Borgarråd
Borgarråd. Stockholms stad har tolv heltidsanställda politiker, dessa har titeln borgarråd. De utses av kommunfullmäktige i staden, majoriteten utser åtta borgarråd och oppositionen fyra. Tillsammans bildar de tolv borgarråden borgarrådsberedningen. De förbereder ärenden för kommunstyrelsen. Titeln borgarråd i Stockholm kan jämföras med titeln kommunalråd i andra svenska kommuner.
De åtta borgarråd som utsetts av majoriteten i kommunfullmäktige har så kallad fördragsskyldighet, vilket innebär att de är chef för en rotel (förvaltningsgren) i Stockholms kommun. För närvarande har Stockholms stad åtta borgarråd med föredragningsskyldighet, dessa är Finansborgarrådet, Trafik- och arbetsmarknadsborgarrådet, Äldre- och ytterstadsborgarrådet, Socialborgarrådet, Stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet, Skolborgarrådet, Kultur- och fastighetsborgarrådet och Stadsmiljöborgarrådet. Finansborgarrådet har från 1940 en särställning bland borgarråden, och är sedan 1994 även ordförande i kommunstyrelsen. De resterande fyra borgarråden, vilka utsetts av oppositionen i kommunfullmäktige, har inte fördragsskyldighet, det vill säga är inte chef för en rotel. Dessa benämns oppositionsborgarråd.
Borgarrådens politiska sekreterare kallas borgarrådssekreterare. Bland tidigare borgarrådssekreterare märks bland andra sedermera partiledarna Gösta Bohman och Fredrik Reinfeldt[1].
Historia
Termen borgarråd myntades av stadshusarkitekten Ragnar Östberg,[2] och systemet med borgarråd och rotlar infördes infördes genom Stockholms förvaltningsreform 1920 då den tidigare drätselkammaren avskaffades. Antalet rotlar har förändrats över tiden, och likaså vilka ansvarsområden som ligger på respektive rotel. Senare har borgarrådens titlar kommit att få rotelnamnet som förled; borgarrådet som leder stadsbyggnadsroteln kallas därför ofta stadsbyggnadsborgarråd.
Från och med Stockholms författningsreform 1940 har finansborgarrådet haft en särställning bland borgarråden. Borgarrådsberedningen formaliserades då med finansborgarrådet som ordförande, och sedan dess har finansborgarrådet alltid tillsatts av den politiska majoriteten i fullmäktige. Funktionen som kommunens högste tjänsteman ersattes av en stadsdirektör 1994.[källa behövs] Vid denna tidpunkt blev finansborgarrådet även kommunstyrelsens ordförande. Dagens finansrotel benämndes drätselroteln fram till 2002.
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Snittlönen för byråkraterna: 79.000 kr” dn.se Dagens Nyheter. Publicerad 22 januari 2007.
- ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 111 ff. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 1–342)
Webbkällor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Borgarråd.
