Buråskyrkan
| Buråskyrkan | |
| Kyrka | |
 Buråskyrkan en tidig februarimorgon 2010.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Ort | Göteborg |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Göteborgs stift |
| Församling | Johannebergs församling |
| Koordinater | 57°40′52.92″N 11°59′21.21″Ö / 57.6813667°N 11.9892250°Ö |
| Sittplatser | 200 |
| Arkitekt | Per-Axel Ekholm |
| Stil | Modernism |
| Material | Rött tegel |
| Invigd | 1971 |
| Bebyggelse- registret |
21300000021298 |
Buråskyrkan är en kyrkobyggnad som tillhör Johannebergs församling i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen Krokslätt i Göteborgs kommun.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Barackkyrkan 1950–1971[redigera | redigera wikitext]
Genom bostadsbyggande och inflyttning i de södra delarna av Johannebergs församling väcktes tankarna på en kyrkobyggnad i distriktet. Den 28 januari 1949 bildades Burås kyrkostiftelse under överinseende av Göteborgs Småkyrkostiftelse.[1] På kort tid och med stort lekmannaengagemang uppfördes en provisorisk barackkyrka av två sammanbyggda före detta militärbaracker, där den ena var inredd till kyrkosal och den andra var samlingssal med tillhörande pentry.[2] Den helige Mikaels dag den 1 oktober 1950 invigdes den provisoriska kyrkan av biskop Bo Giertz. Barackkyrkan blev välbesökt och Burås kyrkostiftelse arbetade vidare med planer på en permanent byggnad, men av olika anledningar blev denna inte uppförd förrän 1971.[1]
Nuvarande kyrka 1971–[redigera | redigera wikitext]
Den provisoriska barackkyrkan ersattes 1971 av den nuvarande kyrkan, som ligger i hörnet av Framnäsgatan och Fridkullagatan, och invigdes på Heliga Trefaldighets dag den 6 juni 1971 av biskop Bertil Gärtner.[3]
Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]
Byggnaden är uppförd av rött fasadtegel och har en kvadratisk plan. Vapenhuset ligger i väst och tornet, som kröns av ett smäckert kors, i södra hörnet. I norr finns en vidbyggd sakristia. Kyrkan ritades av arkitekt Per-Axel Ekholm och uppfördes av elever från Yrkesskolan under ledning av byggmästare Malm. Senare har tillbyggnad skett med fler tjänsterum och större vapenhus. Församlingshem finns i en souterrängvåning under kyrkan.
Kyrksalen har vitslammade tegelväggar och ett platt trätak som är betsat i en rödbrun kulör. Golvbeläggningen är av svart skiffersten. Mot koret finns ett enkelsidigt, rumshögt fönster. Kyrkan har omkring 200 fasta sittplatser. Trots flera ombyggnader har den ursprungliga karaktären bevarats.
Inventarier[redigera | redigera wikitext]
- Altarprydnaden utgörs av ett krucifix skänkt av Brödraförsamlingen i Göteborg.
- En bildväv i gobelängteknik föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet, strax intill dopfunten, utförd av Ditte Hallberg och invigd Jungfru Marie Bebådelsedag 1994.
- Ett konstverk i keramik, som föreställer Jesu nedtagande från korset, utfört av Bengt och Anne-Sofie Lindqvist och uppsatt 1973.
- En ikon som avbildar Jesu uppståndelse utförd av Erland Forsberg tillkom 1997.[4]
Musikinstrument[redigera | redigera wikitext]
- På en mindre upphöjd avdelning vid sidan av koret finns hammondorgel, synth, elpiano, elbas och trummor. Buråskyrkan är känd för stor variation och lekmannamedverkan i gudstjänstmusiken[5].
- Den mekaniska orgeln, som tillkom 1999, är byggd av Ålems Orgelverkstad och har nio stämmor fördelade på manual och pedal.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Hansson, sid 71
- ^ ”Småkyrkorörelsen”. Göteborgaren och kyrkan : i tro och handling : Göteborgs kyrkliga samfällighet 1883-1983. Göteborg: Göteborgs kyrkofullmäktige. 1983. sid. 41. Libris 7629439. ISBN 91-7260-839-0
- ^ Buråskyrkan: mötesplats i 25 år : 1971-1996. Göteborg: Johannebergs församling. 1996. Libris 2302978. https://archive.org/details/jubileumsskrifte02compressed
- ^ Malmisalo, Juha (2005). In pursuit of the genuine Christian image : Erland Forsberg as a Lutheran producer of icons in the fields of culture and religion. Helsinki: [Juha Malmisalo]. sid. 147. Libris 11708329. http://urn.fi/URN:ISBN:952-10-2414-3
- ^ ”Hans Weichbrodt: Kantorer och lovsångare viktiga”. www.varldenidag.se. 5 september 2014. http://www.varldenidag.se/opinion/hans-weichbrodt-kantorer-och-lovsangare-viktiga/cbbnie!Vti4K8@TiY3uhfVa5ZRag/. Läst 15 december 2017.
- ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Eckerdal, Per (1992). Småkyrka i storstad. Stockholm: Verbum Förlag. Libris 7411542. ISBN 91-526-1961-3
- Hansson, Hans-Olof (2016). Småkyrkorörelsen i Göteborg 70 år. Göteborg: Församlingsförlaget. Libris 19821353. ISBN 9789172710702
- Henning, Tobias. ”En guide till Buråskyrkan - Historik - Byggnaden - Interiören - Inventarier”. Johannebergs församling. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1376149. Läst 16 december 2017.
- Illerstad, Lennart (1993). Nya svenska kyrkor. Del 2, Götaland. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 0348-6826 0348-6826. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. sid. 162. Libris 5g5r3cvb30lmbdxl. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-5534
- Zelm van Eldik, Jop van (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 76-77. Libris 19131152. ISBN 9789187283871
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- Johannebergs församlings webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Buråskyrkan.
Wikimedia Commons har media som rör