Breguet Atlantique

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Breguet Atlantique
Breguet Atlantic
Breguet 1150 Atlantic, France - Navy AN1221336.jpg
En Breguet Atlantique från Aeronavales 23 Flottille.
Beskrivning
Typ Ubåtsjaktflygplan
Besättning 12
Första flygning 21 oktober 1961
I aktiv tjänst 1965 –
Ursprung Frankrike Frankrike
Tillverkare Bréguet Aviation
Antal tillverkade 115
Data
Längd 31,62 meter
Spännvidd 37,3 meter
Höjd 11,35 meter
Vingyta 120,34 m²
Tomvikt 25 300 kg
Max. startvikt 46 200 kg
Motor(er) 2 × Rolls-Royce Tyne
Motoreffekt 2 × 6 220 hk
Prestanda
Max. hastighet 650 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
9 2sp00 km
Max. flyghöjd 10 000 meter
Stigförmåga 14,73 m/s
Beväpning
Vapenbalkar 4
Bomber GBU-12, sjunkbomber, sjöminor
Robotar AS.12, Martel, Exocet
Torpeder Mark 44- eller Mark 46-torpeder
Övrigt Sonarbojar
Elektronik
Elektronik Crouzet MAD
Radar Thomson-CSF Iguane
Motmedel ARAR-23
Ritning
Atlantic-1.png
En Breguet Atlantique från tyska Marinefliegergeschwader 3

Breguet Atlantique eller Breguet Atlantic är ett europeiskt marinspanings- och ubåtsjaktflygplan. Det tillverkas till största delen (60%) av franska Bréguet Aviation med delar tillverkade av Bréguet, Dornier, MBB, Fokker, Aeritalia med flera. Flygplanet har använts av Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna och Pakistan.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Den 16 april 1957 startade NATO ett projekt för att skapa ett gemensamt marinspanings- och ubåtsjaktflygplan att ersätta bland annat Lockheed P-2 Neptune och Fairey Gannet. Projektrådet som bestod av 21 experter från olika länder utvärderade flera olika alternativ och bestämde sig till sist för en konstruktion presenterad av franska Bréguet. Beslutet ratificerates av nordatlantiska rådet 30 januari 1959. Den första prototypen premiärflög 21 oktober 1961 följt av en andra 25 februari följande år. Den första produktionsserien om 60 flygplan (40 för Frankrike och 20 för Tyskland) började tillverkas 1963. Produktionen upphörde 1968 men återupptogs 1972 till 1974 för att fylla beställningarna på 9 flygplan till Nederländerna och 18 till Italien.

År 1978 började Frankrike att ersätta sina Atlantiques med en moderniserad version kallad Atlantique 2 (utanför Frankrike även känd som Atlantic NG). Förbättringarna inkluderade ny radar, ny signalprocessor, ny taktikdator, en värmekamera under nosen och möjlighet att bära Exocet-robotar. Två prototyper byggdes genom ombyggnad av gamla Atlantiques medan följande 28 (reducerat från ursprungliga 42) nyproducerades från 1984 och levererades 1989.

En ytterligare moderniserad variant kallad Atlantique 3 togs fram 1996 för Royal Air Force för att ersätta Nimrod MR.2. Den största förbättringen var nya och effektivare motorer med sexbladiga propellrar. RAF visade endast ljummet intresse och valde att uppgradera sina Nimrods till version MR.4 i stället.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från Hawker Siddeley Nimrod, Lockheed P-3 Orion och Iljusjin Il-38 som alla är ombyggda passagerarflygplan är Atlantique byggt från grunden för havsövervakning och ubåtsjakt. Det är ett tvåmotorigt, midvingat flygplan. Flygkroppen består av en övre del med tryckkabin och en undre del med bombutrymme och utrymme för sonarbojar. Radarn är en Thomson-CSF Iguane I-band (8–10 GHz) radar som sitter i en nedsänkbar ”potta” framför bombutrymmet. Andra sensorer är en Crouzet magnetometer i den förlängda stjärtbommen samt telekrigsystemet ARAR-23 med sensorer i vingspetsarna och på stjärtfenan. Alla sensorer är länkade till centraldatorn med en databuss. Atlantique 2 har dessutom en värmekamera i ett vridbart torn under nosen.

Besättningen består av pilot, andrepilot, stridsledare, flygmekaniker, radiooperatör, systemtekniker, två radaroperatörer, två telekrigoperatörer samt två sonaroperatörer. Besättningen kan rotera mellan stationerna och har ett litet vilrum med två britsar, toalett och pentry för att klara de upp till 18 timmar långa uppdragen.

Beväpning[redigera | redigera wikitext]

Två torpeder i bombutrymmet på en Atlantique.

Bombutrymmet har plats för åtta stycken målsökande torpeder, vanligen Mark 44 eller Mark 46, men sedan 2012 kan även den modernare torpeden MU90 bäras. Atlantique 2 Kan i stället för torpeder bära två stycken Exocet-robotar eller fyra stycken GBU-12 laserstyrda bomber i bombutrymmet. Det är dock ovanligt då Exocet-robotar oftare bärs på de fyra vapenbalkarna under vingarna. Den trådstyrda roboten Nord AS.12 och den signalsökande Martel är andra vapenalternativ.

Användare[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]