Brasilien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Brasil (olika betydelser).

Förbundsrepubliken Brasilien
República Federativa do Brasil
Flagga Statsvapen
ValspråkOrdem e Progresso
(portugisiska för "ordning och framsteg")
Nationalsång: "Hino Nacional Brasileiro" (Svenska)
"Brazilian National Anthem"

HuvudstadBrasília
Största stad São Paulo
Officiellt språk Portugisiska
Etniska grupper (2010) 47,73% vita

43.13% blandade
7,61% svarta
1,09% asiater

0,43% amerindianer
Demonym brasilian, brasilianare[1]
Statsskick Förbundsrepublik
 -  President Jair Bolsonaro
 -  Regeringschef Jair Bolsonaro
Självständighet från Kungariket Portugal 
 -  Deklarerad 7 september 1822 
 -  Erkänd 29 augusti 1825 
Area
 -  Totalt 8 514 877 km² (5:e)
 -  Vatten (%) 0,65 %
Demografi
 -  2019 års uppskattning 219 147 125[2] (5:e)
 -  Befolkningstäthet 25,7 inv./km² (182:a)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt $3,585 biljoner USD[3] (9:e)
 -  Per capita 17 208 USD[3] (88:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 1,833 biljoner USD[3] (10:e)
 -  Per capita 8 570 USD[3] (86:e)
Ginikoefficient (2009) 54[4] 
Valuta Real (R$) (BRL)
Tidszon UTC−2 till UTC−4
Topografi
 -  Högsta punkt Pico da Neblina, 3 014 m ö.h.
 -  Längsta flod Amazonfloden, ca 7 000 km
Nationaldag 7 september (Brasiliens självständighetsdag)
Nationalitetsmärke BR
Landskod BR, BRA, 076
Toppdomän .br
Landsnummer 55

Brasilien, formellt Förbundsrepubliken Brasilien,[1] (portugisiska: República Federativa do Brasil, lyssna), är den både till ytan och befolkningen femte största staten i världen och största staten i Sydamerika.[5][6] Landet sträcker sig över ett område beläget mellan centrala Sydamerika och Atlanten och gränsar till Uruguay, Argentina, Paraguay, Bolivia, Peru, Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam och Franska Guyana (Frankrike), det vill säga alla sydamerikanska länder förutom Chile och Ecuador. Landet upptar 48 % av Sydamerikas landyta och ungefär en lika stor del av världsdelens invånare.

Brasilien är döpt efter bresiljeträ, som var ett träslag som värdesattes högt av tidiga kolonisatörer. Brasilien innehåller stora jordbruksområden och regnskogar. Landet har också Sydamerikas högsta bruttonationalprodukt och är världens sjunde största ekonomi.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brasiliens historia

Brasilien blev en portugisisk koloni efter att Pedro Álvarez Cabral upptäckte kontinenten år 1500. Självständighet utropades 1822 med Peter I som kejsare. Monarkin störtades efter att ha valt att avskaffa slaveriet varefter republik infördes 1889. Efter en militärkupp 1964 tog militären makten och styrde landet till 1985 då demokratiska val åter kunde hållas. Demokratin återinfördes 1985. Korruptionsskandaler har präglat de flesta regeringar därefter. Under vänsterpresidenten Lula da Silva 2003–2010 växte ekonomin kraftigt  och många brasilianer fick det bättre. Därefter inträdde en djup nedgång som sammanföll med korruptionsavslöjanden och politisk instabilitet.[8]President Jair Bolsonaros auktoritära ledarskap och hans kaotiska respons på coronaviruset väcker ilska. Bolsonaro, som tog över makten i januari 2019 har blivit skarpt kritiserad för att tona ner allvaret i den pågående pandemin. Högerpopulist Jair Bolsonaro har militär bakgrund och försvarar militäregimen som hade makten under åren 1964-1985.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Brasilien.

Klimatet är tropiskt utom i sydligaste delen där det är tempererat. I söder förekommer översvämningar och temperaturen sjunker ofta till minusgrader. I nordost inträffar ibland längre torrperioder.

En stor avverkning av Amazonas regnskog hotar en mängd arter av både djur och växter som endast finns där. Andra miljöproblem i Brasilien är luft- och vattenföroreningar i de stora städerna. Över 80 procent av elektriciteten produceras av vattenkraft, vilket innebär en relativt liten inverkan på miljön, men slår istället ut flodsystem och hotar många arters överlevnad i Amazonfloden. Vid övre Paraná på gränsen till Paraguay har ett av världens största kraftverk, Itaipu, anlagts.

Brasilien karaktäriseras av det stora våtområdet Amazonas i nordligare och våtområdet Pantanal i sydligare delen av inlandet. Amazonas dräneras av floder som mynnar vid Belém och Pantanals dränering mynnar vid Buenos Aires. Öppnare terräng i söder vid övergången till Uruguay och Argentina och i väster begränsar Anderna utsträckningen mot Stilla Havet. Den södra delen är till stor del ett jordbruksområde - Brasilien är världens största producent av diverse jordbruksprodukter som till exempel soja, nötkött och kyckling. Längs kusten till Atlanten ligger Mata Atlántica som består av rester av urskog och här finns också flera bergskedjor, vilka som högst når 2 900 meter över havet. Högsta berget i landet är dock Pico da Neblina, som når 3 014 meter över havet. Det berget ligger nära gränsen till Guyana, i guyanska högländerna. Brasilien har även ett berg som heter Campas. Större floder inkluderar Amazonfloden som är världens största flod i volym räknat och som av många specialister även anses vara världens längsta flod. Andra floder är Paraná, Iguaçúfloden, Rio Negro, São Francisco, Xingu, Madeira och Tapajós.

Eftersom landet ligger runt ekvatorn har det främst ett tropiskt klimat, med låg variation över årstiderna, även om de subtropiska södra delarna av landet är mer tempererade och då och då kan erfara frost och snö. Nederbörden i Amazonområdet är riklig, även om det också finns torrare landskap i området, främst i nordöst.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styrelseskick[redigera | redigera wikitext]

Regional och delstatlig indelning.
Chapada Diamantina i Bahia.

Brasilien är en demokratisk republik och konstitutionen från 1988 ger stor makt åt den federala statsmakten. Brasiliens president har vida maktbefogenheter och utser sitt kabinett och är både stats- och regeringschef. Både presidenten och vicepresidenten väljs på samma valsedel och sitter under en fyraårsperiod. Röstning omfattas av valplikt.

Den lagstiftande församlingen, nationalkongressen, består av två kammare: senaten och deputeradekammaren.

Landet har mer än 40 aktiva politiska partier, och endast ett av dem kallar sig för ett högerparti (PSL). Det är med andra ord en tydlig politisk obalans. Landet har flera vänsterpartier som PSOL, PCO, PSTU, PCB, PC do B, vänsterpartier som PT, PSB, PDT, PV, Rede och Solidariedade och center-vänster som PSDB, DEM, PMN och Cidadania. Tio parter förklarar sig i centrum: MDB, PL, PSD, PTC, DC, PROS, Avante, Patriota, Podemos och PMB. Fem partier förklarar sig vara centrum-höger: PTB, Progressistas, PSC, PRTB och Republicanos. Det enda partiet som påstår sig vara rent liberalt utan ytterligare övervägande är Novo. På frågan om deras ideologiska spektrum tenderar de brasilianska partierna att ge stötiga och oklara svar på ämnet. [10]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Från 1985 har Brasilien en civil president. Michel Temer valdes den 12 maj 2016 att ha tagit över posten som president efter att den föregående presidenten, Dilma Rousseff, stängts av från posten. Den 31 augusti 2016 svors Temer in som landets nya president efter att Rousseff ställts inför riksrätt och avsatts av senaten.

Vid presidentvalet i oktober 2018 vann Jair Bolsonaro vilket innebär ytterligare ett steg åt höger. Bolsonaro har vurmat för militärdiktaturen och utlovat tuffa tag mot korruption och våldsbrottslighet. Bolsonaro tillträdde som president 1 januari 2019[11].

Från 2013 och framåt har det skett en total förändring av den brasilianska politiken, med vänsterns störtande och högerkonservatismens uppgång. Med upptäckten att PT-regeringarna praktiskt taget fört statligt ägda företag som Petrobrás [12], Correios [13] och många andra statliga företag i konkurs genom kraftig vidarekoppling av offentliga medel och användning av deras medel för att muta National Congress, senaten, förbunds- och domstolsväsendet, förutom otydlig användning av BNDES (National Bank for Economic and Social Development) för att finansiera socialistiska diktaturer i Kuba, Venezuela, Latinamerika, Afrika och Mellanöstern [14] (med Lula och Rousseff som gav öppet stöd till bland andra kontroversiella figurer som Hugo Chavez [15], Nicolás Maduro [16], Mahmoud Ahmadinejad [17], Evo Morales [18], Vladimir Putin [19], Kim Jong-un och Kinas kommunistparti [20] ), och Dilma Roussefs försök att installera "folkråd" för att ersätta makten hos federala suppleanter [21], är Jair Bolsonaro, en före detta soldat och kandidat som företräder rätten, fritt vald [22]. Genom Operação Lava Jato agerade Polícia Federal do Brasil sedan den här tiden på avvikelser och korruption av PT och allierade parter vid den tiden.

Brasilien styrs sedan 2019 av president Jair Bolsonaro, en pensionerad armékapten med starka band till militären. Hans högernationalistiska dagordning utgör en skarp kontrast mot den vänsterpolitik som drevs under Arbetarpartiets år vid makten. Maktskiftet har blottlagt en stor polarisering i väljarkåren: Bolsonaros anhängare är lika glödande entusiastiska som motståndarna är upprört bestörta.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brasiliens delstater

Brasilien består av 26 delstater (estados) och ett federalt distrikt (distrito federal) och delas in av IBGE i fem regioner: Nord, Nordost, Central-väst, Sydöst och Syd.

Nord[redigera | redigera wikitext]

Region Nord har 45,27 % av Brasiliens landyta och är samtidigt den region med lägst invånarantal. Den är förhållandevis lite industrialiserad och outvecklad, men innehåller den största regnskogen i världen och många indianstammar.

Delstater

Nordost[redigera | redigera wikitext]

Region nordost har en tredjedel av Brasiliens befolkning. Regionen är kulturellt diversifierad med rötter från den portugisiska koloniseringen, afrobrasiliansk kultur och inhemsk indiankultur. Den är berömd för sin vackra kustlinje.

Delstater

Center-väst[redigera | redigera wikitext]

Region center-väst är den näst största regionen i Brasilien men är glest befolkad med koncentration till de stora städerna. Här ligger huvudstaden Brasília och världens största våtmark, Pantanal.

Delstater

Sydost[redigera | redigera wikitext]

Region Sydost är den rikaste och folktätaste regionen. Den har större befolkning än något annat land i Sydamerika och några av de största metropolerna i världen: São Paulo och Rio de Janeiro. I regionen finns också den största utvinningen av olja och gas i Brasilien. Regionen är mycket diversifierad med affärsmetropolen São Paulo, de historiska städerna i Minas Gerais, stränderna i Rio de Janeiro och Espírito Santos kust.

Delstater

Syd[redigera | redigera wikitext]

Botaniska trädgården i Curitiba (Curitiba) är den inofficiella symbol för Region Syd[23].

Region Syd har den högsta förmögenheten per capita i Brasilien och den högsta levnadsstandarden i landet. Det är också den kallaste delen med frostnätter och enstaka snöstormar. Här finns det största inslaget av immigranter från Tyskland och Italien och spår av deras kultur syns överallt.

Delstater

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Delstaterna är indelade i município (kommuner). Det finns 5 570 municípios. Brasiliens federala distrikt har inga municípios utan är indelat i 31 administrativa regioner (região administrativa).

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Hangarfartyget Atlântico.

Brasiliens försvarsmakt är Latinamerikas största och var och en av dess försvarsgrenar är också störst på kontinenten.[24][25] Landet ansågs vara den nionde största militärmakten på planeten 2021.[26][27]

Armén hade 2009 en militär personalstyrka om cirka 190 000 personer i aktiv tjänst, av vilka 70 000 var värnpliktiga.[28]

Flygvapnet hade 2010 en militär personalstyrka om 70 000 personer. Antalet flygplan var 719.[28]

Marinen hade 2011 en militär personalstyrka om 60 000 personer.[29] Antalet fartyg i tjänst var cirka 100.[30] Bland fartygen återfinns även ett hangarfartyg. Marinflyget hade omkring 85 flygplan och helikoptrar. Marinkåren hade en militär personalstyrka om ca 15 000 personer.

Polisväsende[redigera | redigera wikitext]

Polisen i Brasilien är i organiserad på två nivåer: federal polis och delstatlig polis. Endast undantagsvis förekommer en kommunal polis. Den federala polisen – Departemento de Polícia Federal (DPF) – utreder brott begångna mot den federala regeringen, dess myndigheter och företag, bekämpar internationell narkotikahandel samt ansvarar för gräns-, flyg- och sjöpolis. De delstatliga poliskårerna består dels av civil kriminalpolis – Polícia Civil (PC) – dels av paramilitär ordningspolis – Polícia Militar (PM) – som även ansvarar för brandförsvaret. Städerna São Paulo och Rio de Janeiro är de enda större kommuner som har en egen poliskår.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Jordbruk, bomullsskörd.

Brasilien är välutvecklat inom jordbruk, gruvdrift, tillverkning och servicenäring. Landet har rika naturtillgångar och gott om arbetskraft, vilket gör att man är Sydamerikas ledande ekonomi. Brasilien ingår i handelssamarbetet BRICS mellan några av de växande ekonomierna Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.[31] Järnmalmsförekomster (främst i staterna Minas Gerais, Pará och Amazonas) hör till jordens rikaste, regnskogen utgör ett ofantligt virkesförråd och vattenkraftreserverna i Brasilien hör till världens största, men kol och framför allt olja måste importeras. I samband med oljekriserna har man börjat framställa drivmedel av alkohol från sockerrör. Kärnkraften i Brasilien är under utbyggnad men dess framtid är osäker.

Brasilien är en av världens största exportörer av kaffe och socker. Viktiga produkter är också sojabönor, sydfrukter (apelsiner), kakao, majs och vete samt bomull och jute. Jordbruket har dominerat näringslivet och sysselsätter omkring 1/4 av befolkningen, men dess andel av nationalinkomsten sjunker. De fattiga småbrukarna, som lever i självhushåll, odlar bland annat rotfrukten kassava. Moderna familjejordbruk finns på de goda jordarna i söder. Storgodsen fazendas med plantageodling av exportgrödor och storskalig boskapsskötsel spelar en huvudroll i landet. Några få procent av jordägarna äger närmare hälften av den odlade arealen och försök till jordreformer har misslyckats.

Ekonomin har länge grundat sig på råvaror, till exempel guldrushen på 1700-talet, kaffeodling i São Pauloregionen och gummiutvinning i Amazonas under 1800-talets senare del. Under de senaste årtiondena har industrin utvecklats snabbt med hjälp av utländskt kapital (järn- och stålverk, varv, biltillverkning, kemisk industri). Den är koncentrerad till storstäderna i sydöst med São Paulo som centrum.

År 2019 var Brasilien världens största producent av sockerrör[32], sojabönor[33], kaffe[34] och apelsiner[35], den andra största producent av papaya[36], den tredje största producenten av majs[37], tobak[38][39] och ananas[40][41], den fjärde största producenten av bomull[42][43] och kassava[44], den femte största producenten av kokosnötter[45] och citroner[46], den sjätte största producenten av kakao[47] och avokado, nionde största producenten av ris[48], den tionde största producenten av tomater[49] och den 11:e största producenten av druvor[50] och äpplen[51][52]. Landet är också en stor producent av bananer[53][54] men nästan all produktion är för inhemsk konsumtion. Slutligen producerar Brasilien också stora mängder bönor[55][56], jordnötter[57], potatis[58][59], morötter[60], cashewnötter [61], småcitrus[62], persimon[63], jordgubbar[64], guarana[65], guava, açaí[66], paranötter[67][68], yerba mate[69], mellan mera. Sockerrör används för tillverkning av socker men också för framställning av etanol som är avsedd att driva en fordonsflotta (etanoldelen är ett biobränsle).

När det gäller produktion av animaliska proteiner är Brasilien idag ett av de största producenterna i världen. År 2019 var landet världens största exportör av kycklingkött.[70][71] Det var också världens näst största producenten av nötkött[72], världens tredje största producent av mjölk[73], världens fjärde största producent av fläsk[74] och den sjunde största producenten av ägg.[75]

Inom gruvsektorn utmärker sig Brasilien i utvinning av järnmalm (där landet är den andra största världsexportören), koppar, guld, bauxit (en av de 5 största producenter i världen), mangan (en av de 5 största producenterna i världen), tenn (en av de största producenterna i världen), niob (har 98% för världen kända tillgångarna) och nickel. När det gäller ädelstenar är Brasilien världens största producent av ametist, topas, agat och en av de största producenterna av turmalin, smaragd, akvamarin och granater.[76][77][78][79][80][81]

Sekundärsektorn är baserad på branscher och Brasilien är den industriella ledaren i Latinamerika. Inom livsmedelsindustrin var Brasilien 2019 den näst största exportören av bearbetade livsmedel i världen.[82] [83][84] 2016 var landet den andra största producenten av cellulosa i världen och den åttonde största tillverkaren av papper.[85][86][87] Inom skoindustrin är Brasilien fjärde största tillverkare i världen.[88][89][90][91] [92] 2019 var landet den åttonde största tillverkaren av fordon och den nionde störsts producenten av stål i världen.[93][94][95] Brasils kemisk industri rankades 2018 som den 8:e största i världen.[96][97][98] Inom Textilindustrin var Brasilien 2013 bland de 5 största globala tillverkarna, men var väldigt lite integrerat i världshandeln.[99]

Näringslivet upplevde på 1960–1970-talen en expansion som har betecknats som ett "ekonomiskt under". Välståndet är dock ytterst ojämnt fördelat mellan olika landsändar och klyftorna har snarast blivit djupare mellan skilda samhällsgrupper. De södra delarna är relativt välmående, vilket står i skarp kontrast mot nöden och undernäringen i outvecklade områden. Den nya huvudstaden Brasília (invigd 1960 under president Juscelino Kubitschek) är ett försök att öppna det glest befolkade inlandet. Den snabba tillväxten skapade obalans i ekonomin och förbyttes på 1980-talet i kris med social och politisk oro. Hög inflation och en katastrofal utlandsskuld tvingade fram en ekonomisk åtstramning.[100] För att lösa problemen 1994 bytte Brasilien till en ny valuta, real, som var kopplad den amerikanska dollarn. En ekonomisk tillväxt skedde och inflationen sjönk, vilket gjorde att länder började investera mer i den brasilianska industrin.[101]

I slutet av 1000-talet orsakade den finansiella krisen i Asien att även Brasiliens ekonomi fick en nedgång. 1998 gav Internationella valutafonden ekonomisk hjälp och 1999 beslutade Brasiliens centralbank att landets valuta real inte längre skulle ha en fast växelkurs mot amerikansk dollar samt genomförde en devalvering.

Dessa åtgärder ledde till en svag tillväxt i början av 2000-talet. Den globala finanskrisen 2008 fick effekter för Brasilien, men de återhämtade sig snabbt.[102]

Energi[redigera | redigera wikitext]

Det huvudsakliga kännetecknet för den brasilianska energimatrisen är att den är mycket mer förnybar än den globala. Medan världsmatrisen 2019 endast bestod av 14 % förnybar energi, var Brasiliens 45 %. Petroleum och petroleumprodukter utgjorde 34,3 % av matrisen; härrörande från sockerrör, 18%; hydraulisk effekt, 12,4%; naturgas, 12,2%; ved och träkol, 8,8 %; olika förnybara energikällor, 7 %; mineralkol, 5,3%; kärnkraft, 1,4 %, och annan icke-förnybar energi, 0,6 %.[103]

I elenergimatrisen är skillnaden mellan Brasilien och världen ännu större: medan världen bara hade 25 % förnybar elenergi 2019, hade Brasilien 83 %. Den brasilianska elmatrisen består av: hydraulisk energi, 64,9%; biomassa, 8,4%; vindenergi, 8,6 %; solenergi, 1 %; naturgas, 9,3%; petroleumderivat, 2%; kärnkraft, 2,5%; kol och derivat, 3,3%.[104]

I slutet av 2021 hade Brasilien 181,5 GW installerad energi.[105] Även i slutet av 2021, vad gäller installerad förnybar energi, var det andra landet i världen när det gäller installerad vattenkraft (109,4 GW) och biomassa (15,8 GW), det 7:e landet i världen när det gäller installerad vindenergi (21,1 GW) och det 14:e landet i världen när det gäller installerad solenergi (13,0 GW), på väg att också hamna i en av topp 10 i världen inom solenergi.[106]

År 2021 avslutade landet året som den 7:e oljeproducenten i världen, med ett genomsnitt på nära 3 miljoner fat per dag.[107]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägnät[redigera | redigera wikitext]

Vägnätet är väl utbyggt i anslutning till de största städerna, framför allt runt São Paulo. Vägsystemet uppgick till 1 720 000 km 2019, en av de 10 största i världen.[108] Det totala antalet asfalterade vägar ökade från 35 496 km 1967 till 213 453 km 2018. Landet har cirka 14 200 km delade fyrfältsväg, 5 000 km bara i delstaten São Paulo.[109][110] Även om Brasilien har det största dubblerade vägnätet i Latinamerika anses det vara otillräckligt för landets behov: 2021 beräknades det att den idealiska mängden dubblerade vägar skulle vara ungefär från 35 000 km till 42 000 km. [111][112]

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Brasilien har ett väl utvecklat nätverk av flygtrafik. Det finns cirka 2 500 flygplatser i Brasilien, inklusive landningsfält: det näst största antalet i världen, efter USA. [113] São Paulo flygplats är den viktigaste i landet, och andra viktiga flygplatser i landet är de i Rio de Janeiro, Brasília, Belo Horizonte och Porto Alegre.[114]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsnätet i Brasilien omfattar 29 314 kilometer (2005), en av de 10 största i världen, som huvudsakligen används för att transportera malmer. Det brasilianska järnvägssystemet hade en stor expansion mellan 1875 och 1920. Järnvägsmodalens storhetstid avbröts under Getúlio Vargas regering, som prioriterade vägtransporten. Redan på 1940-talet stod järnvägsnätet inför flera problem, från lågmotoriserade lok till oekonomiska upplägg. 1957 skapades ett statligt ägt företag, National Railroad Network (RFFSA), som började förvalta 18 järnvägar i unionen. Flera underskottsjärnvägar stängdes under löftet om statliga investeringar i nya projekt, vilket inte blev av. Åtgärderna centraliserades i regeringen fram till öppnandet av marknaden 1990. Så den nationella privatiseringsplanen inleddes, med dussintals eftergifter som gjordes. Det slutade dock med att de koncentrerade järnvägarna, huvudsakligen, till tre stora företagsgrupper, América Latina Logística (ALL), Vale S.A. och MRS Logística. Renoveringen genererade en ökning av produktiviteten (transporterade laster ökade med 30 % med samma järnvägslinje). Huvudproblemet var dock att reformen inte bara gav bort järnvägen, utan också geografisk exklusivitet. Detta resulterade i att det inte skapades konkurrenskraftiga incitament för utbyggnad och förnyelse av det befintliga nätet. Med staten som upprätthåller öppnandet av nya järnvägar en svår, långsam och byråkratisk process, eftersom den upprätthåller det totala maktmonopolet över denna sektor, expanderade inte järnvägarna ytterligare i landet, och sektorn var mycket föråldrad. [115][116]

År 2021 skapades ett nytt ramverk för järnvägar som tillåter byggande av järnvägar med auktorisation, vilket sker vid utforskning av infrastruktur inom sektorer som telekommunikation, el och hamnar. Det är också möjligt att tillåta utforskning av sträckor som inte är implementerade, inaktiva eller håller på att returneras eller avaktiveras. Med förändringen av reglerna i sektorn, i december 2021, fanns det redan förfrågningar om att öppna 15 000 km nya spår, i 64 förfrågningar om implementering av nya järnvägar. Nio nya järnvägar hade redan godkänts av den federala regeringen, i 3 506 km nya spår.[117][118][119]

Sjöhamnar och hamnar[redigera | redigera wikitext]

Den mest trafikerade hamnen i landet, och den 2:a mest trafikerade i hela Latinamerika, som bara förlorar mot hamnen i Colón (Panama), är Santos hamn. Andra hamnar med hög rörelse finns i Paranaguá, Rio Grande, Itajaí, Rio de Janeiro, São Francisco do Sul och Suape-hamnen i Pernambuco.[120]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brasiliens demografi
Serra Gaúcha talas även tyska och italienska.

Brasilien befolkning bor främst längs med kusten, och i mindre utsträckning inne i landet. Landets befolkning är väldigt heterogen och många olika kulturer är representerade. Befolkningen i söder är huvudsakligen ättlingar till europeiska kolonisatörer, framförallt portugiser, tyskar och italienare men även polacker, eller senare inflyttade. Senare inflyttade inkluderar polacker, ukrainare, nederländare, kineser och, mer nyligen, sydkoreaner. I norr och nordost är befolkningen av mer blandad karaktär, med både urinvånare, afrikaner och européer. Dock skedde det under mitten av 1900-talet en massiv folkvandring från norr och Bahia söderut, vilket resulterade storstädernas favelas (slumområden) som idag befolkas främst av folk med blandat ursprung.

  • Befolkningens medellivslängd: 71,1 år (2003)
  • Folkgrupper: Vita 47,7%, personer med blandat ursprung/bruna/pardo 43,1%, svarta 7,6%, övriga (främst asiater och indianer) 2 procent[121]
  • Språk: Portugisiska (landets officiella språk; modersmål för 97 procent av befolkningen, använt i media och undervisning), indianspråk (däribland guaraní och tupi)
  • Religion: Katoliker 70 %, Protestanter 30 % varav de flesta är pingstkarismatiska s.k. evangelicos.

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

  • 0 till 14 år: 26,0 procent
  • 15 till 64 år: 68,0 procent
  • 65 år och äldre: 6 procent

Medianåldern för hela befolkningen är 27,81 år och motsvarande siffror för de två könen är:

  • Män: 27,06 år
  • Kvinnor: 28,57 år

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

  • Vid födseln: 1,05 man per kvinna
  • Under 15 år: 1,04 man per kvinna
  • 15 till 64 år: 0,98 man per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,70 man per kvinna
  • Totalt: 0,98 man per kvinna

Befolkningstillväxt[redigera | redigera wikitext]

  • Födslar: 16,83 per 1 000 invånare
  • Dödsfall: 6,15 per 1 000 invånare
  • Flyttal: −0,03 per 1 000 invånare

Spädbarnsdödsfall:

  • Pojkar: 33,37 dödsfall per 1 000 födslar
  • Flickor: 25,66 dödsfall per 1 000 födslar
  • Totalt: 29,61 dödsfall per 1 000 födslar

Den årliga befolkningstillväxten är 10,6 promille.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Kristusstatyn.

I Brasilien bor det cirka 136 miljoner katoliker, vilket utgör 14 procent av det totala antalet katoliker i världen.[källa behövs] De senaste åren har dock antalet minskat till förmån för olika frikyrkor. Enligt en DN-artikel 2014 (som refererar till Datafolha) beräknas 42,3 miljoner tillhöra någon av frikyrkorna.[122]

Tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna är från folkräkningen 2010.[123]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Universitetsområdet i São Paulo.
Niteróis museum för modern konst.

I Brasilien råder skolplikt för barn mellan 5 och 16 års ålder. Utbildningen är avgiftsfri men resurserna räcker inte till och skolplatserna är för få, i synnerhet på landsbygden. Många skolor är dåligt utrustade och lärarna har otillräcklig utbildning och låg lön. Enligt Brasiliens statistiska centralbyrån, IBGE, är 95,7 procent av alla barn mellan sju och fjorton år inskrivna i skolan. Så många barn går dock inte i skolan. Omkring en och en halv miljon barn mellan fem och fjorton år beräknas befinna sig helt utanför skolsystemet, medan andra är inskrivna men kommer inte till skolan. Många av dessa måste arbeta för att hjälpa till med familjens försörjning, trots att de flesta typer av arbete är förbjudet för ungdomar under 16 år. Olika kommuner har på försök gett dessa familjer skolpeng som ersättning för bortfall av arbetskraft men detta har inte fungerat som man hoppats eftersom det inte funnits tillräckligt med ekonomiska resurser.

Ungefär en tredjedel av eleverna går vidare till gymnasiet efter grundskolan.

Cirka 90 procent av Brasiliens befolkning är läskunnig.

De människor som har råd skickar ofta sina barn till privata skolor där utbildningen har bättre kvalitet. Drygt elva procent av ungdomarna mellan 18 och 24 år studerar vid något universitet. 64 procent av studenterna går på privata universitet. Till de statliga universiteten, som inte är avgiftsbelagda, kvalificerar sig mestadels elever som har gått i privata skolor.

Bland universitetsstudenterna är endast 2,3 procent svarta eller av afrikanskt ursprung, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att denna folkgrupp utgör nästan hälften av befolkningen. Kvoter för att garantera fler universitetsplatser åt svarta har diskuterats.[124]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Det europeiska inflytandet varit mest påtagligt inom litteraturen och konsten. Brasiliansk arkitektur har i modern tid nått världsrykte (se Brasília). Inom konstmusiken var Heitor Villa-Lobos länge centralgestalten. Folkmusiken och dansen, berömd genom Riokarnevalens sambaskolor, har ett tydligt afro-amerikanskt ursprung.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brasiliansk litteratur

Den brasilianska litteraturen var på grund av kolonialism länge starkt förbunden med europeiskt inflytande. En nationell litteratur började framträda först efter självständigheten från Portugal 1822. Några framstående författare är Machado de Assis och Euclides da Cunha. Modernismen fick sitt genombrott 1922 med författare som Mário de Andrade, Oswald de Andrade, Manuel Bandeira och Cassiano Ricardo.

Inom postmodernistisk brasiliansk litteratur märks poeter som Carlos Drummond de Andrade och João Cabral de Melo Neto och prosaister av författare som João Guimarães Rosa och Clarice Lispector.

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

Brasilien har 17 världsarv bland annat

Sport[redigera | redigera wikitext]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 150 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 105 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 105 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 79 av 189

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 69. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 4 december 2016 
  2. ^ ”Censo 2010: população do Brasil é de 190.732.694 pessoas” (på portugisiska). Ibge.gov.br. http://www.ibge.gov.br/home/presidencia/noticias/noticia_visualiza.php?id_noticia=1766&id_pagina=1. Läst 11 september 2011. 
  3. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  4. ^ ”Gini Index” (på engelska). Världsbanken. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Läst 2 mars 2011. 
  5. ^ Antonio Carlos Coutinho Gouvea da Silva. ”Projeções da População | Estatísticas | Utgivare=IBGE, Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística” (på brasiliansk portugisiska). www.ibge.gov.br. https://www.ibge.gov.br/estatisticas-novoportal/sociais/populacao/9109-projecao-da-populacao.html?=&t=resultados. Läst 8 januari 2020. 
  6. ^ ”Área Territorial Brasileira (Brazilian Territorial Area)” (på portugisiska). Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística. Arkiverad från originalet den 15 januari 2012. https://www.webcitation.org/64i0P2Lb0?url=http://www.ibge.gov.br/home/geociencias/cartografia/default_territ_area.shtm. Läst 8 januari 2020. ”Para a superfície do Brasil foi obtido o valor de 8.515.759,090 km2, publicado no DOU nº 124 de 30/06/2017, conforme Resolução Nº 02, de 29 de junho de 2017.” 
  7. ^ "World Development Indicators database" (PDF file), World Bank, 7 October 2009.
  8. ^ ”Brasilien”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/brasilien/. Läst 1 november 2021. 
  9. ^ ”Bolsonaros styre jämförs med det tyska på 1930-talet - hans auktoritära regim i Brasilien får nu en samlad brokig front emot sig” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/06/01/bolsonaros-styre-jamfors-med-det-tyska-pa-1930-talet-hans-auktoritara-regim-i. Läst 1 november 2021. 
  10. ^ Apenas um partido se define como de direita no Brasil
  11. ^ Feiler, Tigran (2019). ”Analys: Bolsonaro kör gasen i botten från början”. SVT nyheter/Utrikes. Sveriges Television AB. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-bolsonaro-kor-gasen-i-botten-fran-borjan. Läst 17 april 2019. 
  12. ^ Prejuízo da Petrobras é o maior desde 1986 entre empresas de capital aberto
  13. ^ Como o PT quebrou os Correios
  14. ^ 20 obras que o BNDES financiou em outros países
  15. ^ Documento mostra como Lula atuou na reeleição de Hugo Chávez
  16. ^ Lula defende Maduro
  17. ^ Diálogo de Lula com ditaduras tem auge com visita de Ahmadinejad
  18. ^ Lula classifica renúncia de Evo na Bolívia como ‘golpe de estado’
  19. ^ Lula exalta Putin e diz que Brasil pode deter “a loucura” de Trump
  20. ^ ”Gleisi fortalece aliança do PT com partido comunista da China”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200805104016/https://gazetabrasil.com.br/politica/gleisi-fortalece-alianca-do-pt-com-partido-comunista-da-china/. Läst 26 augusti 2020. 
  21. ^ Dilma defende consulta a conselhos populares nas decisões do governo
  22. ^ Filme sobre ascensão de Bolsonaro e extrema-direita terá auxílio da Ancine
  23. ^ ”Planejamento Urbano, Lazer e Turismo: Os Parques Públicos em Curitiba – PR” (på portugisiska). Renata M. Ribeiro/ Marco Aurélio T. Silveira. Arkiverad från originalet den 24 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180624165555/https://www6.univali.br/seer/index.php/rtva/article/viewFile/293/254. Läst 26 september 2010. 
  24. ^ ”Pesquisa mostra que Brasil investe pouco em estratégia na FAB” (på portugisiska). G1.com.br. Arkiverad från originalet den 1 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110501130854/http://g1.globo.com/jornaldaglobo/0%2C%2CMUL1412734-16021%2C00-PESQUISA%20MOSTRA%20QUE%20BRASIL%20INVESTE%20POUCO%20EM%20ESTRATEGIA%20NA%20FAB.html. Läst 2 oktober 2010. 
  25. ^ ”Brazil: Military: Introduction”. GlobalSecurity.org. http://www.globalsecurity.org/military/world/brazil/intro.htm. Läst 2 oktober 2010. 
  26. ^ ”2021 Military Strength Ranking”. 2021 Military Strength Ranking. Global Firepower. https://www.globalfirepower.com/countries-listing.php. 
  27. ^ ”Brazil is among the 10 largest military powers in the world”. Brazil is among the 10 largest military powers in the world. OCP News. https://ocp.news/economia/brasil-esta-entre-dez-maiores-potencias-militares-diz-publicacao. 
  28. ^ [a b] IISS 2010, pp. 69–72
  29. ^ Comandante da Marinha confirma nova esquadra no Nordeste Arkiverad 24 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. Brazilian Navy. Retrieved on 2009-02-01.
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120321090244/http://www.mar.mil.br/menu_h/navios/menu_navios_mb.htm. Läst 28 mars 2012.  Brazilian Navy. Retrieved on 2011-06-21.
  31. ^ Jönsson, Retsö, Alexandersson, Schmidt, Jonsson, Janson Borglund: Brasilien: näringsliv i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2018.
  32. ^ Produção de cana deve ser 1,9% menor na safra 2020/2021, aponta Conab
  33. ^ Brasil deve colher 131 milhões de toneladas de soja na safra 2020/21, aponta USDA
  34. ^ IBGE prevê safra recorde de grãos em 2020
  35. ^ Produção brasileira de laranja em 2018
  36. ^ Produção brasileira de mamão em 2018
  37. ^ Brasil deve colher 131 milhões de toneladas de soja na safra 2020/21, aponta USDA
  38. ^ Região Sul é responsável por 98% da produção de tabaco no Brasil
  39. ^ ”Notícia: Região Sul deverá produzir 760 mil toneladas de fumo em 2008/2009”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110522211115/http://www.portaldoagronegocio.com.br/conteudo.php?id=25822. Läst 12 augusti 2020. 
  40. ^ Produção brasileira de abacaxi em 2018, Embrapa
  41. ^ Abacaxi faz o Pará despontar como o maior produtor nacional do fruto
  42. ^ Segundo maior produtor de algodão do país, Bahia tem previsão de 15% de crescimento da safra
  43. ^ MT segue como líder isolado na produção de algodão e safra sobe para 65% em 2017/18
  44. ^ Produção brasileira de mandioca em 2018
  45. ^ ”PRODUÇÃO DE COCO: O NORDESTE É DESTAQUE NACIONAL”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200628161559/https://www.bnb.gov.br/documents/80223/4296541/61_coco.pdf/c172dd8f-3044-f1db-5d0c-a94c5eb735e0. Läst 12 augusti 2020. 
  46. ^ Produção brasileira de limão em 2018
  47. ^ Pará retoma liderança na produção brasileira de cacau, com a união de agricultores
  48. ^ IBGE prevê safra recorde de grãos em 2020
  49. ^ Safra de tomate deve vir 12% menor este ano em Goiás
  50. ^ ”Região Sul é responsável por mais de 90% das uvas produzidas para processamento no Brasil”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200609123604/http://www.jvanguarda.com.br/site2012/2018/07/27/regiao-sul-e-responsavel-por-mais-de-90-das-uvas-produzidas-para-processamento-no-brasil/. Läst 12 augusti 2020. 
  51. ^ Safra da maçã deve render 600 mil toneladas em Santa Catarina
  52. ^ Qualidade da fruta marca abertura da colheita da maçã e da uva no RS
  53. ^ Produção brasileira de banana em 2018
  54. ^ Custo de produção de banana no sudeste paraense
  55. ^ Feijão - Análise da Conjuntura Agropecuária
  56. ^ Paraná é líder na produção de feijão no País
  57. ^ Estudo mapeia áreas de produção de amendoim do Brasil para prevenir doença do carvão
  58. ^ Produtores de batata vivem realidades distintas em Minas Gerais
  59. ^ Aumento da demanda elevará a colheita de batata em Minas
  60. ^ ”CENOURA:Produção, mercado e preços”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210215235118/http://www.ceasa.pr.gov.br/arquivos/File/BOLETIM/Boletim_Tecnico_Cenoura.pdf. Läst 12 augusti 2020. 
  61. ^ ”CAJUCULTURA NORDESTINA EM RECUPERAÇÃO”. Arkiverad från originalet den 17 september 2020. https://web.archive.org/web/20200917060950/https://www.bnb.gov.br/documents/80223/4141162/54_caju.pdf/95e65093-50e1-b48d-ab01-15f3a8f690b4. Läst 12 augusti 2020. 
  62. ^ Produção brasileira de tangerina em 2018
  63. ^ Caqui – Panorama nacional da produção
  64. ^ Qual o panorama da produção de morango no Brasil?
  65. ^ Incentivos mantêm guaraná na Amazônia
  66. ^ Caminhos do açaí: Pará produz 95% da produção do Brasil, fruto movimenta US$ 1,5 bi e São Paulo é o principal destino no país
  67. ^ Produção comercial de castanhas na Amazônia ajuda na recuperação de florestas e movimenta economia local
  68. ^ Pesquisa aponta queda de 70% na produção de castanha-da-amazônia
  69. ^ Mercado internacional está sedento por erva-mate brasileira
  70. ^ Conheça os 3 países que desafiam o Brasil nas exportações de frango
  71. ^ maiores exportadores de carne de frango entre os anos de 2015 e 2019
  72. ^ IBGE: rebanho de bovinos tinha 218,23 milhões de cabeças em 2016
  73. ^ ”Brasil é o 3º maior produtor de leite do mundo, superando o padrão Europeu em alguns municípios”. Arkiverad från originalet den 17 september 2020. https://web.archive.org/web/20200917042822/https://agronewsbrazil.com.br/brasil-e-o-3o-maior-produtor-de-leite-do-mundo-superando-o-padrao-europeu-em-alguns-municipios/. Läst 12 augusti 2020. 
  74. ^ principais países produtores de carne suína entre 2017 e a estimativa para 2019
  75. ^ Brasil é sétimo maior produtor mundial de ovos
  76. ^ Anuário Mineral Brasileiro 2018
  77. ^ Brasil extrai cerca de 2 gramas de ouro por habitante em 5 anos
  78. ^ Votorantim Metais adquire reservas de zinco da Masa
  79. ^ Nióbio: G1 visita em MG complexo industrial do maior produtor do mundo
  80. ^ Algumas Gemas Clássicas
  81. ^ Rio Grande do Sul: o maior exportador de pedras preciosas do Brasil
  82. ^ A indústria de alimentos e bebidas na sociedade brasileira atual
  83. ^ Faturamento da indústria de alimentos cresceu 6,7% em 2019
  84. ^ https://agenciabrasil.ebc.com.br/economia/noticia/2020-02/industria-de-alimentos-e-bebidas-faturaram-r-6999-bi-em-2019
  85. ^ Produção nacional de celulose cai 6,6% em 2019, aponta Ibá
  86. ^ Sabe qual é o estado brasileiro que mais produz Madeira? Não é São Paulo
  87. ^ São Mateus é o 6º maior produtor de madeira em tora para papel e celulose no país, diz IBGE
  88. ^ Saiba quais são os principais polos calçadistas do Brasil
  89. ^ Industrias calcadistas em Franca SP registram queda de 40% nas vagas de trabalho em 6 anos
  90. ^ Produção de calçados deve crescer 3% em 2019
  91. ^ Abicalçados apresenta Relatório Setorial 2019
  92. ^ Exportação de Calçados: Saiba mais
  93. ^ Minas Gerais produz 32,3% do aço nacional em 2019
  94. ^ O novo mapa das montadoras
  95. ^ Indústria automobilística do Sul do Rio impulsiona superavit na economia
  96. ^ Indústria Química no Brasil
  97. ^ Estudo de 2018
  98. ^ Produção nacional da indústria de químicos cai 5,7% em 2019, diz Abiquim
  99. ^ ”Industria Textil no Brasil”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200619042050/https://www.bnb.gov.br/documents/80223/2509338/textil_16_2017%28V2%29.pdf/063d7521-342f-e81e-232a-e251964fa1c3. Läst 12 augusti 2020. 
  100. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  101. ^ Jönsson, Moen, Retsö, Halkjaer, Alexandersson, Andersson, Hamber, Ponnert, Ovesen, von Konow, Christoffersen, Schmidt, Broman Åkesson, Gruvö, Johansson, Hedin, Sylvén, Hofmann, Jonsson, Rojas, Bogdan, Tapper, Lindström, Broadbent, van der Lee, Brunskog, Lundberg, Behrens, Janson Borglund, Arvidsson: Brasilien i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2018.
  102. ^ Lindahl, Ylva (2 september 2014). ”Brasilien: ekonomi, statistik och fakta”. Landguiden. Arkiverad från originalet den 2 november 2014. https://web.archive.org/web/20141102190639/http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Brasilien/Ekonomi. Läst 26 maj 2014. 
  103. ^ Matriz Energética e Elétrica
  104. ^ Matriz Energética e Elétrica
  105. ^ Brasil termina 2021 com maior acréscimo em potência instalada desde 2016
  106. ^ ESTADÍSTICAS DE CAPACIDAD RENOVABLE 2022
  107. ^ Brasil anuncia aumento da produção de petróleo em 10% para ajudar a estabilizar preços
  108. ^ Brasiliens vägnät 2019
  109. ^ Road system in Brazil
  110. ^ Anuário CNT do Transporte
  111. ^ Proposta para uma rede brasileira de autoestradas
  112. ^ INFRAESTRUTURA RODOVIÁRIA NO BRASIL: PARA ONDE VAMOS?
  113. ^ Ociosidade atinge 70% dos principais aeroportos
  114. ^ Lista de aeroportos Internacionais - 2018
  115. ^ Por que o Brasil quase não tem ferrovias e como mudar isso
  116. ^ Por que o Brasil não investe em ferrovias? E por que deveria investir
  117. ^ Sancionado novo marco legal do transporte ferroviário
  118. ^ Governo Federal abre Setembro Ferroviário com 10 pedidos para novas ferrovias e previsão de R$ 53 bilhões em novos investimentos
  119. ^ Em dia de sanção do novo Marco Legal das Ferrovias, Pro Trilhos alcança 64 requerimentos e ultrapassa R$ 180 bilhões em investimentos projetados
  120. ^ Port Activity of Latin America and the Caribbean 2018
  121. ^ Janeiro, Tom Phillips in Rio de. ”Brazil census shows African-Brazilians in the majority for the first time”. the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2011/nov/17/brazil-census-african-brazilians-majority. Läst 12 oktober 2015. 
  122. ^ Frikyrkorna maktfaktor – kan avgöra valet Dagens Nyheter. Läst 2014-10-25.
  123. ^ Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística; Censo Demográfico 2010, Características gerais da população, religião e pessoas com deficiência (pdf-fil)[död länk] Läst 20 juli 2012.
  124. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 april 2008. https://web.archive.org/web/20080401202341/http://www.stiftelsengatubarn.se/Fritidsverksamhet_Rio/om_brasilien.htm. Läst 22 januari 2008.  Insamlingsstiftelsen Gatubarn hemsida
  125. ^ Brasilien i OS

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]