Brunbukig glansstare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brunbukig glansstare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Flickr - Rainbirder - Superb Starling (Lamprotornis superbus).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljStarar
Sturnidae
SläkteLamprotornis
ArtBrunbukig glansstare
L. superbus
Vetenskapligt namn
§ Lamprotornis superbus
AuktorRüppell, 1845
Synonymer
Trefärgad glansstare
CIMG0623.JPG
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brunbukig glansstare[2] (Lamprotornis superbus) är en fågel i familjen starar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i ett område i Östafrika från Sydsudan och Etiopien till Tanzania. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig glansstare är en liten (18 cm) och kortstjärtad stare . Likt shelleyglansstaren (Lamprotornis shelleyi) och Hildebrandts glansstare (L. hildebrandti) är den blågrönglansig ovan och på bröstet och rödbrun under, men skiljer sig genom att ha ett vitt band över bröstet, ljust öga och vit undergump. Även sahelglansstaren (L. pulcher) har ljust öga, men saknar det vita bröstbandet. De delar dessutom inte utbredningsområde. Sången är utdragen och består av drillar, tjattrande läten och härmningar av andra fåglar.[4][5]

Superb Starling Lamprotornis superbus 3541 Nevit.jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig glansstare förekommer i sydöstra Sydsudan, Etiopien, Somalia, norra Uganda, Kenya och Tanzania.[3] Tillfälligt har den setts i Spanien och Schweiz, men det anses osannolikt att den nått dit på naturlig väg.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig glansstare förekommer i öppna buskmarker och skogslandskap, även i mycket torra miljöer. Den ses också i trädgårdar och jordbruksområden, mestadels under 2 200 meters höjd. Födan består av insekter, bland annat skalbaggar, myror, termiter, flugor och gräshoppor. Arten antas vara stannfågel.[4][5]

Ungfågel.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vida spridd och mycket vanlig.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har även kallats trefärgad glansstare på svenska.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Lamprotornis superbus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ [a b] Craig, A. & Feare, C. (2019). Superb Starling (Lamprotornis superbus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60900 13 april 2019).
  6. ^ Lista över införda fåglar i Europa, sammanställt av spanska SEO/BirdLife, läst 2019-02-25.
  7. ^ Feare, C.; Craig, A. 1998. Starlings and Mynas. Christopher Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]