Borghamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borghamn
Småort
Vandrarhemmet i Borghamn
Vandrarhemmet i Borghamn
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötland
Kommun Vadstena
Koordinater 58°22′56″N 14°41′38″Ö / 58.38222°N 14.69389°Ö / 58.38222; 14.69389
Area 18 hektar (2010)[1]
Folkmängd 149 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,28 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1036
Småortskod S1386
GeoNames 2720438
Borghamns läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Borghamns läge i Östergötlands län

Borghamn är en småort i Rogslösa socken i Vadstena kommun, Östergötlands län. Samhället ligger 14 km sydväst om Vadstena.

Landsorten Borghamn ligger i storslagen natur tack vare Vättern på västra sidan, Omberg på den södra och det östgötska lantbruket på den östra.

Här finns bad, båthamn, fiske, lekplats, tennisplan, och fotbollsplan. Vidare finns en närbutik, restaurang, bibliotek, och förskola. Affären där man köper nyfångad fisk har en samlingsplats, liksom vandrarhemmet vid hamnen där fiskareföreningen och deras museum ligger.

Vill man ta ett dopp så kan man hoppa i där eller cykla till en av de andra badplatserna i närheten (Hovanäsudden, Bårstabadet). Vadstenas Borghamn erbjuder fantastiska omgivningar och naturupplevelser. Nära hamnen i Borghamn vid Ekhagen ligger den gamla "Bockakyrkogården" där brottslingar, som bröt kalksten till Karlsborgs fästning, begravdes på 1800-talet. Härifrån kan man sedan vandra i trollskog upp på Omberg. Som utflyktsmål på sommaren kan man också åka Zipline på Omberg och på vintern används Ombergslidens skidbacke med mountain lodge. Intill ligger också Tåkern – norra Europas förnämsta fågelsjö och Naturum, Tåkerns moderna besökscenter. Inom 10 minuters bilfärd finns Vadstena, golfbana, Alvastra kloster och Ellen Keys Strand.


Historia[redigera | redigera wikitext]

I Borghamn har det brutits kalksten sedan medeltiden. Flera historiska byggnader i närområdet, exempelvis Alvastra kloster, Vadstena kloster och Vadstena slott, har byggts med sten från Borghamn. Senare har sten använts härifrån bland annat vid byggandet av Göta kanal, Karlsborgs fästning och Nationalmuseum i Stockholm. Kalkbrytningen i Borghamn var länge kontrollerad av staten. Bland annat fanns under flera årtionden en kronoarbetsstation på omkring 100 man, vilka sysselsattes med brytning av kalksten för statens räkning. Efter 1894, då kronoarbetskåren upplöstes, har dock brytningen skett genom privata företag.

Ortnamnet har ursprungligen syftat på en hamn i närheten av en fornborg.

Borghamn ligger i Dals härad som består av Herrestads, Källstads, Nässja, Rogslösa, Strå, Väversunda, & Örberga socknar. Området inramas av Vadstena, ekoparken Omberg, Vättern och fågelsjön Tåkern.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Orten förlorade 2010 sin status som tätort på grund av minskad befolkning.[2]

Befolkningsutvecklingen i Borghamn 1950–2010[3][4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
288
1960
  
271
1965
  
296
1970
  
281
1975
  
335
1980
  
303
1990
  
251 75
1995
  
238 75
2000
  
249 75
2005
  
227 75
2010
  
194 75**
2010
  
149 18#
Anm.: Upphörde som tätort 2010.
 ** Som upphörd tätort (mindre än 200 invånare)
 # Som småort.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Nere vid hamnen ligger bland annat ett av STF:s vandrarhem – Borghamns Vandrarhem & Konferens. I Borghamn finns även Gyllenhammars Restaurang, tennisbana, fotbollsplan, två lekplatser, butiken Handlarn, Blå Grinden hantverksbutik & Medialoppis (+skateboard museum), fiskemuseum, Östgöta-Dal hembygdsmuseum, och Våga Gård föräldrakooperativ förskola & fritids. Vid Borghamn, i södra delen av Vadstena kommun finns också Rogslösa skola, en grundskola F-6. Många av de aktiviteter som sker i skolan görs i blandade åldersgrupper. Det finns många aktiva föreningar i Borghamn, bland annat Östgöta-Dals hembygdsförening.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Helhetshälsa tillverkar vegetabiliska kosttillskott och Nordic Aircraft gör flygplanstillverkning. Kalkstenstraditionen förs vidare av Borghamns Natursten AB och Borghamns Stenförädling.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sveriges tätorter 2010” (PDF). SCB. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 16 juni 2011. 
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  4. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  5. ^ ”Geoskikt från SCB: Tätorter”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629172225/http://www.gis.scb.se/plan/. Läst 3 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]