera wikitext]
Alpumlan liknar polarhumla, men dennas röda färg på bakkroppen börjar längre bak.[4] En annan förväxlingsart är den i regel klart mindre berghumlan.[2]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Alphumlan finns endast i de europeiska alperna, Karpaterna och de nordiska fjällen. Österut når den Kolahalvön.[1] I Sverige förekommer den sällsynt i norra delen av fjällkedjan[4]. I Finland förekommer den i den nordvästligaste delen på gränsen mot Norge. Den förekommer även i norra Norge[3].
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Alphumlan förekommer i bergstrakter, främst på blomsterika fjällhedar och alpängar, men den kan också söka nektar längs vägkanter. Boet anläggs i något övergivet fjällämmel- eller sorkbo ofta ganska ytligt i marken. I regel föds två kullar arbetare upp och drottningen fortsätter att samla pollen och nektar tillsammans med dessa för att kunna föda upp könsdjuren. Drottningen kan bland annat med hjälp av sin goda isolering flyga vid förvånansvärt låg temperatur, ända ner till någon minusgrad i luften[5]. I Norden flyger alphumlan till viden som lappvide och ullvide under våren, för att senare övergå till svarthö, vedlar, spiror samt ris som blåbär. Den kan också förekomma i vägkanter där den flyger till mjölke och rödklöver.[2]
Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]
Globalt minskar arten, och är rödlistad av IUCN som sårbar ("VU").[1] Även i Sverige är den rödlistad, här som nära hotad ("NT").[2] Orsaken är främst klimatförändringarna; arten är anpassad till låga temperaturer, och tål dåligt perioder med varmare temperaturer än normalt.[2][1] I Finland var den däremot länge klassificerad som livskraftig ("LC"), men är sedan 2019 även här rödlistad som nära hotad.[3]
Snylthumla[redigera | redigera wikitext]
Alphumlan parasiteras troligen av tundrahumlan, även om inga säkra bevis föreligger.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2014 Bombus alpinus . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 mars 2024.
- ^ [a b c d e f g] Cederberg, B. et al. (2022). ”Bombus alpinus Alphumla”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/bombus-alpinus-103266. Läst 15 mars 2024.
- ^ [a b c d e] Juho Paukkunen utgivare=Finlands artdatacenter (2019). ”alphumla — Bombus alpinus (Linnaeus, 1758)”. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204754?locale=sv. Läst 15 mars 2024.
- ^ [a b] G. Holmström 2007 sid. 130-131 Humlor - Alla Sveriges arter ISBN 978-91-7139-776-8
- ^ Mossberg, Bo och Cederberg, Björn (2012). Humlor i Sverige. Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-170-9
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Bombus alpinus.
|