Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo

"Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo" är en engelsk grammatiskt korrekt mening, använd åtminstone sedan 1967. Den har är ett exempel för hur homonymer och homofoner kan användas tillsammans för att skapa komplicerade meningar.

Konstruktion och betydelse

Ordet "buffalo" i detta fall har tre betydelser:

staden Buffalo, ^s
djuret buffel (i en kollektiv pluralform), ^d
ett verb med betydelsen skrämma, ^v

Med markeringar för betydelse blir meningen:

Buffalo^s buffalo^d Buffalo^s buffalo^d buffalo^v buffalo^v Buffalo^s buffalo^d.

Översatt:

Buffalobufflar [som] Buffalobufflar skrämmer, skrämmer Buffalobufflar.

Versioner av snarlik och lika udda karaktär kan skapas av andra ord i engelska språket som på en och samma gång kan fungera som kollektiva substantiv, adjektiv och verb utan tilläggsbokstäver. Detta inkluderar ord som inte ens behöver versaliseras i olika varianter (exempel: police). Ett annat exempel är ordet set, som enligt Oxford English Dictionary har drygt 430 olika betydelser och ibland ses som det mest mångtydiga ordet i engelska språket.^[1]^[2] Andra anger run som mest mångtydigt, med 645 betydelser.^[3]

Historik

Idén att man kan konstruera en grammatiskt korrekt mening i det engelska språket utifrån upprepade användningar av buffalo upptäcktes flera gånger under 1900-talet. Det tidigaste exemplet, "Buffalo buffalo buffalo buffalo", förekommer 1965 i originalmanuset till språkforskaren Dmitri Borgmanns bok Language on Vacation.^[4] Kapitlet med detta exempel ströks dock i den tryckta versionen av boken. Borgmann återanvände några exempel från det här kapitlet – inklusive "buffalo"-frasen – i sin nästa bok Beyond Language: Adventures in Word and Thought från 1967.^[5]

1972 konstruerade William J. Rapaport, då student vid Indiana University, versioner av frasen som innehöll ordet både fem och tio gånger i rad. Senare använde Rapaport, som filosofiprofessor, båda versionerna i sin undervisning.^[6] 1992 publicerade han frasen på e-postlistan Linguist List.^[7] En mening med åtta buffalo i följd förekommer i boken The Language Instinct av psykologen Steven Pinker, som ett exempel på en mening som "till synes nonsens" men ändock grammatiskt korrekt. Pinker nämner i boken sin student och senare utvecklingspsykologen Ann Senghas som skaparen av frasen.^[8]

Varken Rapaport, Pinker eller Senghas var medvetna om tidigare användningar av frasen. Först 1994 blev Pinker medveten om Rapaports tidigare exempel, och Rapaport informerades inte om Borgmanns fras förrän 2006.^[6]

Se även

Referenser

↑ ”The Most Confusing Word in English: “Set” – Learn English Fluently Academy” (på amerikansk engelska). https://learnenglishfluently.com/the-most-confusing-word-in-english-set/. Läst 29 november 2025.
↑ Fisher, Dave (29 september 2019). ”Which English Word Has the Most Definitions?” (på engelska). The Spruce Crafts. Arkiverad från originalet den 2 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250502195744/https://www.thesprucecrafts.com/which-word-has-the-most-definitions-4077796. Läst 29 november 2025.
↑ Porter, John Douglas (27 februari 2024). ”The Word with the Most Definitions” (på engelska). The Shortform. https://medium.com/the-shortform/the-word-with-the-most-definitions-f7341a07a311. Läst 29 november 2025.
↑ Eckler, A. (2005-11-01). ”The Borgmann Apocrypha”. Word Ways 38 (4). https://digitalcommons.butler.edu/wordways/vol38/iss4/4. Läst 29 november 2025.
↑ Borgmann, Dmitri A. (1967). Beyond Language: Adventures in Word and Thought. sid 290. New York: Charles Scribner's Sons. OCLC 655067975.
1 2 Rapaport, William J. (5 oktober 2012). ”Buffalo buffalo buffalo buffalo buffalo.” (på engelska). cse.buffalo.edu. University at Buffalo Computer Science and Engineering. https://cse.buffalo.edu/~rapaport/buffalobuffalo.html. Läst 29 november 2025.
↑ Rapaport, William J. (22 februari 1992). ”LINGUIST List 3.175: Parsing challenges” (på engelska). The LINGUIST List. https://linguistlist.org/issues/3/3-175.html. Läst 29 november 2025.
↑ Pinker, Steven (1994). The Language Instinct: How the Mind Creates Language. sid 210. New York: William Morrow and Company, Inc.

[1] ”The Most Confusing Word in English: “Set” – Learn English Fluently Academy” (på amerikansk engelska). https://learnenglishfluently.com/the-most-confusing-word-in-english-set/. Läst 29 november 2025.

[2] Fisher, Dave (29 september 2019). ”Which English Word Has the Most Definitions?” (på engelska). The Spruce Crafts. Arkiverad från originalet den 2 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250502195744/https://www.thesprucecrafts.com/which-word-has-the-most-definitions-4077796. Läst 29 november 2025.

[3] Porter, John Douglas (27 februari 2024). ”The Word with the Most Definitions” (på engelska). The Shortform. https://medium.com/the-shortform/the-word-with-the-most-definitions-f7341a07a311. Läst 29 november 2025.

[4] Eckler, A. (2005-11-01). ”The Borgmann Apocrypha”. Word Ways 38 (4). https://digitalcommons.butler.edu/wordways/vol38/iss4/4. Läst 29 november 2025.

[5] Borgmann, Dmitri A. (1967). Beyond Language: Adventures in Word and Thought. sid 290. New York: Charles Scribner's Sons. OCLC 655067975.

[:0-6] 1 2 Rapaport, William J. (5 oktober 2012). ”Buffalo buffalo buffalo buffalo buffalo.” (på engelska). cse.buffalo.edu. University at Buffalo Computer Science and Engineering. https://cse.buffalo.edu/~rapaport/buffalobuffalo.html. Läst 29 november 2025.

[7] Rapaport, William J. (22 februari 1992). ”LINGUIST List 3.175: Parsing challenges” (på engelska). The LINGUIST List. https://linguistlist.org/issues/3/3-175.html. Läst 29 november 2025.

[8] Pinker, Steven (1994). The Language Instinct: How the Mind Creates Language. sid 210. New York: William Morrow and Company, Inc.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]