Bromölla kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bromölla kommun
Kommun
Edenryd.jpg
Väg vid Edenryd
SloganI fin miljö mellan hav och sjö
Kommunens vapen.
Bromölla kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortBromölla
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal197,14 kvadratkilometer ()[2]
- därav land162,53 kvadratkilometer[2]
- därav vatten34,61 kvadratkilometer[2]
Folkmängd12 690 ()[3]
Bef.täthet78,08 inv./km² (land)
Läge
Bromölla Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°03′00″N 14°28′00″Ö / 56.05°N 14.466666666667°Ö / 56.05; 14.466666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKristianstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0894[4]
Anställda1 175 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1272 (–)[6]
1162 (–)[7]
GeoNames2719105
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Bromölla kommun är en kommun i östra Skåne län. Centralort är Bromölla.

Bromölla är beläget i gränsområdet mellan den mer kuperade Blekingeterrängen och den flacka Kristianstadsslätten. I den utpräglade industrikommunen Bromölla återfanns omkring hälften av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i början på 2020-talet. 

Fram till 1990 ökade kommunens befolkning, därefter har invånarantalet legat relativt stabilt. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre. Mandatperioden 2018–2022 har dock kommunen styrts av två olika koalitioner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Gualöv, Ivetofta och Näsum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1942 bildades Bromölla köping genom utbrytning ur Ivetofta landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Gualövs landskommun i Ivetofta landskommun medan Näsums landskommun och Bromölla köping förblev oförändrade.

1967 uppgick Ivetofta landskommun i Bromölla köping. Bromölla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bromölla köping. 1974 införlivades Näsums kommun.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Bromölla kommun är Skånes östligaste kommun och gränsar till Kristianstads kommun i Skåne län samt till Sölvesborgs och Olofströms kommuner i Blekinge län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Bromölla är beläget i gränsområdet mellan den mer kuperade Blekingeterrängen och den flacka Kristianstadsslätten. Landskapet norr om Ivösjön är kulligt.

Berggrunden i området är kraftigt vittrad. Detta oavsett om den består av äldre graniter eller av geologiskt sett mycket unga kritbergarter. På sina hållbar den vittrade berggrunden bildat kaolinlera som bryts vid exempelvis Axeltorp. På andra håll har vittringen lett till att tors, större högar med block, bildats. Dessa har blivit kvar även efter att berggrunden runtomkring vittrat bort. Holjeån slingrar sig fram genom landskapet genom en dalgång som löper från norr till söder. Den mynnar sedermera ut i Ivösjön strax söder om Näsum. Kring centralorten finns slättområden med bördiga jordbruksmark och kalkrik jord.[10]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns fyra naturreservat i Bromölla kommun. Näsums bokskogar, Djupadal, Östafors bruk och Gyetorp.[11]

I Näsums bokskogar utvecklas skogen till en form av natururskog genom att skogen får växa fritt och träden får ligga kvar där de faller.[12] Djupadal är även klassat som Natura 2000-område. Området inkluderar ädellövskog och det är rikt på död ved i form av lågor, högstubbar och grenar på marken.[13] Även Östafors bruk är klassat som Natura 2000-område. Genom reservatet flyter Holjeån som är hem för många fiskarter, så som öring, elritsa, bäcknejonöga, ål och gädda.[14] Gyetorp bildades 2020 och beskrivs av Länsstyrelsen i Skåne län som "Skånes mest värdefulla naturområden när det gäller biologisk mångfald. Inte mindre än 4 400 olika arter har setts här under de senaste 25 åren".[15]

Därtill finns Pestbackens naturvårdsområde som utgörs av ett område med flygsand och skogsmark.[16]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ivetofta-Gualövs församling och Näsums församling.

Distrikt inom Bromölla kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[17] Gualöv, Ivetofta och Näsum.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Totalt bodde 87,7 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var i paritet med genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[18] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns fem tätorter i kommunen:[19]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2020. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Bromölla 8 092
2 Näsum 1 314
3 Valje* 999
4 Gualöv 512
5 Nymölla 273

* Siffrorna gäller den del av Valje som ligger i Bromölla kommun. Valje ligger även i Sölvesborgs kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i minoritet partiet samlade då 16 av 41 mandat.

Efter valet 2014 övertogs makten av en koalition som själva kallade sig för SVAMMP och utgjordes av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Alternativet, Moderaterna och Miljöpartiet.[20] Valet 2018 ledde till maktskifte och makten övertogs av ett nytt konservativt block bestående av Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.[21] Detta ledde till att kommunen blev en av Sveriges tre första kommuner som styrdes av Sverigedemokraterna, detta tillsammans med Hörby och Sölvesborg.[22]

Hösten 2020 meddelade det dåvarande kommunalrådet Eric Berntsson (SD) att han hoppade av posten, därefter lät Sverigedemokraterna meddela att de gick i opposition. Efter två månader utan kommunalråd togs posten över av socialdemokraten Jenny Önnevik. Strax därefter meddelades att Socialdemokraterna skulle samverka tillsammans med Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[23]

År Partier
1994–1998 S
1998–2002 S
2002–2006 S
2006–2010 S
2010–2014 S
2014–2018 S
2018–2020 SD M KD
2020– S V L C KD

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2020–2022
Ordförande S Elisabeth Stenberg Michalski
Förste vice ordförande M Glenn Nilsson
Andre vice ordförande KD Ellenor Liljestoft

Källa:[24]

Mandatfördelning i Bromölla kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Bromölla kommun har traditionellt under decennier varit Socialdemokraternas starkaste fäste i södra Sverige, söder om Oxelösunds kommun i Södermanlands län. I kommunvalet 2010 förändrades dock detta radikalt då kommunen istället blev Sverigedemokraternas tredje starkaste fäste i Sverige och det rödgröna blockets tidigare solida majoritet endast hängde på ett mandat i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har dock fortfarande flest mandat i kommunfullmäktige, men kommunen har förlorat sin stämpel av massivt socialdemokratiskt fäste då socialdemokraterna förlorade hela 5 av sina tidigare 21 mandat i kommunfullmäktige i valet 2010. 2014 förlorade man ytterligare tre mandat.

I valet 2014 minskade Socialdemokraterna och Allianspartierna markant efter att Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna hade vad de kallade ett valtekniskt samarbete.

(S) förlorade tre mandat till och innehar nu under en tredjedel av mandaten i Kommunfullmäktige. (M) förlorade två mandat och sin plats som näst största parti. Folkpartiet och Centern halverade sina mandat från två till ett. Kristdemokraterna förlorade sitt enda mandat och åkte ur helt.

Samtliga oppositionspartier ökade sina resultat, även om Miljöpartiet fick lika många mandat som 2010. Sverigedemokraterna ökade markant, med fyra mandat och blev näst största parti.

I januari 2014 bildades ett nytt parti, Alternativet, som fick fyra mandat och blev fjärde största parti i antal röster.

ValårVSMPSDAltNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970325432
325432
3792,2
34
1973325733
325733
4192,0
356
1976226733
226733
4191,8
347
1979226445
226445
4191,2
338
1982228425
228425
4191,5
338
1985227345
227345
4188,7
338
19882272334
2272334
4185,0
2813
1991225113315
225335
4184,5
329
199442522215
4252225
4185,9
2714
199872022226
72022226
4177,98
2119
200252222325
52222325
4176,43
2219
2006421132226
42132226
4179,34
2219
2010316272218
31627228
4181,50
2417
20144132104116
41321046
4182,83
2615
20182131241216
21312426
4185,06
2615
20222121131219
21211329
4181,83
2615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Jenny Önnevik
Förste vice ordförande Vakant
Andre vice ordförande L Susanne Bäckman

Källa:[25]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Christer Adelsbo[26] (S) 1993 2002
  Åke Hammarstedt (S) 2002 2014
  Jenny Önnevik (S) 2014 2018
  Eric Berntsson (SD) 2018 2020[27]
  Jenny Önnevik (S) 2020

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden S Conny Svensson Alt Johnny Lundkvist
Överförmyndarnämnden S Hans Persson Alt Yvonne Nilsson
Valnämnden V Leif Pettersson S Hans Persson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I den utpräglad industrikommunen Bromölla återfanns omkring hälften av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i början på 2020-talet. Den stora industrisektorns framväxt i kommunen inleddes i slutet av 1800-talet, då AB Iföverken började sin tillverkning av bland annat sanitetsporslin. På den närbelägna Ivön fanns kaolin- och kalkstensfyndigheter som användes som råvara i produktionen. Senare delades Iföverken i tre delar: Ifö Sanitär AB (sanitetsporslin och plastprodukter), Ifö Ceramics AB (högspänningsisolatorer) och Ifö Electric AB (bland annat elektriska säkringar och belysningsarmatur). Ingen av dessa tre företag nyttjar numer de lokala råvarufyndigheterna. Andra stora företag i kommunen är exempelvis Stora Enso Nymölla AB som tillverkar pappersmassa- och finpapper. I början av 2020-talet var servicesektorn i kommunen förhållandevis liten och den offentliga sektorn sysselsatte endast omkring 25 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Omkring en tredjedel av de förvärvsarbetande invånarna pendlade till arbetsplatser utanför Bromölla, primärt till grannkommunerna Kristianstad, Olofström och Sölvesborg.[10]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Större vägar som genomkorsar kommunen är E22, Länsväg 116 och i nordöstra hörnet av kommunen riksväg 15. Tågen på Blekinge kustbana gör uppehåll i Bromölla och från den järnvägen finns ett industrispår till Nymölla bruk.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bromölla kommun 1970–2020[28]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 771
1975
  
11 384
1980
  
12 069
1985
  
12 162
1990
  
12 605
1995
  
12 437
2000
  
12 085
2005
  
12 098
2010
  
12 272
2015
  
12 513
2020
  
12 759
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 fördelades Bromölla kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[28]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2016
Ogifta 6 044 47,87 %
Gifta 4 710 37,31 %
Skilda 1 209 9,58 %
Änkor/änklingar 662 5,24 %

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 fördelades Bromölla kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[28]

  • Män: 6 438; 50,99 %.
  • Kvinnor: 6 187; 49,01 %.

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Bromölla kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[28]

Ålder Antal Andel
31 december 2016
0–14 år 2 219 17,58 %
15–24 år 1 336 10,58 %
25–54 år 4 538 35,94 %
55–64 år 1 532 12,13 %
65+ år 3 000 23,76 %

Utländsk och svensk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 073, eller 16,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 513 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 178, eller 9,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 022 den 31 december 2002).[29]

Bakgrund Antal Andel
31 december 2015
Utrikes födda 1 695 13,55 %
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 378 3,02 %
Inrikes födda med en inrikes född förälder 718 5,74 %
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 9 722 77,70 %

Invånare efter födelseland[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Bromölla kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[30]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld.

Vapnet fastställdes för Bromölla köping 1951 och är ett talande vapen (brospannet = bro och kvarnhjulet = mölla). Det registrerades hos PRV för kommunen 1974.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

Roskarlen är Bromöllas kommunfågel.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 25 september 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
  10. ^ [a b] ”Bromölla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brom%C3%B6lla. Läst 29 augusti 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 30 augusti 2022. 
  12. ^ ”Näsums bokskogar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/nasums-bokskogar.html. Läst 30 augusti 2022. 
  13. ^ ”Djupadal”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/djupadal.html. Läst 30 augusti 2022. 
  14. ^ ”Östafors bruk”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/ostafors-bruk.html. Läst 30 augusti 2022. 
  15. ^ ”Gyetorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/gyetorp.html. Läst 30 augusti 2022. 
  16. ^ ”Pestbacken naturvårdsområde”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/pestbacken-naturvardsomrade.html. Läst 30 augusti 2022. 
  17. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  18. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1272&id2=null. Läst 29 augusti 2022. 
  19. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  20. ^ ”SVAMMP – största politiska misstaget”. Kristianstadsbladet. 17 januari 2015. https://www.kristianstadsbladet.se/debatt/svammp-storsta-politiska-misstaget/. Läst 29 augusti 2022. 
  21. ^ Maktskifte i Bromölla: SD tar täten i nytt konservativt block”. SVT Nyheter. 26 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/klart-sd-far-ordforandepost-i-bromolla. Läst 29 augusti 2022. 
  22. ^ ”Beskedet: SD-ordförande lämnar alla sina uppdrag – ”personliga skäl””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/beskedet-sd-ordforande-lamnar-alla-sina-uppdrag/. Läst 29 augusti 2022. 
  23. ^ Efter två månader utan styre: S tar över i Bromölla”. SVT Nyheter. 26 oktober 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-tva-manader-utan-styre-s-tar-over-i-bromolla. Läst 29 augusti 2022. 
  24. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare”. Bromölla kommun. https://www.bromolla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-ledamoter-och-ersattare/. Läst 8 juli 2019. 
  25. ^ ”Kommunstyrelsen med utskott”. Bromölla kommun. https://www.bromolla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 8 juli 020198. 
  26. ^ Bing, Roger (14 oktober 2002). ”Christer Adelsbo lämnar sitt uppdrag i förtid - Kristianstadsbladet”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/christer-adelsbo-lamnar-sitt-uppdrag-i-fortid/. Läst 7 januari 2020. 
  27. ^ Ekström, Linda (17 augusti 2020). ”Kommunstyrelsens ordförande i Bromölla avgår”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kommunstyrelsen-ordforande-i-bromolla-avgar. Läst 20 augusti 2020. 
  28. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 24 februari 2017. 
  29. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 24 februari 2017. 
  30. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 24 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]