Natural History Museum

Natural History Museum
PlatsSouth Kensington
AdressExhibition Road
Cromwell Road
Etablerat1881 (invigning)[1]
Besökare per år1 571 413 (2021)[2]
MuseichefDoug Gurr (2020–)[3]
Antal föremål80 000 000 [4]
Webbplats
http://www.nhm.ac.uk

Trappor i huvudsalen.

Natural History Museum (Naturhistoriska museet), tidigare British Museum of Natural History, i London är ett av de största museerna för naturhistoria i världen. Det är ett av tre museer på Exhibition Road i Londonstadsdelen South Kensington. Byggnaden uppfördes 1860 i romersk-bysantinsk stil. Av tradition har museet fri entré.

I museet finns omkring 40 miljoner zoologiska och botaniska objekt, däribland skelett av dinosaurier, olika fossiler (till exempel en Archaeopteryx), ett 30 meter långt skelett av en blåval och en modell av drontfågeln som dog ut 1690.

Museet har sitt ursprung i de naturhistoriska samlingar vilka fram till 1880–1883 förvarades på British Museum. Museet träffades av bomber under andra världskriget och stora delar av de botaniska och paleontologiska samlingarna förstördes.[5]

Chefer[redigera | redigera wikitext]

Chef för Natural History Museum och dess föregångare har varit:

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.alva.org.uk , läst: 9 maj 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, www.nhm.ac.uk , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.nhm.ac.uk , läst: 13 februari 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 april 2015. https://web.archive.org/web/20150415112855/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_04/1187_1188-0044.jpg. Läst 8 april 2015. 
  6. ^ läs online, www.nhm.ac.uk , läst: 7 maj 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Encyclopædia Britannica , läst: 7 maj 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, epsilon.ac.uk , läst: 7 maj 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, natlib.govt.nz , läst: 7 maj 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.nhm.ac.uk , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Magdalena Skipper (red.), Nature, vol. 160, Nature Publishing Group och Springer Science+Business Media, s. 252.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, archiveshub.jisc.ac.uk , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, Encyclopædia Britannica , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.nhm.ac.uk , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  15. ^ S. Samar Hasnain (red.), Journal of Applied Crystallography, vol. 24, Wiley-Blackwell, 1991, s. 974, 10.1107/S16005767.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.thetimes.co.uk , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, The Guardian , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.nhm.ac.uk , läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]