Boxtorp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Boxtorp från sjösidan 2018.

Boxtorp är en herrgård och ett tidigare säteri i Gryts socken belägen på en udde i sjön Båven cirka tre kilometer väster om Stjärnhovs samhälle i Gnesta kommun i Södermanlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Peder Byriellson Björnrams begravningsvapen från 1587.
Karta över Boxtorp säteri 1832.
Karta över Boxtorp säteri 1884.
Huvudbyggnadens entrésida, 2018.
Boxtorps ekonomigården, 2022.

Namnet torde härledas från sjön Båven som tidigare benämndes Bågen och efterleden -torp som betecknar att Boxtorp var en nyodling vid denna sjö. Boxtorp hänföres i 1572 års frälselängd under namnet Bågstorp, som en del av Solberga gård, tillhörande den uppländske adelsmannen Peder Byriellson (Björnram)[1]. Vill man spåra ägarhistoriken före 1572 måste man följa Solbergagårdens historia.

I ett pergamentbrev daterat den 14 oktober 1381 i Nyköping överlät Ingrid Olofsdotter till Svea rikes drots Bo Jonsson Grip en mängd gårdar däribland Solbergiom i Gryto socken. Efter hans död 1386 tillföll gården sannolikt Vadstena kloster genom testamente. I ett senare dokument daterat den 15 september 1420 genomförde Vadstena kloster (som ägare till Solberga) ett markbyte med en Jon Larsson i Jettna i Gryts socken.

Peder Byriellson Björnram dog den 7 februari 1587. Hans uråldriga begravningsvapen finns uppsatt i Färentuna kyrka[2]. Efter hans död kom Boxtorp under nästan 200 år att innehas av dennes arvingar och ingifta släktingar. Solberga med Boxorp ärvdes av dottern Elin gift med Anders Svensson Rosenquist[3].

Efter Anders Rosenquists död 1628 skiftades Solbergagården och Boxtorp ärvdes av hans dotter Märta gift med Måns Uddesson Örnflycht[4]. De gjorde Boxtorp till sin sätesgård varvid Boxtorp upphöjdes till adligt säteri i slutet på 1620-talet. Örnflycht härstammade från Granhammars slott i Uppland, som han ärvde några år före sin död 1657. På hans begravningsvapen, som är uppsatt i Västra Ryds kyrka i Uppland står det att "den edle och Wälborne Uddeson Örnflycht på Granhammar och Bockstorp" avled den 19 november 1657[5].

Efter hans död ärvdes Boxtorp av dottern Sofia gift med Daniel Krigsman, som 1684 överlät egendomen till den ingifte släktingen Zacharias Silfwerbrand[6] gift med Beata Beckersfelt. Deras dotter Gunilla Sofia Silfwerbrand ärvde Boxtorp 1720 varefter gården 1728 övergick till hennes man Anders Grönberg och efter hans död 1769 till deras son Gustav Gottlieb Grönberg. 1772 köptes Boxtorp av friherren Gustaf Ulric Fleetwood[7] ägare till det närbelägna baroniet Jälund. Efter hans död 1782 såldes Boxtorp till Samuel Piehl, tidigare ägare till Herrökna, som 1789 sålde egendomen vidare till generallöjtnanten Adam Ludvig Lewenhaupt[8]. Lewenhaupt upplät Boxtorp till sin bror och lät uppföra en ny huvudbyggnad. Den nya huvudbyggnaden var ett trähus med brutet tak och två mindre flyglar framför huset på vardera sidan om en rak allé.

Efter broderns död säldes Boxtorp 1795 till Anders Lindsfelt[9]. Anders Lindsfelt avled 1817 i arresten till Stockholms slott anklagad för högmålsbrott. Bakgrunden var att han vid ett besök hos sin svåger, kapten Holst på Rockelsta, påstods ha uttalat ett dödshot mot den dåvarande kronprinsen, sedermera Karl XIV Johan.[10][11] Hans fosterdotter Gustava Hytthon, som bar hans engelska släktnamn (före adlande till Lindsfelt), ärvde Boxtorp. 1826 gifte hon sig med Gustaf Bernhard Tigerschiöld[12]. Familjen Tigerschiöld kom att inneha Boxtorp i ytterligare 50 år.

Efter Gustava Tigerschiölds död 1876 såldes Boxtorp till C.A. Andersson, som 1902 sålde gården vidare till Carl Wilhelm Rettig.[13] Rettig som tidigare ägt Yxtaholm i Flen, lät riva den gamla huvudbyggnaden och den återstående flygeln för att 1903-1904 uppföra nuvarande corps de logi i barockstil med två våningar och svängd uppfart. Nya ekonomibyggnader tillkom och parken utvidgades. De två följande ägarna Nils Bake (1911-1915) och Fredrik Lundberg (1915-1919) fortsatte att försköna Boxtorp.[14] Stall och magasin uppfördes 1916, ladugård och loge uppfördes 1902.

Gårdens vidare öden[redigera | redigera wikitext]

År 1919 förvärvades Boxtorp av Stockholms stadsmission för att bedriva pojkhems- och skolverksamhet då Stockholms stadsmissions barnhem flyttade från Stockholms innerstad. Flera nya byggnader kom att uppföras på området såsom elevhem, skolbyggnad och gymnastiksal[15]. Verksamheten kom senare på 1960-talet att övertas av Stockholms läns landsting. I mitten av 1970-talet lät landstinget stycka av stora delar av jord- och skogsbruksmarken och överlät den i en markbytesaffär. Skolverksamheten övertogs på 1990-talet från landstinget av ett privat bolag. 2008 upphörde skolverksamheten på Boxtorp som numera är i privat ägo genom Boxtorp Fastighetsförvaltning AB.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Lista över slott och herrgårdar i Södermanland

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tro och gärning, minnesskrift till Stockholms stadsmissions 75 årsjubileum. 1928. sid. 261-270 
  2. ^ Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Uppland, band VI, Färentuna kyrka. 1954. sid. 145 
  3. ^ ”Adelsvapen-wiki, Rosenquist nr 123”. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosenquist_nr_123. Läst 13 maj 2019. 
  4. ^ ”Adelsvapen-wiki, Örnflycht nr 84, tab 9”. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Örnflycht_nr_84. Läst 13 maj 2019. 
  5. ^ Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Uppland, band VII, Västra Ryds kyrka.. 1956. sid. 140-142 
  6. ^ ”Adelsvapen-wiki, Silfwerbrand nr 508, tab 3”. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfwerbrand_nr_508. Läst 13 maj 2019. 
  7. ^ ”Adelsvapen-wiki, Fleetwood nr 49, tab 4”. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Fleetwood_nr_49. Läst 13 maj 2019. 
  8. ^ ”Adelsvapen-wiki, Lewenhaupt nr 2, tab 31”. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lewenhaupt_nr_2. Läst 13 maj 2019. 
  9. ^ ”Adelsvapen-wiki, Lindsfelt nr 1524, tab 7”. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lindsfelt_nr_1524. Läst 13 maj 2019. 
  10. ^ Eckergård, Stig-Lennart (1965). Den Lindsfeltska högmålsprocessen. Ett rättsfall från Carl XIV Johans kronprinstid. sid. 3-40 
  11. ^ Tegnér, Elof (1889). Anteckningar och minnen af Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister. sid. 160-165 
  12. ^ ”Adelsvapen-wiki, Tigerschiöld nr 1087, tab 7”. http://adelsvapen.com/genealogi/Tigerschiöld_nr_1087. Läst 13 maj 2019. 
  13. ^ ”Adelsvapen-wiki, Rettig (von Rettig), tab 14”. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Rettig_(von_Rettig). Läst 13 maj 2019. 
  14. ^ ”Bygdeband, Boxtorp, information och bilder”. http://bygdeband.se/plats/293332/sverige/sodermanlands-lan/gnesta/gryt/kexle-rote/Boxtorp. Läst 13 maj 2019. 
  15. ^ Jansson, E. Alfred (1963). Hundra år bland pojkar. Stadsmissionens barnhem 1863-1963. sid. 43-62 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]