Bromölla kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 06.31 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk och svensk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Bromölla kommun
Kommun
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Läge 56°3′0″N 14°28′0″Ö / 56.05000°N 14.46667°Ö / 56.05000; 14.46667
Centralort Bromölla
Areal 185,27 km² (2015-01-01)[1]
257:e största (av 290)
 - land 162,49 km²
 - vatten 22,78 km²
Folkmängd 12 498 (2023-12-31)[2]
182:a största (av 290)
Befolkningstäthet 76,92 invånare/km²[2][1]
77:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Jenny Önnevik (S)
Geonames 2719105
Kommunkod 1272
Tätortsgrad (%) 88 (2015)[3]
Antal anställda 925 (2014-11)[4]
Webbplats: www.bromolla.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1162&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning
Fornlämningen Gudahagen i Näsums socken.
Roskarlen är Bromöllas kommunfågel.

Bromölla kommun är en kommun i östra Skåne län. Centralort är Bromölla.

Bromölla kommun är Skånes nordostligaste kommun och gränsar till Sölvesborgs och Olofströms kommuner i Blekinge län samt till Kristianstads kommun i Skåne län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Gualöv, Ivetofta och Näsum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1942 bildades Bromölla köping genom utbrytning ur Ivetofta landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Gualövs landskommun i Ivetofta landskommun medan Näsums landskommun och Bromölla köping förblev oförändrade.

1967 uppgick Ivetofta landskommun i Bromölla köping. Bromölla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bromölla köping. 1974 införlivades Näsums kommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld.

Vapnet fastställdes för Bromölla köping 1951 och är ett talande vapen (brospannet = bro och kvarnhjulet = mölla). Det registrerades hos PRV för kommunen 1974.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bromölla kommun 1970–2015[7]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 771
1975
  
11 384
1980
  
12 069
1985
  
12 162
1990
  
12 605
1995
  
12 437
2000
  
12 085
2005
  
12 098
2010
  
12 272
2015
  
12 513
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd

Den 31 december 2016 fördelades Bromölla kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[7]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2016
Ogifta 6 044 47,87 %
Gifta 4 710 37,31 %
Skilda 1 209 9,58 %
Änkor/änklingar 662 5,24 %

Könsfördelning

Den 31 december 2016 fördelades Bromölla kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[7]

  • Män: 6 438; 50,99 %.
  • Kvinnor: 6 187; 49,01 %.

Utländsk och svensk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 073, eller 16,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 513 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 178, eller 9,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 022 den 31 december 2002).[8]

Bakgrund Antal Andel
31 december 2015
Utrikes födda 1 695 13,55 %
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 378 3,02 %
Inrikes födda med en inrikes född förälder 718 5,74 %
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 9 722 77,70 %

Invånare efter födelseland

Denna tabell redovisar födelseland för Bromölla kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[9]

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Bromölla kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[7]

Ålder Antal Andel
31 december 2016
0–14 år 2 219 17,58 %
15–24 år 1 336 10,58 %
25–54 år 4 538 35,94 %
55–64 år 1 532 12,13 %
65+ år 3 000 23,76 %

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Bromölla kommun.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:

Tätorter

Det finns 5 tätorter i Bromölla kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015.

Nr
1
2
3
4
5
Tätort
Befolkning
Bromölla 7854
Näsum 1307
Valje* 998
Gualöv 516
Nymölla 274

* Siffrorna gäller den del av Valje som ligger i Bromölla kommun. Valje ligger även i Sölvesborgs kommun.

Kommunikationer

Större vägar som genomkorsar kommunen är E22, Länsväg 116 och i nordöstra hörnet av kommunen riksväg 15. Tågen på Blekinge kustbana gör uppehåll i Bromölla och från den järnvägen finns ett industrispår till Nymölla bruk.

Politik

Bromölla kommun har traditionellt under decennier varit Socialdemokraternas starkaste fäste i södra Sverige, söder om Oxelösunds kommun i Södermanlands län. I kommunvalet 2010 förändrades dock detta radikalt då kommunen istället blev Sverigedemokraternas tredje starkaste fäste i Sverige och det rödgröna blockets tidigare solida majoritet endast hängde på ett mandat i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har dock fortfarande flest mandat i kommunfullmäktige, men kommunen har förlorat sin stämpel av massivt socialdemokratiskt fäste då socialdemokraterna förlorade hela 5 av sina tidigare 21 mandat i kommunfullmäktige i valet 2010. 2014 förlorade man ytterligare tre mandat.

I valet 2014 minskade Socialdemokraterna och Allianspartierna markant efter att Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna hade vad de kallade ett valtekniskt samarbete.

(S) förlorade tre mandat till och innehar nu under en tredjedel av mandaten i Kommunfullmäktige. (M) förlorade två mandat och sin plats som näst största parti. Folkpartiet och Centern halverade sina mandat från två till ett. Kristdemokraterna förlorade sitt enda mandat och åkte ur helt.

Samtliga oppositionspartier ökade sina resultat, även om Miljöpartiet fick lika många mandat som 2010. Sverigedemokraterna ökade markant, med fyra mandat och blev näst största parti.

I januari 2014 bildades ett nytt parti, Alternativet, som fick fyra mandat och blev fjärde största parti i antal röster.

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Jenny Önnevik
Förste vice ordförande
M
Rolf Mårtensson
Andre vice ordförande
SD
Gudrun Bengtsson

Källa:[11]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
M
Johan Larsson
Förste vice ordförande
SD
Ola Lorentzson
Andre vice ordförande
S
Conny Svensson

Källa:[12]

Kommunala nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden
V
Johan Karlsson
S
Conny Svensson
Överförmyndarnämnden
S
Hans Persson
V
Rose-Marie Törnqvist Olsson
Valnämnden
V
Leif Pettersson
S
Hans Persson

Mandatfördelning i Bromölla kommun, valen 1970–2014

error5

Luafel i Modul:Mandattabell på rad 95: attempt to concatenate local 't' (a nil value).

1970325432
325432
3792,2
34
1973325733
325733
4192,0
356
1976226733
226733
4191,8
347
1979226445
226445
4191,2
338
1982228425
228425
4191,5
338
1985227345
227345
4188,7
338
19882272334
2272334
4185,0
2813
1991225113315
225335
4184,5
329
199442522215
4252225
4185,9
2714
199872022226
72022226
4177,98
2119
200252222325
52222325
4176,43
2219
2006421132226
42132226
4179,34
2219
2010316272218
31627228
4181,50
2417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Tillträdde Avgick
  Åke Hammarstedt (S) 2003 2014
  Jenny Önnevik (S) 2015-

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
  7. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 24 februari 2017. 
  8. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 24 februari 2017. 
  9. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket2/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december-2015/. Läst 24 februari 2017. [död länk]
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Kommunstyrelsen med utskott”. Bromölla kommun. https://www.bromolla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 24 februari 2017. 
  12. ^ ”Kommunfullmäktige med beredningar”. Bromölla kommun. https://www.bromolla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 24 februari 2017. 

Externa länkar