Borlänge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Borlänge kommun
Kommun
Borlange sveatorget.jpg
Sveatorget
SloganTrevligt folk[1]
Kommunens vapen.
Borlänge kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortBorlänge
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal635,83 kvadratkilometer ()[2]
- därav land583,85 kvadratkilometer[2]
- därav vatten51,98 kvadratkilometer[2]
Folkmängd52 217 ()[3]
Bef.täthet89,44 inv./km² (land)
Läge
Borlänge Municipality in Dalarna County.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.482777777778°N 15.436388888889°Ö / 60.482777777778; 15.436388888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2239[4]
Anställda5 125 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2081
GeoNames2720382
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Borlänge, som är Dalarnas största tätort.

Den södra delen av kommunen, som tillhör Bergslagsregionen, är kuperad medan nordvästra delen består av slättmark varigenom Dalälven flyter. Fram till 1970-talet var industrin dominerande men i och med att dess betydelse minskat har kommunen istället profilerat sig inom transport och handel.

Sett över tid har befolkningsmängden ökat, även om enskilda år haft negativ befolkningstrend. Under mandatperioderna under 2010-talet har kommunen haft växlande styre där det största partiet, Socialdemokraterna, varit med i samtliga koalitioner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun medan Borlänge stad förblev opåverkad.

Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Falu domkrets. [7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Dalarna. I väst-östlig riktning rinner Dalälven genom kommunen som i sydöst gränsar till Säters kommun, i väster till Ludvika kommun, i nordväst till Gagnefs kommun, i norr till Leksands kommun och i nordöst till Falu kommun, alla i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Södra och sydvästra delen av kommunen är en del av Bergslagsregionen med kuperade och skogsbeväxta områden. Nordvästra delen av kommunen, i området kring Dalälven är det istället öppet slättområde på Tunaslätten. Badelundaåsen löper genom kommunen från nordväst till sydöst längs den så kallade preglaciala dalälvsfåran, en dalgång som är både bred och djup. Dalälven följer i stort sett den preglaciala dalälvsfåran och flyter in i kommunen från nordväst och ut från kommunen i öst. Sjön Runn, i närheten av Torsång, är tillflöde till älven. Även om Dalälven är helt reglerad så kan kraftiga regn, eller ökat vattenflöde, göra att områden längs älven översvämmas.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 21 naturreservat i kommunen varav nio var kommunala.[9]

Frostbrunnsdalen är ett naturreservat av de kommunala naturreservaten. I reservatet finns högt grundvatten som strömmar ut genom dalen och vidare ut i Tunaån. I reservatet finns "exklusiva" fjärilsarter som nätådrig parkmätare, springkornsfältmätare, gulryggig fältmätare och rotstreckad älvmätare.[10] Rommehed är ett av de statliga naturreservaten som förvaltas av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Området användes som Dalaregementets exercisfält under lång tid. Länsstyrelsen beskriver att "ett långvarigt trampslitage, i kombination med det torra och solexponerade läget och den lättdränerade sanden, har bildat en unik naturtyp". Detta gör att flora som fårsvingel, gulmåra, knytling, fältarv, femfingerört, kummin, röllika och rödven trivs.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Borlänge kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Stora Tuna församling och Torsångs församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[12]Stora Tuna och Torsång.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i Borlänge kommun.[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.

Nr Tätort Befolkning
1 Borlänge (centralort) &&&&&&&&&&041955.&&&&&041 955
2 Romme &&&&&&&&&&&01735.&&&&&01 735
3 Ornäs &&&&&&&&&&&01083.&&&&&01 083
4 Torsång &&&&&&&&&&&&0712.&&&&&0712
5 Halvarsgårdarna &&&&&&&&&&&&0317.&&&&&0317
6 Idkerberget &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252
7 Norr Amsberg &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238
8 Repbäcken &&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010 till 2014 styrde en minoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Efter valet 2014 styrde de rödgröna tillsammans med det lokala partiet Omsorg för alla. Koalitionen förlorade tre mandat i valet 2018 varför en ny regnbågskoalition bildades vilket inkluderade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Omsorg för alla, Centerpartiet och Liberalerna.[14]

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Jan Bohman Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Lars Ivarsson
Förste vice ordförande M Anna Granlund
Andre vice ordförande S Annakari Nilsson Berglund
Nämnd

Ordförande

Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden L Monica Lundin S Viktor Nordström M Jonas Öman
Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel C Karin Örjes
Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan S Linda Johansson
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden S Lena Hjort C Klas Hedlund M Ulrik Bergman
Kultur- och fritidsnämnden S Maslah Omar L John Thornander KD Emil Åhman
Miljönämnden MP Elina Brodén S Tommy Leppänen KD Daniel Johansson
Omsorgsnämnden S Anita Nordström OFA Nicole Skoglund M Irene Vidlund Bjurman
Samhällsbyggnadsnämnden S Ronny Beyer MP Elina Brodén M Stefan Nätz
Socialnämnden S Cecilia Rodin C Lena Löfgren Berglund M Peter Henriksson
Språktolknämnden i Dalarna C Karin Örjes
Valnämnden S Bertil Stoltz M Irene Vidlund Bjurman
Överförmyndarnämnden S Dersim Seyfettin Tekes

Mandatfördelning i Borlänge kommun valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPTMVOfaSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703341563
3341563
6188,8
4714
197333411634
3341634
6191,0
4615
197623511544
351544
6190,2
4516
197933321247
3331247
6188,4
4318
19823362929
33699
6189,8
4318
19854324669
4324669
6187,7
3823
19884316767
4316767
6183,2
3922
1991330326449
33036449
6183,6
3922
199443645228
436458
6184,2
3229
199873243249
7324349
6178,07
3229
2002531315637
53135637
6176,21
3328
200642823254211
42835411
6178,47
3427
201052424742211
52447411
6182,36
3229
201442232125229
42231259
6183,87
3823
2018520211053312
5201053312
6185,14
3625
202242121153411
4211153411
6180,41
3724
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Tjärna Allé 60,10  % 33,43  %
SD Väster Tuna - Idkerberget 29,75  % 18,67  %
M Torsång 28,96  % 17,86  %
C Kyrkbygden - Söder Tuna 11,56  % 7,51  %
V Hagalund N 13,61  % 6,61  %
KD Torsång 10,27  % 6,03  %
L Tjärna Ängar - Paradiset 8,21  % 4,82  %
MP Hushagen - Forssa 4,38  % 2,57  %
NyF Ornäs 7,02  % 1,96  %
PNy Bullermyren 1,61  % 0,25  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industrisektorn dominerade det lokala näringslivet fram till slutet av 1970-talet. Andelen arbetstillfällen inom industrin har dock minskat och i början på 2020-talet sysselsätter endast omkring 14 procent av de förvärvsarbetande. Bland större industrier märks SSAB och Stora Enso Kvarnsvedens Bruk. Det finns ett större antal små och medelstora företag i kommunen, bland annat inom verkstadsindustrin. Det är också inom de relaterade sektorerna transport- och handel som kommunen kommit att profilera sig. Det är de förhållandevis goda förbindelserna inom järnväg, väg och flygplats som gjort denna profilering möjlig. Andra större arbetsgivare är kommunen, regionen samt Trafikverket.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.

I kommunen finns också den internationella flygplatsen Dala Airport.[15]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970–2020[16]
ÅrFolkmängd
1970
  
43 854
1975
  
46 208
1980
  
46 794
1985
  
45 858
1990
  
46 671
1995
  
48 461
2000
  
47 206
2005
  
46 987
2010
  
49 251
2015
  
50 988
2020
  
52 394
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.[17]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[18]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Kommunens snabba framväxt från bruksort på slutet av 1800-talet har präglat arkitekturen. År 1944 blev Borlänge en stad och då fick Gustav Linden i uppdrag att skapa en generalplan för Borlänge köping, Domnarvet och Borlänge stad. Jordbruksmark och trafikleder skulle skiljas de olika stadsdelarna liksom olika höjder och täthet i de olika delarna. Ett av ledorden var symmetri. Det som idag är stadskärnan är byggd i modern tid.[19] Ett exempel är Kupolen, Dalarnas största köpcentrum som byggdes på 1990-talet.

Hösten 2018 utsåg Arkitekturupproret Borlänge till "Sveriges fulaste stad"[20] och ungefär samtidigt fick Bygg- och kartkontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att göra en förstudie för ett nytt Arkitekturprogram. I arbetet med programmet har invånarna involverats och ledorden blev "Hellre ful och trevlig än snygg och tråkig".[21] En del av det nya programmet är träbyggnadsstrategin.[22]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Ornäs station omkring 1900.
Ornässtugan, en loftbod från tidigt 1500-tal.
  • Domnarvets industriskola, är en byggnad som ligger i stadsdelen Hushagen. Efter en byggnadstid på nio månader togs den i bruk sommaren 1932. Fastighetens ligger vid Utanforsvägen. Byggnaderna, ursprungligen två, numera sammanbyggda till en, ritades av arkitekten Osvald Almqvist. Byggnaderna räknas till ett av funktionalismens genombrottsverk i Sverige och är byggnadsminne sedan den 21 oktober 1985.
  • Ornäs station, stationsbyggnad vid järnvägen mellan Borlänge C och Falu C, är belägen i Ornäs.[23] Stationshusen är ett välbevarat exempel på de mindre stationer, som uppfördes i ett stort antal på de olika bansträckorna. Denna typ av station är numera sällsynt, då många liknande stationer rivits eller förändrats väsentligt. Stationen och dess miljö har därför ett högt kulturhistoriskt värde. Stationen är ett statligt byggnadsminne sedan den 29 mars 2018.[24]
  • Ornässtugan, eller Ornäsloftet, i Ornäs är en byggnad från 1504/05 och ett av Sveriges äldsta museer. Museiverksamheten började redan i mitten av 1700-talet. Den dåvarande ägaren, Jacob Brandberg, samlade in föremål som anknöt till Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna, där Ornässtugan hade spelat en viktig roll. Sedan den 25 januari 1935 är hela området med fyra byggnader – loftbyggnaden, bostadshuset, uthuslängan och smedjan – ett lagskyddat staligt byggnadsminne.[25] Byggnaden ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk.[26] Här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan de danska knektarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom avträdet. Guidade turer ordnas sommartid.
  • Torsångs kyrka är Dalarnas äldsta kyrka som byggdes under första halvan av 1300-talet. Kyrkan är byggd av gråsten med detaljer i hårdbränt tegel, vilka påminner om Västerås domkyrka.[27]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett gement b och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Borlänge kommuns slogan "Trevligt folk" har fått en gratisskjuts, Dalarnas Tidningar, 17 februari 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Borlänge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/borl%C3%A4nge. Läst 12 juni 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. 25 februari 2022. https://www.borlange.se/uppleva-och-gora/natur/naturreservat. Läst 12 juni 2022. 
  10. ^ ”Frostbrunnsdalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/frostbrunnsdalen.html. Läst 12 juni 2022. 
  11. ^ ”Rommehed”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/rommehed.html. Läst 12 juni 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ Nyheter, S. V. T.; Jakobsson, Alfred (17 oktober 2018). ”Socialdemokraterna fortsätter att styra i Borlänge – nu med C och L”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/socialdemokraterna-fortsatter-styra-i-borlange-nu-med-c-och-l. Läst 12 juni 2022. 
  15. ^ Dalaflyget. ”Borlänge”. https://www.dalaflyget.se/borlange/. Läst 12 juni 2022. 
  16. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  17. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  18. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  19. ^ Arkitekturprogram Borlänge kommun. Borlänge kommun. 2019. https://www.borlange.se/download/18.23d7b38317d2280338943ad/1637834357069/Arkitekturprogram%2520Borl%25C3%25A4nge%2520kommun.pdf. 
  20. ^ Isitt, Mark (2 november 2018). ”Arkitekterna måste prata öppet om skönhet”. gp.se. https://www.gp.se/1.10292909. Läst 12 juni 2022. 
  21. ^ ”Med identitet och delaktighet som grund i Borlänge”. Boverket. 3 februari 2021. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/arkitekturstrategi/vagledning-arkitekturstrategier/exempelsamling/borlange/. Läst 13 juni 2022. 
  22. ^ ”En stark arkitekturkommun”. Lokalt i Dalarna. 7 oktober 2020. https://lokalti.se/en-stark-arkitekturkommun/. Läst 13 juni 2022. 
  23. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  24. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  25. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: STORA ORNÄS 1:2 - husnr 1, ORNÄSSTUGAN (LOFTBYGGNADEN).
  26. ^ ”Statens fastighetsverk: Ornässtugan.”. Arkiverad från originalet den 9 november 2017. https://web.archive.org/web/20171109025643/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/pagaende-byggprojekt/dalarnas-lan-q/ornasstugan/. Läst 2 februari 2021. 
  27. ^ ”Torsångs kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/borlange/torsangs-kyrka. Läst 12 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]