Broccoli
| Broccoli |
|---|
 Broccolihuvud före skörd, omgiven av blad.
|
Broccoli (Brassica oleracea, var. cymosa / italica [1] / ssp. botrytis var. asparagoides [2] eller enligt den nya benämningen Brassica oleracea[3]), eller sparriskål, är en odlad variant av kål. Den har mörkgrön blomställning och mild smak.
Översikt[redigera | redigera wikitext]
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Familjenamnet broccoli kommer från det latinska ordet branchium, som betyder arm eller gren, och som ska hänvisa till utseendet på blomställningarna.[4] Artepitetet oleracea härstammar från latinets olus (kål), och betyder grönsak.[5]
Odlingshistoria[redigera | redigera wikitext]
Broccoli odlades av greker och romare redan för 2 000 år sedan,[6] och har möjligen odlats i Sverige sedan vikingatiden då annan kål började odlas.[5] Det var först på 1950-talet som den blev populär – först i USA och sedan i Europa. Broccoli kan odlas över hela Sverige, då den är relativt härdig.
Skadedjur[redigera | redigera wikitext]
Broccoli, liksom andra kålväxter i Sverige, kan angripas av olika arter av vitfjärilar, exempelvis kålfjäril. Larverna till dessa fjärilar kan vid stora angrepp förstöra skörden helt.[7]
Användning och näring[redigera | redigera wikitext]
Vanligtvis äter man broccolin kokt eller ångkokt, men den kan även ätas rå. Broccoli är mycket nära besläktad med blomkål. Broccolin skördas strax innan blomknopparna är på väg att slå ut. Man tror att broccolin ursprungligen kommer från östra medelhavsområdet, men man vet inte säkert när den först dök upp.[4]
Broccoli är rik på antioxidanter,[8] såsom sulforafan och karotenoiden lutein. Broccoli innehåller även glukosinolat.
Halterna av vattenlösliga näringsämnen i broccoli, såsom vitamin C och antioxidanter, minskar vid tillagning genom kokning, men andra tillagningsmetoder såsom ångkokning, tillagning i mikrovågsugn eller stekning verkar inte påverka halterna.[9]
Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]
Broccoli har visat sig ha ett flertal goda effekter på hälsan. De lösliga fibrerna i broccoli har visat sig sänka kolesterolnivåerna i blodet hos människor [10] och i djurförsök.[11]
| Ämne | Värde | Enhet |
|---|---|---|
| Energi | 147 (107) | kJ |
| 35 (26) | kcal | |
| Fett | 0,3 (0,3) | g |
| • Enkelomättade fettsyror | (0,02) | g |
| • Fleromättade fettsyror | (0,14) | g |
| • Mättade fettsyror | (0,05) | g |
| Kolhydrater | 3,1 (2) | g |
| • Fibrer | (2,72) | g |
| • Sockerarter | (1,2) | g |
| Protein | 3,5 (2,38) | g |
| Mineraler | ||
| • Fosfor | 81 | mg |
| • Jod | 1 | μg |
| • Järn | 0,66 (0,54) | mg |
| • Kalcium | 62 | mg |
| • Kalium | 332 | mg |
| • Koksalt | 0,03 | g |
| • Magnesium | 23 | mg |
| • Natrium | 4 | mg |
| • Selen | 0,5 | μg |
| • Zink | 0,4 | mg |
| Vitaminer | ||
| • Karoten | 920 | μg |
| • Vitamin B1 (tiamin) | 0,8 | mg |
| • Vitamin B2 (riboflavin) | 0,12 | mg |
| • Niacinekvivalent | 1,2 | mg |
| • Vitamin B3 (niacin) | 0,6 | mg |
| • Vitamin B6 (pyridoxin) | 0,21 | mg |
| • Vitamin B9 (folsyra) | 175 (98,3) | μg |
| • Vitamin C (askorbinsyra) | 83 (35,4) | mg |
| • Vitamin E (alfatokoferol) | 0,36 | mg |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ "Broccoli – Kungen bland grönsaker". Broccoli.nu. Läst 6 december 2013.
- ^ "broccoli". NE.se. Läst 6 december 2013.
- ^ ”Sök växtnamn”. SLU.SE. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/skud/vaxtnamn/. Läst 9 februari 2018.
- ^ [a b] Gray, A. R. (1982-10-01). ”Taxonomy and evolution of broccoli (Brassica oleracea var. italica)” (på engelska). Economic Botany 36 (4): sid. 397–410. doi:. ISSN 0013-0001. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02862698. Läst 9 februari 2018.
- ^ [a b] Anderberg, Arne A.. ”Den virtuella floran: Brassica oleracea L. - Kål”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasole.html. Läst 9 februari 2018.
- ^ Buck, P. A. (1956-07-01). ”Origin and taxonomy of broccoli” (på engelska). Economic Botany 10 (3): sid. 250–253. doi:. ISSN 0013-0001. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02899000. Läst 9 februari 2018.
- ^ ”Vitfjäril”. www.jordbruksverket.se. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/fjarilariodlingslandskapet/vitfjaril.4.37e9ac46144f41921cdfb8b.html. Läst 9 februari 2018.
- ^ Podsędek, Anna. ”Natural antioxidants and antioxidant capacity of Brassica vegetables: A review”. LWT - Food Science and Technology 40 (1): sid. 1–11. doi:. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S002364380500188X. Läst 9 februari 2018.
- ^ ”Research Says Boiling Broccoli Ruins Its Anti Cancer Properties” (på brittisk engelska). www2.warwick.ac.uk. http://www2.warwick.ac.uk/newsandevents/pressreleases/research_says_boiling/. Läst 19 augusti 2018.
- ^ Tomofuji, Takaaki; Ekuni, Daisuke; Azuma, Tetsuji; Irie, Koichiro; Endo, Yasumasa; Yamamoto, Tatsuo. ”Supplementation of broccoli or Bifidobacterium longum–fermented broccoli suppresses serum lipid peroxidation and osteoclast differentiation on alveolar bone surface in rats fed a high-cholesterol diet”. Nutrition Research 32 (4): sid. 301–307. doi:. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0271531712000504. Läst 28 mars 2018.
- ^ Mandimika, Tafadzwa; Paturi, Gunaranjan; Guzman, Cloe Erika De; Butts, Christine A.; Nones, Katia; Monro, John A.. ”Effects of dietary broccoli fibre and corn oil on serum lipids, faecal bile acid excretion and hepatic gene expression in rats”. Food Chemistry 131 (4): sid. 1272–1278. doi:. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S030881461101394X.
- ^ ”Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket”. www7.slv.se. Arkiverad från originalet den 4 april 2018. https://web.archive.org/web/20180404201208/http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/325. Läst 4 april 2018.
- ^ ”Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket”. www7.slv.se. Arkiverad från originalet den 4 april 2018. https://web.archive.org/web/20180404201432/http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/4939. Läst 4 april 2018.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
|