Brakycefal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En brakycefal hundras, Petit Brabançon.

Brakycefal eller brachycephal, av grekiska brachys, "kort", och kefale, "huvud", "kortskalle" eller "korthuvud", är en äldre antropologisk beteckning på människoraser eller individer med kortare huvudskål.

Termen infördes i svensk vetenskap av Anders Adolf Retzius. Motsatsen är dolikocefal, "långskalle", och mellanformer kallades mesocefal. Terminologin är idag helt föråldrad inom antropologin.

Begreppet används däremot fortfarande för att beskriva skallform hos bland annat hundar.

Brakycefala hundraser[redigera | redigera wikitext]

Hundraser med extremt kort nos kallas brachycephala (trubbnosiga) på grund av att hundarnas skallben är kortare än normalt. Brakycefala hundraser är bland andra engelsk och fransk bulldogg, mops, bostonterrier och pekinges.

Hundens yttre påverkas starkt av arvsanlagen och trubbnosiga hundar är egentligen resultatet av avlande på ärftliga defekter. Korta skallben orsakas av gener som det naturliga urvalet skulle ha gallrat bort och missriktade avelsmål är den första av orsakerna till de ökande ärftliga problemen i många hundraser.

Avel på platta ansikten och förkortning av skallbenet har medfört att skallens hud och mjukdelar över tid genetiskt inte har följt med i utvecklingen.

En av orskerna till att man avlat fram trubbnosiga hundar med platta ansikten är det gulliga runda utseendet. [1]

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Platt ansikte och förkortning av skallbenet har mer och mer kommit att utgöra ett hot mot hundens hälsa.

Andningsorganen[redigera | redigera wikitext]

Många trubbnoshundar kan inte andas normalt. Det finns raser med extremt hoptryckta nosar, ibland så starkt hoptryckta att andningen försvåras beroende på defekter i andningsvägarna. Detta beror på att nosborröppningarna är kraftigt knipta vilket ger mycket begränsad möjlighet att andas in den luft de behöver. Andningsbevär kan även orsakas av ett trångt svalg med ett långt gomsegel.

Det förekommer att andningsorganen hos trubbnoshundar beskrivs med ”för rasen normalt”, med variabilitet för vad som kan anses tillfredsställande.

Hudproblem[redigera | redigera wikitext]

Även om skallen blir kortare och plattare blir huden inte kortare varvid ett överskott av hud uppstår. Huden veckar sig speciellt över ansiktet och de djupa vecken utgör en varm och fuktig miljö som bland annat ger upphov till exem och gynnar tillväxten av bakterier.

Förlossningskomplikationer[redigera | redigera wikitext]

Några raser har förstorade huvuden och måste förlösas med kejsarsnitt därför att födslovägarna är för trånga. Det är vanligt förekommande hos trubbnosiga hundar, i huvudsak på grund av deras anatomiska utformning. I förhållande till tikens bäcken har valparna stora, trubbiga huvuden och breda skuldror. Orsaker till valpningsproblem kan ligga hos tiken eller hos valparna.

Ögonproblem[redigera | redigera wikitext]

Platta ansikten hos de trubbnosiga hundarna gör att ögonhålorna blir grunda. Detta medför att ögonen markant står ut vilket orsakar att ögonen blir torra och att hundarna kan drabbas av ögonskador på grund av ögonens utsatta läge.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet Debatt

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]