Brunmaskad glasögonfågel

Från Wikipedia
Brunmaskad glasögonfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGlasögonfåglar
Zosteropidae
SläkteZosterornis
ArtBrunmaskad glasögonfågel
Z. whiteheadi
Vetenskapligt namn
§ Zosterornis whiteheadi
Auktor(Ogilvie-Grant, 1894)
Synonymer
  • Stachyris whiteheadi
  • Glasögonbusktimalia
  • Brunmaskad trädtimalia

Brunmaskad glasögonfågel[2] (Zosterornis whiteheadi) är en fågel i familjen glasögonfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer endast i bergsskogar på den filippinska ön Luzon.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Brunmaskad glasögonfågel är en 15 cm lång tätting med karakteristiskt utseende. Den har som namnet avslöjar brunt i ansiktet, med ofullständig vit ring kring ögat och grått på nacke och hjässa. Bröstet är beigegult, flankerna ljust olivgröna. Ovantill är den olivbrun på stjärt och vingar. Underarten sorsogensis (se nedan) har svarta kanter på hjässa, ögonbrynsstreck och örontäckare.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Sången är en kraftfull visslad melodi. Bland lätena hörs också ljudliga tjattrande ljud.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Brunmaskad glasögonfågel förekommer i Filippinerna och delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Zosterornis whiteheadi whiteheadi – norra Luzon
  • Zosterornis whiteheadi sorsogonensis – södra Luzon

Liksom flera andra glasögonfåglar i Filippinerna behandlades den tidigare som en medlem av familjen timalior (Timaliidae), då i släktet Stachyris. Genetiska studier visar dock att de är en del av glasögonfåglarna.[5][6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten hittas i bergsbelägen och mossbelupen städsegrön lövskog, men även i tallskog, ungskog, buskmarker och småträd på bergssluttningar. Den förekommer huvudsakligen över 1000 meters höjd, vanligast över 1400 meter. Lokalt har den dock påträffats på lägre nivåer, ner till 100 meter över havet. Fågeln födosöker på låg till medelhög nivå i vegetationen, vanligtvis enstaka, i par eller smågrupper, ofta med andra arter. Födan består av frön, frukt, spindlar, skalbaggar och andra insekter. Häckningssäsongen sträcker sig från april till juni.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett begränsat utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Whitehead (1860-1899), brittisk upptäcktsresande och samlare av specimen verksam bland annat i Filippinerna 1893-1896.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birdlife International 2016 Zosterornis whiteheadi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Collar, N. and C. Robson (2020). Chestnut-faced Babbler (Zosterornis whiteheadi), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chfbab1.01
  5. ^ Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236.
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]