Den 29 juni 1621 fick boråsarna genom provisoriska privilegier rätt att driva handel. De fullständiga privilegierna utfärdades 25 maj 1622.
Den inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1920 inkorporerades Torpa landskommun varur staden ursprungligen utbrutits. 1971 uppgick staden till Borås kommun.[1]
Staden hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt till 1965) till 1971 då den vid tingsrättsreformen uppgick i Borås domsaga. [2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Borås Caroli och Borås Gustav Adolf, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta område ingår.
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1636[4] som motsvarar den omfattning staden med dess landskommun hade kring 1950, vilket innebär att sockenkoden också används för Torpa socken som annars även har en egen sockenkod.
Stadsvapnet
Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.
Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 96,5 %.[6] Borås var 1960 Sveriges tionde största tätort, efter Jönköping och före Linköping. Detta kan jämföras tätortsavgränsningen den 31 december 2010 då Borås var Sveriges fjortonde största tätort.[7]
^a Tätorten Sjömarken låg i både Borås stad (69 inv.) och Sandhults landskommun (1 144 inv.) ^b Tätorten Gånghester låg i både Borås stad (9 inv.) och Toarps landskommun (863 inv.)
