Tysklands försvarsmakt
| Tysklands försvarsmakt | |
 Bundeswehrs symbol | |
| Information | |
|---|---|
| Nation |  Tyskland |
| Grundad | 1955 |
| Organisationer | Deutsche Marine Heer Luftwaffe Streitkräftebasis Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr |
| Högkvarter | Bonn, Tyskland |
| Högste befälhavare | Försvarsministern (i fredstid) Förbundskanslern (i krigstid) |
| Statsråd | Försvarsminister |
| Försvarschef | Generalinspektör |
| Aktiva styrkor | 219 368 (19/5 2011) |
| Ekonomi | |
| Budget | € 31 550 000 000 (2010) |
| Andel av BNP | 1,2 % |
| Övrigt | |
Tysklands försvarsmakt, (tyska: Bundeswehr), är försvarsmakten i Förbundsrepubliken Tyskland. Cirka 12 procent av den fredstida styrkan utgörs av värnpliktiga soldater.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Skapandet av Bundeswehr var långt ifrån okontroversiellt. Många tyskar protesterade mot att det på nytt skulle skapas en tysk armé, många hade hoppats på Tyskland som en demilitariserad zon. Bundeswehr ser sig självt uttryckligen inte i Wehrmachts tradition utan har istället en egen tradition som demokratisk försvarsmakt. Dock så hade Bundeswehr många traditioner från Wehrmacht genom uniformerna och behållandet av Stahlhelm[1]. När Bundeswehr skapades kallades det för "Neue Wehrmacht"[2]. En viktig del i denna är parollerna die innere Führung och Staatsbürger in Uniform.[3]
Amt Blank[redigera | redigera wikitext]
Amt Blank, som senare blev försvarsministeriet, var starten för skapandet av Bundeswehr. Medlemmarna Hans Speidel och Adolf Heusinger i Amt Blank utsågs år 1950 till militära rådgivare till förbundskansler Konrad Adenauer. Adenauers åsikt var att en ny tysk armé var nödvändig för att skydda demokratin i väst. Han fick stöd av John J. McCloy som 6 juli 1950 deklarerade att västmakterna skulle se att anfall mot Västtyskland som ett angrepp mot dem.
Ett viktigt steg togs när Konrad Adenauer fick godkänt av Natos överbefälhavare Dwight D. Eisenhower att tidigare Wehrmacht-officerare fick tjänstgöra i Västtyskland. Under de första åren hade officerarna ofta en bakgrund i Wehrmacht. År 1958 hade 12 900 av officerarna en bakgrund i Wehrmacht och 1960 hade 45,8 % av underofficerarna varit i Reichswehr eller Wehrmacht. År 1970 hade andelen sjunkit till 9,6 %.
Bundeswehr skapas[redigera | redigera wikitext]
Bundeswehr skapades 1955 då dåvarande Västtyskland (Förbundsrepubliken) återigen fick ha en egen försvarsmakt. Den 7 juni 1955 grundades försvarsförvaltningen och 12 november 1955 följde 101 frivilliga som svor in sig i Bundeswehr. Adolf Heusinger blev 1957 Bundeswehrs första generalinspektör (motsvarande ÖB). År 1957 kallades de första värnpliktiga in i Bundeswehr. Värnplikten sågs dels som ett sätt att få tillräcklig storlek på Bundeswehr men också ett sätt att knyta organisationen till folket, och inte som tidigare att en "stat i staten" skapades.
Det västtyska Nato-medlemskapet var huvudanledningen till att tyskar som tio år dessförinnan marscherat mot västmakterna, nu sågs som rumsrena, Bundeswehr fick genom Nato-medlemskapet samt de västallierades närvaro i Västtyskland en närhet till USA, Frankrike och Storbritannien. Man har idag bland annat ett gemensamt tysk-franskt förband. DDR svarade året därpå med att skapa sin egen armé Nationale Volksarmee (NVA). Redan 1950 hade DDR skapat en militärliknande organisation med sina kasernerade folkpolis.
År 1962 hjälpte Bundeswehr till med katastrofhjälp i samband med stormfloden i Hamburg. Denna aktion hjälpte till att ge Bundeswehr en bättre folklig förankring. År 1973 startades Bundeswehrs universitet i Hamburg, sedan 2003 med namnet Helmut-Schmidt-Universität för utbildning av officerare.
Återföreningen 1990[redigera | redigera wikitext]
I samband med Tysklands återförening kom 20 000 militärer ur det tidigare Nationale Volksarmee att bli en del av Bundeswehr. I april 1990 kom den västtyska försvarsministern Gerhard Stoltenberg och Östtysklands avrustning- och försvarsminister Rainer Eppelmann överens om det återförenade Tysklands fortsatta tillhörighet i Nato. I juli 1990 stod det klart att Bundeswehrs styrkor skulle reduceras och maximalt uppgå till 370 000 man efter en överenskommelse mellan Helmut Kohl och Gorbatjov.
Det återförenade Tyskland innebär att Bundeswehr övertog NVA:s trupper och förband samt materiel. Jörg Schönbohm blev befälhavare över Bundeswehrkommando Ost som efterträdde NVA i forna Östtyskland. Den 3 oktober i samband med Tysklands officiella återförenande upplöstes Nationale Volksarmee. En stor mängd tidigare NVA-anställda sparkades, inte minst högre officerare. Materiel såldes eller skänktes bort, bland annat till Sverige, Turkiet och Indonesien.
Bundeswehrreform[redigera | redigera wikitext]
Tyskland har under senare år minskat Bundeswehrs storlek. Precis som i Sverige gör färre värnplikten i Tyskland idag. Karl-Theodor zu Guttenberg (CSU) meddelade 2010 att han vill ta bort värnplikten och införa frivillig tjänstgöring. Samtidigt vill han minska Bundeswehrs storlek till att omfatta 163 500 soldater.
Bundeswehr utomlands[redigera | redigera wikitext]
För Bundeswehr var utlandstjänstgöring länge en känslig fråga på grund av Wehrmachts krigsförbrytelser under andra världskriget. Man kom dock att integreras snabbt inom Natosamarbetet. 1987 ägde den första gemensamma tysk-franska manövern rum, Kecker Spatz. 1990-talet började man att delta alltmer i internationella projekt och har idag, i likhet med bl.a. Sverige, trupper i bland annat Kosovo och Afghanistan. Fransk-tyska brigaden är ett gemensamt militärt förband med enheter från franska armén och Bundeswehr. Brigaden står under Eurocorps befäl.
Bundeswehrs försvarsgrenar[redigera | redigera wikitext]
- Heer (armén)
- Deutsche Marine (marinen) (fram till 1990 Bundesmarine)
- Luftwaffe (flygvapnet)
- Streitkräftebasis, den försvarsmaktsgemensamma basorganisationen (sedan oktober 2000)
- Zentraler Sanitätsdienst der Bundeswehr, den försvarsmaktgemensamma sjukvårdstjänsten (sedan oktober 2000).
Generalinspektörer[redigera | redigera wikitext]
Tysklands motsvarighet till den i internationella sammanhang generiska beteckningen försvarschef är generalinspektören.
- 1957–1961: Adolf Heusinger
- 1961–1963: Friedrich Foertsch
- 1964–1966: Heinz Trettner
- 1966–1972: Ulrich de Maizière
- 1972–1976: Armin Zimmermann
- 1976–1978: Harald Wust
- 1978–1983: Jürgen Brandt
- 1983–1986: Wolfgang Altenburg
- 1986–1991: Dieter Wellershoff
- 1991–1996: Klaus Naumann
- 1996–1999: Hartmut Bagger
- 1999–2000: Hans-Peter von Kirchbach
- 2000–2002: Harald Kujat
- 2002–2009: Wolfgang Schneiderhan
- 2010–: Volker Wieker
Personal[redigera | redigera wikitext]
Tyskland hade allmän värnplikt fram tills 1 juli 2011, då landets försvarsmakt blev en yrkesarmé.
Personalstyrka 2017[redigera | redigera wikitext]
- Armén: 61 000 militärer.
- Flygvapnet: 28 000 militärer.
- Marinen: 16 000 militärer.
- Sanitätsdienst: 20 000 militärer.
- Streitkräftebasis: 41 000 militärer, 10 000 civilanställda.
- Förvaltning: 39 000 civilanställda.
- Militärteknik: 11 000 civilanställda.
Källa: [4]
Militär personalstruktur[redigera | redigera wikitext]
| Militär personal i armén | ||||||
| Personalgrupp | Personal- kategori |
Anställningskrav | Tjänstgörings- förhållanden |
Utbildning | Befordringsgång | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Frivillig värnpliktig | Mannschaften Manskap | Skolplikt 18 år |
23 månaders värnplikt | 4 månaders grundutbildning | Soldat Gefreiter (3 mån) Obergefreiter (6 mån) Hauptgefreiter (12 mån) |
|
| Anställd soldat | Tidsbegränsad anställning med minst 2 års tjänsteförpliktelse | Soldat Gefreiter (3 mån) Obergefreiter (6 mån) Hauptgefreiter (12 mån) Stabsgefreiter (36 mån) Oberstabsgefreiter (48 mån) | ||||
| Fackunderofficer | Unteroffizier Underofficer |
Grundskola 18-24 år |
Tidsbegränsad anställning med 9 års tjänsteförpliktelse | Grundutbildning Yrkesutbildning |
Unteroffizieranwärter Unteroffizier (12 mån) Stabsunteroffizier (24 mån) |
[5] [7] |
| Yrkesutbildning 18-32 år |
Tidsbegränsad anställning med 8 års tjänsteförpliktelse | Grundutbildning | Unteroffizier Stabsunteroffizier (12 mån) | |||
| Fältväbel i trupptjänst | Yrkesutbildning eller realexamen 18-29 år |
Tidsbegränsad anställning med 12 års tjänsteförpliktelse; anställning som yrkesbefäl möjligt. | Grundutbildning Befattningsutbildning 12-48 mån |
Feldwebelanwärter Unteroffizier (12 mån) Stabsunteroffizier (24 mån) Feldwebel (36 mån) Oberfeldwebel Hauptfeldwebel (5 år) Stabsfeldwebel Oberstabsfeldwebel (19 år) |
[5] [8] | |
| Fältväbel i facktjänst | Tidsbegränsad anställning med 13 års tjänsteförpliktelse; anställning som yrkesbefäl möjligt. | [5] [9] | ||||
| Officer i militärfacklig tjänst | Offizier Officer |
Realexamen och underofficer med minst fältväbels grad | Yrkesbefäl | 36 mån | Leutnant (36 mån) Oberleutnant Hauptmann (8 år) Stabshauptmann (18 år) |
[5] |
| Officer i trupptjänst | Högskolebehörighet för yrkesofficersaspiranter; realexamen och yrkesutbildning för övriga aspiranter 18-29 år |
Yrkesbefäl eller tidsbegränsad anställning med 13 års tjänsteförpliktelse. |
77 mån för yrkesofficersaspiranter; 36 mån för övriga aspiranter | Offizieranwärter Fahnenjunker (12 mån) Fähnrich (21 mån) Oberfähnrich (30 mån) Leutnant (36 mån) Oberleutnant Hauptmann (8 år) Major Oberstleutnant Oberst (18 år) |
[5] [10] | |
Militära grader och löner[redigera | redigera wikitext]
Frivilliga värnpliktiga har inte lön utan värnpliktsförmåner.
| Lönegrad | Anställda soldater | Fackunderofficerare | Fältväblar i trupptjänst/facktjänst | Officerare i militärfacklig tjänst | Officerare i trupptjänst |
|---|---|---|---|---|---|
| A3 | Grenadier Menig Gefreiter Menig 1kl |
- | - | - | - |
| A4 | Obergefreiter Hauptgefreiter Vicekorpral |
- | - | - | - |
| A5 | Stabsgefreiter Oberstabsgefreiter Korpral |
Unteroffizier Sergeant | - | - | - |
| A6 | - | Stabsunteroffizier Sergeant | - | - | - |
| A7 | - | Feldwebel Oberfeldwebel Förste sergeant |
- | - | |
| A8 | - | - | Hauptfeldwebel Fanjunkare | - | - |
| A9 | - | - | Stabsfeldwebel Förvaltare Oberstabsfeldwebel Regementsförvaltare |
Leutnant Fänrik | |
| A10 | - | - | - | Oberleutnant Löjtnant | |
| A11 A12 |
- | - | - | Hauptmann Kapten | |
| A13 | - | - | - | Stabshauptmann Kapten | Major Major |
| A14 A15 |
- | - | - | - | Oberstleutnant Överstelöjtnant |
| A16 B3 |
- | - | - | - | Oberst Överste |
| B6 | - | - | - | - | Brigadegeneral Brigadgeneral |
| B7 | - | - | - | - | Generalmajor Generalmajor |
| B9 | - | - | - | - | Generalleutnant Generallöjtnant |
| B10 | - | - | - | - | General General |
Gradbeteckningar[redigera | redigera wikitext]
- UA = Unteroffiziersanwärter (befälselev)
- FA = Feldwebelanwärter (specialistofficersaspirant)
- OA = Offiziersanwärter (officersaspirant)
- Fahnenjunker = Kadett med grad som Unteroffizier
- Fähnrich = Kadett med grad som Feldwebel
- Oberfähnrich = Kadett med grad som Hauptfeldwebel
Vapenbeteckningar i Bundeswehr[redigera | redigera wikitext]
Varje rad i listorna nedan innehåller; benämning inom Bundeswehr (till exempel MP5), tillverkare (till exempel H&K) samt tillverkarens benämning (till exempel HK54).
Maschinenpistole (kulsprutepistoler)
Gewehr (gevär och automatkarbiner)
- G1 FN, FN-FAL
- G2 SIG, SIG 510
- G3 H&K, HK31
- G4 Armalite, AR-10
- G6 H&K, HK23 + sikte med 4x förstoring
- G8 H&K, HK21 + sikte med 4x förstoring
- G22 Accuracy International, Arctic Warfare
- G36 H&K, HK30
Pistole (pistoler)
- P1 Walther, P11
- P2 SIG, P210
- P3 Astra, 400
- P4 Walther, P4
- P5 Walther, P5
- P6 SIG, P225
- P7 H&K, P7 PSP
- P8 H&K, USP
- P9 Walther, P99
- P10 H&K, USP Compact
- P11 H&K, P11
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Wehrmacht
- Nationale Volksarmee
- Tyska gradbeteckningar
- Bonnland, övningsplats för Bundeswehr sedan 1962
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ouzo Meister (2 september 2011). ”Parade des Bundesgrenzschutzes”. https://www.youtube.com/watch?v=63cfzA4NQ3Y. Läst 6 november 2018.
- ^ British Pathé (13 april 2014). ”The New Wehrmacht Aka German Army Reborn (1956) | British Pathé”. https://www.youtube.com/watch?v=eHKQPZ4jXt8. Läst 6 november 2018.
- ^ Lewis & Zitzlsperger (2016), s. 144.
- ^ "Karriere in der Bundeswehr." Bundeswehr. 2017-12-28.
- ^ [a b c d e f] Soldatenlaufbahnverordnung. 18.7.2017 2017-12-28.
- ^ "Freiwilliger Wehrdienst und Laufbahnen der Mannschaften." Bundeswehr.[död länk] 2017-12-28.
- ^ "Laufbahn Unteroffizier im allgemeinem Fachdienst." Bundeswehr. 2017-12-28.
- ^ "Laufbahn Feldwebel Truppendienst." Bundeswehr. 2017-12-28.
- ^ "Laufbahn Feldwebel Fachdienst." Bundeswehr. 2017-12-28.
- ^ "Die Laufbahnen der Offiziere." Bundeswehr.[död länk] 2017-12-28.
- Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på eng). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris länk. ISBN 9781442269569
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Tysklands försvarsmakt.- Bundeswehr.de
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||
