Brämaregården
| Brämaregården, nr 37 | |
| Stadsdel | |
 Brämaregården från helikopter i oktober 2013.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsdelsnämnd | Lundby |
| Koordinater | 57°43′6″N 11°56′40″Ö / 57.71833°N 11.94444°Ö |
| Area | 76 hektar |
| Statistikkod | stadsdelsnummer 37 |
Brämaregården är en stadsdel i Göteborg. Stadsdelen består främst av landshövdingehus, vilka var 124 stycken 2001.[1] Stadsdelen har en areal på 76 hektar.[2] Det tidigare primärområdet Brämaregården delades den 1 januari 2012 upp i primärområdena Rambergsstaden och Lindholmen,[3] vilka ingår i stadsområde Hisingen.[4]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Området som idag kallas Brämaregården var tidigare vassmarker men dessa torrlades under 1870- och 80-talet för att inrätta området i kvarter och gator. Runt Kvilletorget, som blev Hisingens handelscentrum i slutet av 1800-talet, byggdes de första bostäderna och sedan byggdes flera landshövdingehus runt om i den nya stadsdelen. 1906 införlivades Brämaregården i Göteborg och senare, 1921, upprättades utbyggnadsplaner av Albert Lilienberg.
Med början under 1940-talet revs flera av de äldre husen, bland annat de annorlunda landshövdingehusen i fyra våningar. Sedan dess har flera hela eller delar av kvarter rivits, bland annat runt Kvilletorget som sedan bebyggts med nya liknande bostäder.
Kyrkan[redigera | redigera wikitext]
Brämaregårdens kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, invigdes 1925 och renoverades 1963.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Stadsbyggnad - Brämaregården (PDF)
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ ”Förändringar av bas- och primärområdesindelningen 2012-01-01”. Göteborgs stad. Arkiverad från originalet den 8 april 2011. https://web.archive.org/web/20110408010508/http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf. Läst 19 februari 2012.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
- ^ Göteborgs kommunalkalender 1973, årgång XXXXV, red. Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs stadskansli, Elanders boktryckeri, Göteborg 1973 s. 380
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Bjur, Hans; Engström, Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 192–205. Libris länk. ISBN 978-91-87553-23-3
- Antelid, Andreas; Grahn Danielson, Benjamin (2017). Kvilletorget och Kvillebäcken : samtidsarkeologiska undersökningar av Kvilletorget respektive ett område vid Kvillebäcken, väster om rondellen Färgfabriksgatan-Deltavägen, Göteborgs kommun. Picea kulturarv rapport 2017:2. Göteborg: Picea kulturarv. https://www.piceakulturarv.se/wp-content/uploads/2017/12/Kvilletorget-och-Kvilleb%C3%A4cken-2017_2.pdf
- Antelid, Andreas; Grahn Danielson, Benjamin (2016). Lekparken vid Långängen : samtidsarkeologisk undersökning av parken norr om Kv. Kapplandet, Göteborgs kommun. Picea kulturarv, projekt 1610. Göteborg: Picea kulturarv. https://www.piceakulturarv.se/wp-content/uploads/2016/10/Lekparken-vid-L%C3%A5ng%C3%A4ngen_161125.pdf
| |||||||
