Borgholms slottsruin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Borgholms slott)
Hoppa till: navigering, sök
Borgholms slottsruin
Byggnad
Borgholm.JPG
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Kommun Borgholm
Skapare Johan Baptista Pahr,
Dominicus Pahr
Stil Renässans
Material Sten
Grundad 1200-talet
Ägare Statens fastighetsverk
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Sollidenvägen
Webbplats: Officiell webbplats
Slottet som det var tänkt att se ut omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Borgholms slott 1634.
Ruinen från luften.
Borggården
Borgholms slott.
Autokromfotografi av slottet från 1900-1925

Borgholms slottsruin är en slottsruin utanför BorgholmÖland. Ruinen är en av Ölands största turistattraktioner, med bland annat riddarskolor, olika guidningar och utställningar.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1100-talet byggdes ett mäktigt torn, en kastal, som snart omgärdades av en ringmur. Borgen byggdes under 1200-talets senare del och torde ha stått klar 1281.[1]

Under krigen mellan Sverige och Danmark förstördes slottet i början av 1500-talet och upprustades inte förrän under Johan III:s regeringstid.

Från 1572 var först Johan Baptista Pahr och sedan dennes bror Dominicus byggmästare på slottet, som då blev en av Sveriges första bastionsfästningar. Arbetena på slottet upphörde dock 1593, på hertig Karls befallning, men 1602 började försvarsverken förstärkas, och härmed fortsattes till Kalmarkrigets utbrott. 8 augusti 1611 inneslöts slottet av danskarna, och redan följande dag uppgavs det av sin befälhavare, Johan Månsson Ulfsparre, men 27 september 1611 kringrändes det av Gustaf Adolf, som dock inte förrän 7 oktober lyckades förmå den danske befälhavaren Kristen Hansen att kapitulera. 2 juni 1612 kom danskarna tillbaka och efter 9 dagars beskjutning uppgavs slottet av Peder Michelsson (Hammarsköld) till Gert Rantzau.

Efter freden i Knäred 1613 återlämnades det i utplundrat och illa medfaret tillstånd, så att reparationsarbeten måste påbörjas. Dessa avbröts dock efter ett tiotal år. Ett mindre jordverk byggdes dock 1643, och från 1651, då Öland förlänats åt Karl Gustaf, fortsattes slottsbyggnaden under ledning av Nicodemus Tessin den äldre. När krig med Danmark återigen bröt ut, var Borgholms slott så pass befäst, att kapten Henrik Julius Heideman kunde försvara det mot danskarna, vilka den 17 augusti försökte en stormning. Följande dag undsattes slottet av amiral Wachtmeister, som fördrev danskarna.

Byggnadsarbetena avstannade efter Karl X Gustavs död 1660. De återupptogs 1681 men nedlades snart igen. Slottet blev därför aldrig fullbordat enligt Tessins plan, och Erik Dahlberghs ståtliga teckning i det berömda verket Suecia antiqua et hodierna är sålunda oriktig. Så småningom förföll även den färdiga delen av borgen. I de sista användbara lokalerna fanns mot slutet bland annat skola och textilfärgning. 14 oktober 1806 fullbordade en vådeld förstörelseverket.

Ägarlängd[redigera | redigera wikitext]

(årtal anger när de har utfärdat brev på Borgholm)

  1. Magnus Ladulås 1285
  2. 1307 tillfaller Borgholm och hela Öland kung Birger Magnusson när han ingår förlikning med sina bröder.
  3. Hertig Valdemar Magnusson av Sverige flyttade in 1316 med sin norskfödda fru prinsessan Ingeborg Eriksdotter av Norge. Efter Nyköpings gästabud då Valdemar och Erik dödades bodde Ingeborg kvar på Borgholms Slott till sin död 1356.[2]
  4. Hertiginnan Ingeborg utfärdar brev 1345 och 1346
  5. Albrekt av Mecklenburg 1367
  6. Erik av Pommern 1412,1414
  7. Karl Knutsson (Bonde) 1448
  8. Sten Sture den äldre 1474, 1478, 1490, 1491
  9. Sten Sture den yngre 1513
  10. hertig Erik (senare Erik XIV) skriver brev 1558.

Arkeologi[redigera | redigera wikitext]

Arkeologer har vid flera tillfällen grävt runt slottet (1929, 1938-39, 1963, 1972, 1973, 1974-78, 1988 och 2004[3]), och under de senaste åren har ett EU-projekt startat där man ska skapa ett "framtidens slott", man kommer också göra mer förundersökningar med projektet. Projektet leds bland annat av Borgholms kommun, Statens Fastighetsverk och Regionförbundet i Kalmar län.[4]

Konserter[redigera | redigera wikitext]

På Borgholms slottsruin hålls konserter med många populära artister. Ett urval:

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ernst Areen, Borgholms slott under de sista tre hundra åren'. Borgholm 1926.
  • Borgholms slott. Red. Av Jim Rudolfsson, utg. av Startens fastighetsverk. Stockholm 2003.
  • Zygmunt Łakociński, ”Borgholms slotts medeltida byggnadshistoria. De sista årens utgrävningar. Kalmar län Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård 1963, s. 85-107.
  • Ingrid Rosell, ”Borgholms slott och Tessin d.ä. – bidrag till slottets byggnadshistoria.” Fornvännen 93 (1998), s 181-189.
  • Magnus Stibéus, ”Borgholms slott – några medeltida aktörer ger sig till känna. ”Grävda minnen. Från Skedemosse till Sandby borg. (Kalmar län. Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård 95, 2012-2015) , s. 204-222.
  • Volmar Sylvander, Borgholms slotts historia. Kalmar 1877. 262 sid.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birgitta Fritz, Hus land och län. Förvaltningen i Sverige 1250-1434 del 2 s 102.
  2. ^ Borgholms slott. Historiska personligheter på Borgholms slott]
  3. ^ Borgholmsslott.se
  4. ^ Riksantikvarieämbetet Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Scen - Björn Skifs webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120219154820/http://www.skifs.se/htmlfiles/scen.htm. Läst 27 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]