Boplats
Boplats (även ibland mer populärt bosättning) är ett begrepp inom bland annat arkeologin[1] och zoologin.[2][3] Inom zoologin kan den syfta på en levnadsmiljöer för enskilda djur, medan miljön för en grupp av individer benämns biotop. Boplatser för en arkeolog är bostäder eller platser för matlagning eller andra vardagliga sysslor. Arkeologiska lokaler som inte räknas som boplatser är till exempel kultplatser, gravplatser och aktivitetsytor.
Boplatserna ser olika ut under olika tidsperioder och på olika platser på jorden. Stenålderns boplatser varierar till exempel, i utseende och typ, från de första städerna (som framförallt finns i Mellanöstern) till relativt enkla, ofta säsongsbetonade fångst- eller insamlingsplatser. På vissa platser blir man alltså bofast redan mycket tidigt, medan man på andra platser fortsätter att leva ett mobilt liv som jägare-samlare ännu i modern tid. Städer förekommer inte i Norden förrän vid vikingatidens början.
Exempel på boplatser
[redigera | redigera wikitext]- Jeriko, en av de äldsta städerna
- Çatal Hüyük
- Skateholmsboplatsen
Rekonstruerade boplatser i Sverige
[redigera | redigera wikitext]- Gene fornby, gård i Örnsköldsvik från romersk järnålder
- Birka
- Eketorp på Öland är en rekonstruerad fornborg med boningshus
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”boplats | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=B_3723-0233.dKj2&pz=7. Läst 9 november 2025.
- ^ ”boplats | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=108667&pz=7. Läst 9 november 2025.
- ^ ”Högstubbar - boplats för insekter och fåglar”. www.forvaltaren.se. https://www.forvaltaren.se/artikel/hogstubbar-boplats-for-insekter-och-faglar. Läst 9 november 2025.