1967 uppgick Ivetofta landskommun i Bromölla köping. Bromölla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bromölla köping. 1974 införlivades Näsums kommun.[5]
Blasonering: I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld.
Vapnet fastställdes för Bromölla köping 1951 och är ett talande vapen (brospannet = bro och kvarnhjulet = mölla). Det registrerades hos PRV för kommunen 1974.
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Bromölla kommun 1970–2015[7]
År
Folkmängd
1970
10 771
1975
11 384
1980
12 069
1985
12 162
1990
12 605
1995
12 437
2000
12 085
2005
12 098
2010
12 272
2015
12 513
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Civilstånd
Den 31 december 2016 fördelades Bromölla kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[7]
Civilstånd
Antal
Andel
31 december 2016
Ogifta
6 044
47,87 %
Gifta
4 710
37,31 %
Skilda
1 209
9,58 %
Änkor/änklingar
662
5,24 %
Könsfördelning
Den 31 december 2016 fördelades Bromölla kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[7]
Män: 6 438; 50,99 %.
Kvinnor: 6 187; 49,01 %.
Utländsk och svensk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 073, eller 16,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 513 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 178, eller 9,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 022 den 31 december 2002).[8]
Bakgrund
Antal
Andel
31 december 2015
Utrikes födda
1 695
13,55 %
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
378
3,02 %
Inrikes födda med en inrikes född förälder
718
5,74 %
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
9 722
77,70 %
Invånare efter födelseland
Denna tabell redovisar födelseland för Bromölla kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[9]
* Siffrorna gäller den del av Valje som ligger i Bromölla kommun. Valje ligger även i Sölvesborgs kommun.
Kommunikationer
Större vägar som genomkorsar kommunen är E22, Länsväg 116 och i nordöstra hörnet av kommunen riksväg 15. Tågen på Blekinge kustbana gör uppehåll i Bromölla och från den järnvägen finns ett industrispår till Nymölla bruk.
Politik
Bromölla kommun har traditionellt under decennier varit Socialdemokraternas starkaste fäste i södra Sverige, söder om Oxelösunds kommun i Södermanlands län. I kommunvalet 2010 förändrades dock detta radikalt då kommunen istället blev Sverigedemokraternas tredje starkaste fäste i Sverige och det rödgröna blockets tidigare solida majoritet endast hängde på ett mandat i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har dock fortfarande flest mandat i kommunfullmäktige, men kommunen har förlorat sin stämpel av massivt socialdemokratiskt fäste då socialdemokraterna förlorade hela 5 av sina tidigare 21 mandat i kommunfullmäktige i valet 2010. 2014 förlorade man ytterligare tre mandat.
I valet 2014 minskade Socialdemokraterna och Allianspartierna markant efter att Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna hade vad de kallade ett valtekniskt samarbete.
(S) förlorade tre mandat till och innehar nu under en tredjedel av mandaten i Kommunfullmäktige. (M) förlorade två mandat och sin plats som näst största parti. Folkpartiet och Centern halverade sina mandat från två till ett. Kristdemokraterna förlorade sitt enda mandat och åkte ur helt.
Samtliga oppositionspartier ökade sina resultat, även om Miljöpartiet fick lika många mandat som 2010. Sverigedemokraterna ökade markant, med fyra mandat och blev näst största parti.
I januari 2014 bildades ett nytt parti, Alternativet, som fick fyra mandat och blev fjärde största parti i antal röster.