Britta Lundgren

Från Wikipedia
Britta Lundgren
Britta Lundgren
Britta Lundgren
Född18 december 1951
Malå
Död20 januari 2021 (69 år)
Umeå
Nationalitetsvensk
Forskningsområdeetnologi, genusforskning
InstitutionerInstitutionen för kultur- och medievetenskaper
Alma materUmeå universitet
Känd förForskning om människors inställning till vacciner
Nämnvärda priserUmeå universitets förtjänstmedalj

Britta Margareta Lundgren, född 18 december 1951 i Malå, Västerbottens län, död 20 januari 2021[1] i Umeå stadsdistrikt i Västerbotten, var en svensk etnolog och professor i etnologi vid Umeå universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lundgren inledde sitt yrkesliv som läkarsekreterare, men började sedan studera vid Umeå universitet och avlade fil. kand.-examen 1981. Hon disputerade 1990 vid Umeå universitet på avhandlingen Allmänhetens tjänare: kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket, blev docent 1995 och var från 1999 professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Åren 1999–2005 var Lundgren ledamot av universitetsstyrelsen, 2005–2011 dekan vid Humanistisk fakultet.[2]

Vid Umeå universitet var Britta Lundgren under 1997 föreståndare för Kvinnovetenskapligt forum samt ansvarig för uppbyggande av Genusforskarskolan och åren 2000–2006 dess föreståndare.

I början av 2000-talet ledde hon forskningsprojektet "Tillit under omprövning", som bland annat studerade sociala och kulturella aspekter på sorgearbete och som 2006 resulterade i boken Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandes processer.[3]

Från 2012 var Lundgren verksam inom området medicinsk humaniora, och undersökte bland annat kulturella och sociala mönster hos grupper som berörts av biverkningar som narkolepsi, orsakat av svininfluensavaccinet Pandemrix. Inom projektet studerade hon också pandemiberedskap och människors inställning till åtgärder som till exempel massvaccination.[4]

Andra uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Britta Lundgren var en av initiativtagarna till och åren 2002–2005 styrelseledamot i ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden), vid Linköpings universitet [5][6]. Åren 2005–2009 var hon ordförande i Vetenskapsrådets (VR) kommitté för genusforskning[7][8], och var åren 2007–2012 forskningsledare för programmet "Challenging Gender", som VR 2006 utsåg till Center of Gender Excellence.[2][9]

Under 2014, då Umeå var europeisk kulturhuvudstad, var Lundgren Umeå universitets representant i styrelsen för University Network of European Capitals of Culture (UNEeCC). Hon var ledamot av Kungliga Skytteanska samfundet, och även dess vice preses.

Britta Lundgren var under perioden 2016–2018 forskarvald ledamot av Vetenskapsrådets styrelse.[10]

Utmärkelser (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Publikationer (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fonus minnessidor
  2. ^ [a b] ”Britta Lundgrens personsida”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113092054/http://www.kultmed.umu.se/om-institutionen/personal/britta-lundgren. Läst 3 januari 2017. 
  3. ^ Helena Veibrink (17 augusti 2006). ”Människors sorg under kulturens starka tryck”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113075213/http://www.umu.se/sok/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/manniskors-sorg-under-kulturens-starka-tryck.cid106993. Läst 10 januari 2017. 
  4. ^ ”Epidemier, vaccinationer och berättelsers makt”. Umeå universitet. 2013. https://www.umu.se/forskning/projekt/epidemier-vaccinationer-och-berattelsers-makt/. Läst 3 januari 2017. 
  5. ^ ”ACSIS - Framväxten”. Linköpings universitet. 24 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113002646/https://www.isak.liu.se/acsis/om-acsis/framvaxten?l=sv. Läst 10 januari 2017. 
  6. ^ Johan Fornäs (2011). ”ACSIS Jubileumsrapport - De första tio åren 2002–2012”. Linköpings universitet. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:621474/FULLTEXT01.pdf. Läst 10 januari 2017. 
  7. ^ ”Umeåprofessor ordförande i VR:s kommitté för genusforskning”. Umeå universitet. 31 januari 2005. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113070345/http://www.umu.se/sok/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/umeaprofessor-ordforande-i-vrs-kommitte-for-genusforskning.cid106434. Läst 10 januari 2017. 
  8. ^ ”Ny ordförande i kommittén för genusforskning”. Vetenskapsrådet. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107030619/http://forska.vr.se/nummer/2005/nr12005/nyordforandeikommittenforgenusforskning. Läst 30 oktober 2017. 
  9. ^ ”De vann kampen om excellensmiljonerna”. Nationella sekretariatet för genusforskning. 18 december 2006. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113103951/http://www.genus.se/nyhet/de-vann-kampen-om-excellensmiljonerna/. Läst 10 januari 2017. 
  10. ^ Anna Lawrence (9 december 2015). ”Umeå universitet representerat i Vetenskapsrådets nya styrelse”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113075711/http://www.umu.se/sok/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/umea-universitet-representerat-i-vetenskapsradets-nya-styrelse.cid260658. Läst 10 januari 2017. 
  11. ^ ”Britta Lundgren får pris”. Nationella sekretariatet för genusforskning. 11 oktober 2006. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113085448/http://www.genus.se/nyhet/britta-lundgren-far-pris/. Läst 10 januari 2017. 
  12. ^ Förtjänstmedalj till Lena Gustafsson och Britta Lundgren Arkiverad 13 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2017
  13. ^ ”Umeåforskare prisad av Gustav Adolfs Akademien”. Umeå universitet. 29 september 2016. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113054158/http://www.humfak.umu.se/om/aktuellt/nyhetsvisning//umeaforskare-prisad-av-gustav-adolfs-akademien.cid274369. Läst 9 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]