Borlänge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borlänge kommun
Kommun
Borlänge vapen.svg
Fri vapensköld för Borlänge kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Falu domsaga
Läge 60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.48278°N 15.43639°Ö / 60.48278; 15.43639
Centralort Borlänge
Areal 635,82 km² (2015-01-01)[1]
162:a största (av 290)
 - land 583,92 km²
 - vatten 51,9 km²
Folkmängd 51 006 (2015-09-30)[2]
46:e största (av 290)
Befolkningstäthet 87,35 invånare/km²[2][1]
66:e högsta (av 290)
GeoNames 2720382
Kommunkod 2081
Tätortsgrad (%) 90,4 (2010)[3]
Antal anställda 4 975 (2014-11)[4]
Borlänge Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.borlange.se

Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län och i landskapet Dalarna. Staden Borlänge är centralort i kommunen.

I väst-östlig riktning rinner Dalälven genom kommunen som i sydöst gränsar till Säters kommun, i väster till Ludvika kommun, i nordväst till Gagnefs kommun, i norr till Leksands kommun och i nordöst till Faluns kommun, alla i Dalarnas län. Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun medan Borlänge stad förblev opåverkad.

Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Falu tingsrätts domsaga. [6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett gement b och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970–2014
År Invånare
1970
  
43 854
1975
  
46 208
1980
  
46 794
1985
  
45 858
1990
  
46 671
1995
  
48 461
2000
  
47 206
2005
  
46 987
2010
  
49 251
2014
  
50 715
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa så var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Borlänge kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju tätorter i Borlänge kommun.[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

Nr Tätort Befolkning
1 Borlänge (centralort) &&&&&&&&&&041734.&&&&&041 734
2 Ornäs &&&&&&&&&&&01068.&&&&&01 068
3 Torsång &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
4 Halvarsgårdarna &&&&&&&&&&&&0325.&&&&&0325
5 Idkerberget &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
6 Norr Amsberg &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
7 Repbäcken &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220


Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Jan Bohman Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Yvonne Karlén
Förste vice ordförande
M
Anna Granlund
Andre vice ordförande
S
Olle Rigborn
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Anita Nordström Omsorgsnämnden
OFA
Lars-Erik Skoglund
S
Kenneth Persson Arbetsmarknads- och socialnämnden
MP
Nils Gossas
S
Ronny Beyer Byggnadsnämnden
V
Germund Åcerclinth
S
Ola Brossberg Fritidsnämnden
OFA
Per Hillerström
V
Rikard Rudolfsson Kulturnämnden
S
Hans Björke
S
Mari Jonsson Barn- och bildningsnämnden
V
Sebastian Nilsson
S
Bertil Stoltz Valnämnden
C
Hans Nyström

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP TMV Ofa SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 34 15 6 3
3 34 15 6 3
61 91,0
47 14
1973 3 34 1 16 3 4
3 34 16 3 4
61 91,0
46 15
1976 2 35 1 15 4 4
35 15 4 4
61 90,2
45 16
1979 3 33 2 12 4 7
3 33 12 4 7
61 88,4
43 18
1982 3 36 2 9 2 9
3 36 9 9
61 89,8
43 18
1985 4 32 4 6 6 9
4 32 4 6 6 9
61 87,7
38 23
1988 4 31 6 7 6 7
4 31 6 7 6 7
61 83,2
39 22
1991 3 30 3 2 6 4 4 9
3 30 3 6 4 4 9
61 83,6
39 22
1994 4 36 4 5 2 2 8
4 36 4 5 8
61 84,2
32 29
1998 7 32 4 3 2 4 9
7 32 4 3 4 9
61 78,07
32 29
2002 5 31 3 1 5 6 3 7
5 31 3 5 6 3 7
61 76,21
33 28
2006 4 28 2 3 2 5 4 2 11
4 28 3 5 4 11
61 78,47
34 27
2010 5 24 2 4 7 4 2 2 11
5 24 4 7 4 11
61 82,36
32 29
2014 4 22 3 2 12 5 2 2 9
4 22 3 12 5 9
61 83,87
38 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Kupolen, köpcentret, som om den varit en glob hade varit större än Globen i Stockholm. Kupolen kallas ibland, på grund av sin form, för "Tunatutten".
  • Frostbrunnsdalen, som antas ha varit en plats för asadyrkan alltsedan 1000-talet fk, fram till kristnandet, då den dock fortsatte att ha en andlig betydelse. Dyrkandets centralpunkten har varit den nu igenfyllda frökällan (se guden frö). I Frostbrunnsdalen finns en brunn där man kan dricka rent och friskt grundvatten från rullstensåsen Badelundaåsen.
  • Torsång, en by i närheten av Borlänge där man kan avnjuta den berömda "hästräkan" (smörgås) med bl a Gustafskorv.
  • Ornässtugan, här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan danskarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom dasshålet. Guidade turer ordnas.



Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]