Brasiliansk and

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brasiliansk and
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Flickr - Dario Sanches - PÉ-VERMELHO macho (Amazonetta brasiliensis).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteAmazonetta
Boetticher, 1929
ArtBrasiliansk and
A. brasiliensis
Vetenskapligt namn
§ Amazonetta brasiliensis
Auktor(Gmelin, 1789)
Underarter
  • A. b. brasiliensis
  • A. b. ipecutiri
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brasiliansk and[2] (Amazonetta brasiliensis) är en sydamerikansk fågel inom familjen änder (Anatidae).[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten återfinns genom hela östra Sydamerika från Uruguay till norra Argentina, med ett kärnområde i Venezuela och i norra och centrala Brasilien. Den delas upp i två underarter:[3]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har tidigare placerats i släktet Anas, men förs numera till det egna släktet Amazonetta. Dess närmaste släktingar är arterna tofsand (Lophonetta specularioides) och bronsvingad and (Speculanas specularis),[4] även de i var sina egna släkten. Dessa är i sin tur systergrupp med ångbåtsänderna i Tachyeres.[5] Alla dessa har sin hemvist i Sydamerika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

I flykten syns de starkare färgerna på de större täckarna.

Brasiliansk and har en ljusbrun fjäderdräkt med en mörk stjärt, ljusbruna övre stjärttäckare och mörk övergump. På ovansidan vingen är handpennorna gråbruna, de mindre och mellersta täckarna svarta, de större täckarna har en grönblålila färg med metallisk glans och armpennorna är vita. Den adulta hanen har en röd näbb och rödorangea ben som båda blir rödare i praktdräkt. Den har också ett tydligt ljusgrått område på sidan av huvudet, bakom ögat och ner på halsen, och ett mörkt smalt område som börjar på hjässan och går ned i nacken och ned på baksidan av halsen. Den adulta honans färger är mindre klara och hon har en gråbrun näbb och orangea ben. På vardera sidan om pannan, ovanför ögat har hon en vit fläck och även ett vitt parti som sträcker sig ned på sidan av strupen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln föredrar biotoper med större ansamlingar med färskvatten en bit från kusten där det finns tät vegetation. De lever i par eller i mindre grupper, upp till tjugo individer. Båda föräldrar tar hand om ungarna. Den äter frön, rötter och insekter, medan andungarna bara äter insekter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer över ett stort område som uppskattas till 8 800 000 km² och man uppskattade år 2002 att världspopulationen bestod av 110 000-1 100 000 individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Amazonetta brasiliensis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext
  5. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]