Breguet Alizé

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Breguet Alizé
Breguet 1050 Alize, France - Navy AN1945053.jpg
En Alizé från 6:e flottiljen i Saint-Gilles.
Beskrivning
TypUbåtsjaktflygplan
Besättning3
Första flygning5 oktober 1956
UrsprungFrankrike Frankrike
TillverkareBreguet
Antal tillverkade89
Data
Längd13,87 meter
Spännvidd15,6 meter
Höjd5,0 meter
Vingyta36,53 m²
Tomvikt5 700 kg
Max. startvikt8 200 kg (från hangarfartyg)
9 780 kg (från land)
Motor(er)1 × Rolls-Royce Dart
Motoreffekt2 100 hk
Prestanda
Max. hastighet518 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
2 500 km
Max. flyghöjd8 000 meter
Stigförmåga420 meter/min
Vingbelastning229 kg/m²
Beväpning
Vapenbalkar8
BomberSjunkbomber
RobotarNord AS.12
Raketer68 mm SNEB-raketer
TorpederUbåtsjakttorpeder
Övrigtsonarbojar
Elektronik
ElektronikARAR 12 radarpejl
RadarThomson-CSF Iguane

Källor: [1][2][3]

Breguet Alizé är ett fransktillverkat, hangarfartygsbaserat ubåtsjaktflygplan konstruerat under 1950-talet. Det användes ombord på de franska hangarfartygen Arromanches, Clemenceau och Foch tills de avrustades i slutet av 1990-talet. Alizé är det franska ordet för passadvind.

En indisk Alizé startar från hangarfartyget Vikrant under kriget med Pakistan 1971.
En Alizé med ihopfällda vingar. Notera de öppna luckorna till bombutrymmet och den uppdragna radarkupolen.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1940-talet utvecklade Breguet attackflygplanet Vulture för att dra nytta av den nya motortekniken. Vulture hade både en turbopropmotor i nosen och en jetmotor i stjärten. Kombinationen var tänkt att ge både god räckvidd och hög maxfart. Franska flottan var dock inte intresserad av något propellerdrivet attackflygplan utan ville i stället ha ett ubåtsjaktflygplan. Breguet byggde då om en Vulture genom att plocka bort jetmotorn och installera en radar i en nedsänkbar gondol i stället. Modellen som kallades Épaulard passade flottans behov betydligt bättre, men många förändringar krävdes innan den uppfyllde alla krav. Bland annat byttes de svepta vingarna från Vulture ut mot raka vingar som gav mer lyftkraft, motorn Armstrong Siddeley Mamba bytes mot den starkare Rolls-Royce Dart och flygkroppen förstorades för att få plats med mer bränsle och ytterligare en besättningsman. Den modifierade modellen fick namnet Alizé.

På 1980-talet uppgraderades 28 stycken Alizé med en modernare Thomson-CSF DRAA-10 Iguane-radar i stället för den äldre DRAA-2 radarn. Dessutom fick de ARAR-12A radarvarnare/radarpejl och stöd för modernare sonarbojar.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Alizé är ett lågvingat monoplan huvudsakligen byggt i aluminium. Motorn är en Rolls-Royce Dart turbopropmotor som sitter i nosen med utblåset på styrbords sida. Bakom motorn finns bombutrymmet och ovanpå det förarkabinen med piloten till vänster och navigatören till höger medan radaroperatören sitter bakvänd med ryggen mot navigatören. Bakom bombutrymmet sitter radarn i en nedsänkbar gondol. Vingarna är vikbara för att ta upp mindre plats. Bredden med uppfällda vingar är 7 meter. Alizé kan bära en målsökande L-4 torped eller tre sjunkbomber i bombutrymmet samt antingen sex raketkapslar, två AS.12-robotar eller ytterligare två sjunkbomber under vingarna.[2]

Alizé var ett barn av sin tid. Storleken på de hangarfartyg som de var tänkta att operera ifrån var gränssättande för flygplanets storlek och därmed också dess vikt och kapacitet. Att den bara kunde bära en torped var ett handikapp, likaså aktionstiden på bara fyra timmar.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

De första Alizé-flygplanen tilldelades 6:e spaningsflottiljen i Hyères (senare ombaserad till Nîmes) i oktober 1959. Året efter fick även 4:e och 9:e flottiljerna sina flygplan. Deras första uppdrag var att övervaka västra Medelhavet under evakueringen av Algeriet. Mellan 1982 och 1984 genomförde franska flottans hangarfartyg ständiga patruller utanför Libanons kust (operation Olifant) och 1987 och 1988 liknande patruller i Persiska viken (operation Prométhée). Under Kuwaitkriget deltog Clemenceau som vid tillfället inte längre hade några katapulter och därför enbart kunde operera Alizé-flygplan och helikoptrar. Under resten av 1990-talet patrullerade Alizé-flygplan Adriatiska havet under inbördeskriget i Jugoslavien (operation Balbuzard). Alizé togs ur tjänst i september 2000.[1]

Indien[redigera | redigera wikitext]

Den enda exportkunden var Indien som köpte 14 flygplan.[a] De opererade både från hangarfartyget Vikrant och från landbaser. De användes för spaning och havsövervakning både under annekteringen av det då portugisiska Goa 1961 samt under krigen med Pakistan 1965 och 1971. I synnerhet under kriget 1971 genomförde båda sidor omfattande marina operationer och Indiens Alizé-flygplan spelade en viktig roll i flera av dem, framför allt för att upprätthålla Indiens blockad av Östpakistan (idag Bangladesh). Indiska Alizé-flygplan från Vikrant sänkte de pakistanska patrullbåtarna Salamat och Shahbaz samt skadade Jessore.[4] En indisk Alizé sköts ner av en AIM-9 Sidewinder avfyrad från en pakistansk F-104 Starfighter.[4] Indien fortsatte att använda sina Alizé fram till 1991.[3]

Liknande flygplan[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nummer 62, 63, 66, 67, 71, 78, 79, 81, 82, 83, 84 och 85 nytillverkade samt nummer 14 och 18 begagnade.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Breguet Br-1050 Alizé”. French Fleet Air Arm (unofficial site). http://www.ffaa.net/aircraft/alize/alize.htm. Läst 29 mars 2014. 
  2. ^ [a b] ”Breguet Br.1050 "Alizé"”. Military Factory. http://www.militaryfactory.com/aircraft/detail.asp?aircraft_id=517. Läst 29 mars 2014. 
  3. ^ [a b] Goebel, Greg (1 december 2013). ”The Breguet Alize & Fairey Gannet”. AirVectors. http://www.airvectors.net/avalize.html. 
  4. ^ [a b] Harry, B. (23 maj 2004). ”Dammage assasement – 1971 Indo-Pakistani war”. Orders of Battle. Arkiverad från originalet den 19 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120319212243/http://orbat.com/site/cimh/navy/navy_1971_kills.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]