Brunkindad skogssångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brunkindad skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
7Z1E8512.jpg
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteSetophaga
ArtBrunkindad skogssångare
S. tigrina
Vetenskapligt namn
§ Setophaga tigrina
Auktor(Gmelin, 1789)
Synonymer
Dendroica tigrina
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brunkindad skogssångare[2] (Setophaga tigrina) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Brunkindad skogssångare är en medelstor skogssångare med en kroppslängd på tolv till 14 centimeter. I häckningsdräkt har hanen brun rygg, gulaktig övergump och mörkbrun hjässa. Undersidan är svartstreckat gul, vilket givit den sitt vetenskapliga artnamn tigrina.[4]

Strupe och nacke är starkt gula, ansiktet kastanjefärgat och genom ögat syns ett svart ögonstreck. Den har även ett smalt vitt vingband. I andra dräkter är den mer utvattnad utan den kraftiga huvudteckningen. Karakteristiskt är dock den gula övergumpen och det vita vingbandet.[4]

Lätet är ett tunt sip och sången som yttras från en hög sittplats är en enkel serie med höga toner.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar i Kanada och nordöstra USA och övervintrar huvudsakligen i Västindien.[3] Den är en mycket sällsynt gäst i Europa, med endast två fynd, båda i Skottland: 17 juni 1977 i Clyde och 23 oktober 2013 i Shetlandsöarna.[5]

     Utbredning häckningstid     Utbredning vintertid

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades den tillsammans med ett stort antal andra arter i släktet Dendroica. DNA-studier[6] visar dock att rödstjärtad skogssångare (Setophaga ruticilla) är en del av denna grupp. Eftersom Setophaga har prioritet före Dendroica inkluderas numera alla Dendroica-arter i Setophaga.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Brunkindad skogssångare är insektsätare och lägger större kullar år med utbrott av vecklarsläktet Choristoneura. Den plockar insekter från trädgrenar eller gör utfall likt en flugsnappare. Vintertid lever den också av bärsaft och nektar, och har unikt för skogssångare en tubformad tunga för detta syfte.[4]

Arten häckar i barrskogar, högt upp intill stammen av ett träd, vanligtvis en svartgran (Picea mariana). I det skålformade boet lägger den fyra till nio ägg, den största kullen bland skogssångarna.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsuionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC) på basis av ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Enligt data från North American Breeding Bird Survey har den dock minskat med 72% mellan 1966 och 2015.[7] Världspopulationen uppskattas till sju miljoner häckande individer, varav 98% i Kanada.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Setophaga tigrina Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d e] Cape May Warbler Faktablad om brunkindad skogssångare på allaboutbird.org
  5. ^ Fynd av brunkindad skogssångare i Västpalearktis på Tarsiger.com
  6. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
  7. ^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, Jr. Ziolkowski, D. J., K. L. Pardieck, J. E. Fallon and W. A. Link. The North American breeding bird survey, results and analysis 1966-2015 (Version 2.07.2017). USGS Patuxent Wildlife Research Center 2017.
  8. ^ Partners in Flight. 2017. Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]