Bruno Streckenbach

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bruno Streckenbach
Bruno Streckenbach (i mitten) och Heinrich Himmler i Kraków år 1939.
Bruno Streckenbach (i mitten) och Heinrich Himmler i Kraków år 1939.
SS-Gruppenführer Collar Rank.svg Gruppenführer
Född7 februari 1902
Hamburg, Kejsardömet Tyskland
Död28 oktober 1977 (75 år)
Hamburg, Västtyskland
Inträde1 september 1931
Tjänstetid1931–1945
Befäl1) Gestapo i Hamburg
2) Befälhavare för Einsatzgruppe I i Polen
3) Befälhavare för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst (BdS) i Generalguvernementet
4) Avdelning I inom Reichssicherheitshauptamt
5) 8. SS-Kavallerie-Division Florian Geyer
6) 19. Waffen-Grenadier-Division der SS (lettische Nr. 2)

Bruno Streckenbach, född 7 februari 1902 i Hamburg, död 28 oktober 1977 i Hamburg, var en tysk SS-Gruppenführer. Han var bland annat befälhavare för Einsatzgruppe I i Polen och senare chef för avdelning I inom Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Tredje rikets säkerhet- och underrättelsesmyndighet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bruno Streckenbach inträdde i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) 1930 och Schutzstaffel (SS) 1931. Efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933 blev Streckenbach chef för Gestapo i Hamburg.[1] Streckenbach organiserade Gestapo i Hamburg med Münchens Gestapo som förebild och etablerade en enhetlig repressionsapparat.[2]

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Polen

Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen och andra världskriget inleddes. I kölvattnet på de framryckande tyska trupperna följde särskilda insatsgrupper, Einsatzgruppen, vilka inom ramen för Operation Tannenberg hade i uppgift att eliminera personer som kunde tänkas leda det polska motståndet, till exempel politiska aktivister, intelligentia och reservister. Adolf Hitler hade för avsikt att utplåna Polens härskarklass för att därmed ”hugga huvudet av den polska nationen”.[3][4] Därtill inledde insatsgrupperna massmordet på de polska judarna. Streckenbach utsågs i september 1939 till chef för Einsatzgruppe I.[1][5] Streckenbachs insatsgrupp följde efter 14:e armén som anfördes av generalöverste Wilhelm List. I september och oktober 1939 opererade insatsgruppen i bland annat Bielsko-Biała och Rzeszów.[6] Den 20 november 1939 upplöstes insatsgrupperna i Polen och Streckenbach av Reichsführer-SS Heinrich Himmler till befälhavare för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) (Befehlshaber der Sicherheitspolizei und des SD, BdS) i Generalguvernementet,[7] den del av Polen som inte inlemmades i tyska riket utan ockuperades.

RSHA

Streckenbach utnämndes 1941 till chef för personalavdelningen (Amt I) vid Reichssicherheitshauptamt (RSHA).[8] Tillsammans med chefen för RSHA, Reinhard Heydrich, valde han ut de män som skulle leda de fyra mobila insatsstyrkor, Einsatzgruppen, vilka var ämnade att följa den tyska armén vid Operation Barbarossa, angreppet på Sovjetunionen. Streckenbach fick i särskild uppgift att vid polisskolan i Pretzsch samt i de närbelägna orterna Düben och Bad Schmiedeberg samla och inspektera det manskap som skulle ingå i de fyra insatsgrupperna.[9] Han vidarebefordrade Heydrichs order om att gripa och döda alla personer som ansågs utgöra Tredje rikets fiender: politiska kommissarier (så kallade politruker), partisaner, judar och romer.[10] Streckenbach informerade manskapet om att Sovjetunionen skulle vara besegrat senast i december 1941 och efter skulle SS ha god tid på sig att ta itu med judarna.[11]

Under andra hälften av andra världskriget förde Streckenbach befäl för två divisioner i Waffen-SS.[1]

Efter andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Streckenbach greps av Röda armén den 10 maj 1945 och hamnade i krigsfångenskap. Han dömdes år 1952 till 25 års straffarbete, men frisläpptes redan 1955. Nästan tjugo år senare, år 1974, åtalades Streckenbach för omfattande krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, men åtalet lades ned på grund av hans dåliga hälsa.[12]

Befordringshistorik vid SS[redigera | redigera wikitext]

Befordringshistorik vid Waffen-SS[redigera | redigera wikitext]

  • SS-Untersturmführer: 18 januari 1943
  • SS-Obersturmführer: 1 mars 1943
  • SS-Hauptsturmführer: 10 mars 1943
  • SS-Sturmbannführer: 1 mars 1943
  • SS-Obersturmbannführer: 1 juli 1943
  • SS-Standartenführer: 28 augusti 1943
  • SS-Oberführer: 30 januari 1944
  • SS-Brigadeführer und Generalmajor der Waffen-SS: 1 juli 1944
  • SS-Gruppenführer und Generalleutnant der Waffen-SS: 9 november 1944

Befordringshistorik som polisförvaltningstjänsteman[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Klee 2007, s. 607
  2. ^ Longerich 2009, s. 145
  3. ^ Weale 2013, s. 213
  4. ^ Gerwarth 2011, s. 143
  5. ^ Wildt 2002, s. 424
  6. ^ ”Einsatzgruppe I” (på engelska). Aktion Reinhard Camps. Arkiverad från originalet den 14 januari 2014. https://www.webcitation.org/6McdT21xI?url=http://www.deathcamps.org/occupation/einsatzkommandos.htm. Läst 14 januari 2013. 
  7. ^ Longerich 2009, s. 383
  8. ^ Rhodes 2002, s. 5
  9. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 226
  10. ^ Gerwarth 2011, s. 187
  11. ^ Rhodes 2002, s. 17
  12. ^ Klee 2007, s. 607–608

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]