Buråskyrkan
| Buråskyrkan | |
| Kyrka | |
 Buråskyrkan en tidig februarimorgon 2010.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Ort | Göteborg |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Göteborgs stift |
| Församling | Johannebergs församling |
| Koordinater | 57°40′52.92″N 11°59′21.21″Ö / 57.6813667°N 11.9892250°Ö |
| Material | Rött tegel |
| Invigd | 1971 |
| Bebyggelse- registret |
21300000021298 |
Buråskyrkan är en distriktskyrka i Johannebergs församling i stadsdelen Krokslätt i Göteborg. Ursprungligen uppfördes 1949 med stöd av Göteborgs småkyrkostiftelse en enklare barackkyrka i närområdet. Den ersattes 1971 av den nuvarande kyrkan, som ligger i hörnet av Framnäsgatan och Fridkullagatan, och invigdes på Heliga Trefaldighets dag den 6 juni 1971 av biskop Bertil Gärtner.[1]
Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]
Kyrkan är byggd av rött tegel med vapenhus i väster, klocktorn i södra hörnet och sakristia i norr. Inuti är den vitkalkad på väggarna med plant trätak. Den har ca 200 sittplatser. Kyrkan ritades av arkitekt Per-Axel Ekholm och uppfördes av elever från Yrkesskolan under ledning av byggmästare Malm. Senare har tillbyggnad skett med fler tjänsterum och större vapenhus. Församlingshem finns i en souterrängvåning under kyrkan.
Inventarier[2][redigera | redigera wikitext]
Altarprydnaden utgörs av ett krucifix skänkt av Brödraförsamlingen i Göteborg.
Orgeln har nio stämmor. Den är byggd av Ålems Orgelverkstad AB 1997-1999.
Strax intill dopfunten finns sedan Jungfru Marie Bebådelsedag 1994 en bildväv i gobelängteknik som föreställer Jungfru Maria och Jesusbarnet. Den är utförd av textilkonstnären Ditte Hallberg.
Längre ner i lokalen finns ett konstverk i keramik föreställande Jesus nedtagande från korset. Det är utfört av Bengt och Anne-Sofie Lindqvist och fick sin plats på långfredagen 1973.
Kyrkan har en mindre upphöjd avdelning vid sidan av koret utrustad med hammondorgel, synth, elpiano, elbas och trummor. Buråskyrkan är känd för stor variation och lekmannamedverkan i gudstjänstmusiken[3].
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Anders Henoch, red (1996). Buråskyrkan: mötesplats i 25 år : 1971-1996. Göteborg: Johannebergs församling. Libris 2302978. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1117670
- ^ Tobias Henning. ”En guide till Buråskyrkan - Historik - Byggnaden - Interiören - Inventarier”. Johannebergs församling. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1376149. Läst 16 december 2017.
- ^ ”Hans Weichbrodt: Kantorer och lovsångare viktiga” (på sv). www.varldenidag.se. 5 september 2014. http://www.varldenidag.se/opinion/hans-weichbrodt-kantorer-och-lovsangare-viktiga/cbbnie!Vti4K8@TiY3uhfVa5ZRag/. Läst 15 december 2017.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Zelm van Eldik, Jop van (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 76-77. Libris 19131152. ISBN 9789187283871
- Eckerdal, Per (1992). Småkyrka i storstad. Stockholm: Verbum Förlag AB. Libris 7411542. ISBN 91-526-1961-3
- Hansson, Hans-Olof (2016). Småkyrkorörelsen i Göteborg 70 år. Göteborg: Församlingsförlaget. Libris 19821353. ISBN 9789172710702
