Hoppa till innehållet

Brighton & Hove Albion FC

Från Wikipedia
Brighton & Hove Albion FC
Fotbollsklubb
Grundinformation
Grundad1901 (125 år sedan)
Fullständigt namnBrighton & Hove Albion Football Club
SmeknamnThe Seagulls
SeriePremier League
OrtStorbritannien Brighton & Hove, England, Storbritannien
HemmaarenaFalmer Stadium
(kapacitet: 30 750)
Nyckelpersoner
ÄgareEngland Tony Bloom
OrdförandeEngland Tony Bloom
VDEngland Paul Barber
TränareTyskland Fabian Hürzeler
LagkaptenEngland Lewis Dunk
Matchställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Division 3-mästare3 (1957/58 [South], 2001/02, 2010/11)
Division 4-mästare2 (1964/65, 2000/01)
Southern Football League-mästare1 (1909/10)
FA Community Shield-mästare1 (1910)
Övrigt
Webbplatsseagulls.co.uk

Brighton & Hove Albion FC, vanligtvis benämnd Brighton, är en engelsk professionell fotbollsklubb i Brighton & Hove, grundad 1901. Hemmamatcherna spelas på Falmer Stadium. Klubbens smeknamn är The Seagulls. Klubben spelar sedan 2017/18 i Premier League.

Brighton spelade sina första seriematcher i Southern Football Leagues Division 2. Från början spelade klubben sina hemmamatcher på County Cricket Ground, men efter ett år flyttade man till Goldstone Ground. Man vann serien 1903 och gick upp i Division 1. 1910 vann klubben Southern Football League och fick möta segrarna i The Football League, Aston Villa, i Charity Shield. Brighton vann med matchens enda mål.

Klubbens ligaplaceringar från och med 1920.

1920 gick Southern Football League-klubbarna upp i The Football League och bildade Division 3. Första säsongen slutade Brighton på 18:e plats.

Klubben höll till i Division 3 ända till 1958, då man vann serien och gick upp i Division 2. Det blev fyra säsonger i tvåan, men efter att ha blivit degraderade två säsonger i rad, spelade man i Division 4 under ett par år i mitten av 1960-talet. Under de närmaste 15 åren spelade Brighton mestadels i Division 3, men i slutet av 1970-talet klättrade klubben snabbt till Division 1. Perioden mellan 1979 och 1983 är den bästa i klubbens historia, då man spelade fyra säsonger i Division 1. 1983 nådde Brighton final i FA-cupen mot Manchester United. Matchen slutade 2–2, men United vann omspelet med 4–0.

Brighton spelade i Division 2 i fyra säsonger, men 1987 åkte man ned i Division 3. Man gick upp i tvåan igen redan efter ett år, och 1991 var man nära att återigen gå upp i högsta divisionen. Brighton förlorade dock kvalfinalen mot Notts County på Wembley. Ett år senare åkte klubben ur Division 2 och fick spela i nya Division 2 (tidigare Division 3).

Våren 1996 var klubbens ekonomi så dålig att styrelsen var tvungen att sälja Goldstone Ground. Brighton åkte ned i fjärdedivisionen Division 3 och efter en dålig start på säsongen 1996/97 fick tränaren Jimmy Case sparken i november 1996. Nya tränaren Steve Gritt tog över ett lag som hade blivit fråntaget två poäng efter att fans hade invaderat planen som protest mot försäljningen av Goldstone Ground. Brighton klarade sig kvar i Division 3 efter att ha spelat oavgjort mot Hereford United i sista omgången.

Säsongerna 1997/98 och 1998/99 spelade Brighton sina hemmamatcher på Priestfield Stadium i Gillingham, tio mil från Brighton. I augusti 1999 flyttade klubben tillbaka till Brighton och började spela på Withdean Stadium.

Säsongen 1997/98 var Brighton återigen nära att åka ur The Football League. Gritt fick sparken i februari efter nio matcher i rad utan seger, och ersattes av den tidigare lagkaptenen Brian Horton. Under Hortons ledning förbättrade sig laget, men plötsligt lämnade han klubben för att ta över Port Vale. Nya tränaren Jeff Wood fick en bra start med två segrar och en oavgjord på de tre första matcherna. Efter det gick det sämre, och klubben förlorade nio av de tio följande matcherna, vilket gjorde att Wood fick sparken efter bara två och en halv månad. Micky Adams tog över som tränare och lyckades rädda kvar klubben i Division 3.

De två följande säsongerna slutade Brighton i mitten av tabellen, men 2001 vann klubben serien och gick upp i tredjedivisionen Division 2. Adams lämnade klubben i oktober 2001 för Leicester City. Han ersattes ironiskt nog av den förra Leicester-tränaren Peter Taylor, som gick med på att stanna i Brighton säsongen ut. Taylor förde klubben till seger i Division 2, men han valde att inte förlänga kontraktet då han var frustrerad över klubbens svaga ekonomiska resurser. Juniorlagstränaren Martin Hinshelwood tog över som tränare, men dåliga resultat gjorde att han i stället fick en plats i klubbens styrelse i oktober 2002. Förra Crystal Palace-tränaren Steve Coppell anställdes som tränare, men klubben slutade till sist på 23:e plats, vilket gjorde att man åkte ned i Division 2 efter bara en säsong i ettan.

I oktober 2003 flyttade Coppell till Reading, och ersattes av Mark McGhee. Under McGhees första säsong kom klubben på fjärde plats och gick upp i The Championship (tidigare Division 1). Säsongen 2004/05 kom Brighton på 20:e plats och lyckades med nöd och näppe undvika nedflyttning, men året efter åkte man ned i League One.

2011 gick Brighton upp i The Championship igen efter att ha vunnit League One och till säsongen 2011/12 flyttade man in i sin nya hemmaarena Falmer Stadium. Klubben kom på tionde plats den säsongen. Året efter kom man så bra som fyra, men förlorade i playoff-semifinalen mot Crystal Palace. 2013/14 kom man sexa och åkte återigen ut i playoff-semifinal, denna gång mot Derby County. 2014/15 gick det betydligt sämre och Brighton hamnade på 20:e plats.

Säsongen 2016/17 lyckades klubben att avancera till Premier League. Den första säsongen i Premier League slutade på en 15:e plats. Året därpå kunde klubben hålla sig kvar med endast två poäng. I Premier League har de etablerat sig sedan dess genom många smarta värvningar och spelarförsäljningar. Säsongen 2022/23 nådde klubben en sjätte plats vilket är deras bästa placering någonsin i den engelska högsta divisionen. Detta medförde också att klubben lyckades nå de åtråvärda platserna till Europacuperna, och för första gången i klubbens historia kvalificera sig till Uefa Europa League.

Senast uppdaterad: 9 september 2026.[1]

Målvakter
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
1 Nederländerna Bart Verbruggen 18 augusti 2002 (24 år) Belgien Anderlecht (-23)
23 England Jason Steele 18 augusti 1990 (36 år) England Sunderland (-18)
38 Kanada Tom McGill 25 mars 2000 (26 år) England Brighton & Hove Albion FC

Försvarare
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
3 Algeriet Jaouen Hadjam 26 mars 2003 (23 år) Schweiz Young Boys (-26)
4 Nederländerna Pascal Struijk 11 augusti 1999 (27 år) England Leeds United (-26)
5 England Lewis Dunk 21 november 1991 (34 år) England Brighton & Hove Albion FC
20 Portugal Costinha 26 mars 2000 (26 år) Grekland Olympiakos (-26)
21 Frankrike Olivier Boscagli 18 november 1997 (28 år) Nederländerna PSV (-25)
24 Turkiet Ferdi Kadıoğlu 7 oktober 1999 (27 år) Turkiet Fenerbahçe (-24)
27 Nederländerna Mats Wieffer 16 november 1999 (26 år) Nederländerna Feyenoord (-24)
29 Belgien Maxim De Cuyper 22 december 2000 (25 år) Belgien Club Brugge (-25)
30 Österrike Michael Svoboda 15 oktober 1998 (28 år) Italien Venezia (-26)
44 Kroatien Luka Vušković 24 februari 2007 (19 år) England Tottenham Hotspur (-26)

Mittfältare
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
7 Japan Kaoru Mitoma 20 maj 1997 (29 år) Japan Kawasaki Frontale (-21)
8 England Jack Hinshelwood 11 april 2005 (21 år) England Brighton & Hove Albion FC
11 Gambia Yankuba Minteh 22 juli 2004 (22 år) England Newcastle United (-24)
13 Tyskland Pascal Groß 15 juni 1991 (35 år) Tyskland Borussia Dortmund (-26)
14 Spanien Chema Andrés 25 april 2005 (21 år) Tyskland VfB Stuttgart (-26)
15 Ghana Ibrahim Osman 29 november 2004 (21 år) Danmark Nordsjælland (-24)
25 Paraguay Diego Gómez 27 mars 2003 (23 år) USA Inter Miami (-25)
26 Sverige Yasin Ayari 6 oktober 2003 (23 år) Sverige AIK (-23)
33 Danmark Matt O'Riley 21 november 2000 (25 år) Skottland Celtic (-24)
35 Elfenbenskusten Malick Yalcouyé 18 november 2005 (20 år) Sverige IFK Göteborg (-24)
36 Nigeria Zadok Yohanna 29 juni 2007 (19 år) Sverige AIK (-26)
39 Nigeria Femi Azeez 5 juni 2001 (25 år) England Millwall (-26)

Anfallare
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
9 Grekland Stefanos Tzimas 6 januari 2006 (20 år) Tyskland 1. FC Nürnberg (-25)
10 Frankrike Georginio Rutter 20 april 2002 (24 år) England Leeds United (-24)
12 Kanada Promise David 3 juli 2001 (25 år) Belgien Union SG (-26)
19 Grekland Charalampos Kostoulas 30 maj 2007 (19 år) Grekland Olympiakos (-25)
28 Irland Evan Ferguson 19 oktober 2004 (22 år) Irland Bohemians (-21)

Not: Spelare i kursiv stil är inlånade.

Utlånade spelare

[redigera | redigera wikitext]
Nr Land Pos Namn
16 Irland  F Eiran Cashin (i England Derby County till 30 juni 2027)
22 England  MF Amario Cozier-Duberry (i England Middlesbrough till 30 juni 2027)
— Argentina  MF Facundo Buonanotte (i Spanien Elche till 30 juni 2027)
Nr Land Pos Namn
— Tyskland  MF Brajan Gruda (i Tyskland RB Leipzig till 30 juni 2027)
— Portugal  MF Rodrigo Rêgo (i Spanien Castellón till 30 juni 2027)
— England  MF Tommy Watson (i England Leicester City till 30 juni 2027)
  1. ↑ ”Klubbens officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150820072317/http://www.seagulls.co.uk/team/player-profile/. Läst 9 augusti 2015.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]