Brännland, Umeå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brännland
Tätort
Sörforsbron
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Distrikt Umeå landsdistrikt
Koordinater 63°52′25″N 20°3′39″Ö / 63.87361°N 20.06083°Ö / 63.87361; 20.06083
Area 63 hektar (2018)[2]
Folkmängd 339 (2019)[1]
Befolkningstäthet 5,381 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8140[3]
Småortskod S9733
GeoNames 606441
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Brännland är en mindre tätort i Umeå kommun, belägen vid E12 cirka tio kilometer väster om centrala Umeå.

Brännland ligger vid Umeälven och är omgivet av jordbruks- och skogsmark. Norrfors (NV), Sörfors (V) och Kåddis (SO) utgör de närmaste grannbyarna. Bebyggelse sydost om tätorten, har av SCB avgränsats till en separat småort namnsatt till Brännland (södra delen).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar från 3000-talet f. Kr. har hittats i området [4] och hällristningar från 3000–2000 f. Kr. har hittats i grannbyn Norrfors, så man vet att området befolkats i tusentals år, sannolikt för att ta tillvara det bestånd av fisk och säl som fanns då denna del av Umeälven var en djup havsvik.[4]

Brännland utsatt på Johan Persson Geddas karta över Umeå socken från 1661.

Namnet – år 1530 noterat som Brendeland – antas vara sammansatt av bränna (svedjeland) och land (strandområde).[5]

År 1543 bestod Brännland av sex gårdar, 1620 fanns det 7 bönder i byn [6][7]och sedan 1693 finns det nedskrivet vilka åtta gårdar som då utgjorde byn och som sedan dess varit permanent boplats för generationer människor [8].

Brännlands läge vid Umeälvens nedre smalaste ställe och största fors har säkert haft stor betydelse för orten. Åren 1800–1802 byggdes den första bron över älven mellan Sörfors och Brännland. Den var i trä och brändes 1809 av svenskar för att hindra ryssarnas inmarsch söderifrån. Nästa bro byggdes också i trä, åren 1875–1877 – en bropelare till den står kvar mitt i älven strax ovanför nuvarande bro. Den nuvarande bron är en bågbro i järnfackverk uppförd åren 1910–1912.

Numera rinner det mesta av vattnet i forsarna vid Brännland genom norra Europas största vattenkraftverk – Stornorrfors. Vintertid är vattenflödet måttligt.

I modern historia har det bland annat funnits biograf, bönhus, Konsumaffär (till 2006) och bensinstation med bilverkstad (som lades ned 1978 i samband med att en ny påfart från Sörfors till E12 byggdes).[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Brännland 1975–2015[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1975
  
208
1980
  
203 28
1990
  
208 28
1995
  
210 28
2000
  
206 28
2005
  
187 28#
2010
  
220 28
2015
  
336 63
Anm.: Ny tätort 1975. Ej tätort 2005, åter tätort 2010. Sammanvuxen med småorten Brännland (södra delen) 2015.
 # Som småort.


Samhället[redigera | redigera wikitext]

Mellan Brännlandsvägen och älvdalen ligger Brännlandsskolan, som inrymmer ca 100 elever från förskoleklass till klass 5.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

En enramig vattensåg för husbehovssågning fanns redan vid slutet av 1700-talet. Den hade inget samband med den senare sågverksindustrin i byn. År 1902 anlades i byns västra del Brännlands träförädling AB, med en cirkelsåg och senare även snickeri, som drevs fram till 1944. Från slutet av 1800-talet fanns ett mejeri och 1917 bildades Brännlands kooperativa handelsförening, som åren 1935–1936 uppförde en lokal för Konsumbutik i samhällets västra del.[4]

Förutom frontlastartillverkaren Ålö AB (grundad 1949) med drygt 200 anställda finns en antikaffär i f.d. Konsumbutikens lokaler, Leo's Lekland för barn i en av Ålös gamla utrymda industrilokaler, samt ett flertal småföretagare – bland dem Brännlands Cider, som sedan starten 2010 vunnit ett flertal internationella priser för sina olika äppelcidrar. Brännlands Wärdshus, inrymd i gamla soldattorp vid ortens västra infart, är en lokal turistattraktion, inte minst för de jättegrytor som finns i älvfåran nära värdshuset.[10]

Den bördiga jordbruksmarken som har präglat byn och som varit huvudnäring i århundraden brukas idag (2009) av endast två jordbrukare.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Bild över Umeälven nedströms Sörforsbron i november.

Fotbollsintresserade Brännlandsbor är engagerade i Sörfors IF som har klubbstuga och fotbollsplaner just på andra sidan Umeälven. Vid skolan finns en grusplan, som spolas vintertid, och vid annan plats i Brännland finns en beachvolleybollplan samt en boulebana.

Älvsträckan nedströms Sörforsbron från Brännland till Baggböle – den så kallade "torrfåran" – lämpar sig utmärkt för sportfiske av främst lax och öring.[11] Längs med älven på Brännlandssidan finns en vandringsled med två grillplatser, och flera badställen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 15 november 2013, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b c d] Löfgren Maria, Vikström Eva, Wahlberg Gunnar, red (1984). Kulturhistorisk beskrivning av bebyggelsen i Umeå kommun Baggböle, Kåddis, Brännland, Klabböle : inventering och bevarandeförslag 1984. Kulturhistoriska undersökningar, Västerbottens museum, 0280-3313. Umeå: Västerbottens museum. Libris länk 
  5. ^ Kari Marklund, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [A-Gästg]. "Band 1". Lars-Erik Edlund, Tore Frängsmyr. Höganäs: Bra böcker. sid. 136. Libris länk. ISBN 91-7133-187-5 
  6. ^ http://www2.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand100/SE_FOARK_100_1_2.pdf[död länk]
  7. ^ "Umeåbygdens knektar 1620–1695" utgiven 1986
  8. ^ "Umbygdas hembygdsbok – Om soldattorpens och Brännlandsbygdens historia" utgiven 1993
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ ”Brännlands Wärdshus”. Visit Umeå. https://www.visitumea.se/sv/boka/se-gora/a470243/brännlands-wärdshus/detaljer?filter=c%3D24309. Läst 4 december 2017. 
  11. ^ ”Umeälvens Forsfiskeområde”. Sportfiskarna. https://www.fiskekort.se/umealvensffo/. Läst 4 januari 2018.