Bristol Beaufighter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bristol Beaufighter
Bristol Beaufighter.jpg
Beskrivning
TypNattjakt- och attackflygplan
Besättning2 eller 3
Första flygning17 juli 1939
I aktiv tjänst1940 – 1946
UrsprungStorbritannien Storbritannien
TillverkareBristol Aeroplane Company
Antal tillverkade5 928 (5 562?)
Data
Längd12,70 meter
Spännvidd17,63 meter
Höjd4,83 meter
Tomvikt7 076 kg
Max. startvikt11 431 kg
Motor(er)2 × Bristol Hercules XVII
Motoreffekt1 770 hk
Prestanda
Max. hastighet512 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
ca 2 900 km
Max. flyghöjdca 4 570 meter
Lastförmåga
Lastförmåga4 355 kg
Beväpning
Beväpning4 × 20 mm kanoner
1 × rörlig bakåtriktad 7,7 mm kulspruta
Bomber2 × 112 kg
Raketer8 × RP-3
Torpeder1 × torped
Elektronik
ElektronikAI Mk VIII radar
Ritning
Bristol Beaufighter.svg
Bristol Beaufighter

Bristol Beaufighter Mk X (av japanerna kallad "den viskande döden") var ett av brittiska flygvapnets nattjaktflygplan (Mk I - VI) från andra världskriget, som i en förbättrad version kom att fungera väl vid operationer mot fartyg. Planet var försett med en AI Mk VIII radaranläggning (AI = Airborne Interception) monterad i en ”burk” i planets nos och var britternas främsta vapen mot fartyg och ubåtar i ytläge.

Nattjaktversionen saknade den rörliga bakåtriktade kulsprutan och hade i stället förutom kanonerna, som var monterade längst fram i undre delen av flygplanets kropp, 6 st fasta framåtriktade 7,7 mm kulsprutor i vingarna (en något udda montering var att man hade två kulsprutor i den vänstra vingen och fyra i den högra). Användes av brittiska flygvapnet, USA:s flygvapen och Australiens flygvapen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]