Bureå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bureå
Tätort
Bureå kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Skellefteå kommun
Koordinater 64°37′4″N 21°12′2″Ö / 64.61778°N 21.20056°Ö / 64.61778; 21.20056
Area 392 hektar
Folkmängd 2 533 (2015)[1]
Befolkningstäthet 6,46 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8144
GeoNames 606370
Bureås läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Bureås läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Bureå

Bureå är en tätort i Skellefteå kommun belägen 20 kilometer söder om Skellefteå och 116 km norr om Umeå. Efter att tidigare ha varit en industritätort är Bureå idag en ort med omfattande pendling till Skellefteå.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Ett drygt hundratal fornlämningar är kända i området, både från brons- och järnåldern. Från bronsåldern har Riksantikvarieämbetet registrerat bland annat gravrösen, runda, oregelbundna, ovala och kvadratiska stensättningar, och röjningsrösen. En labyrint finns bevarad från järnåldern. Namnet skrevs 1507 Bwre, vilket är en gammal böjningsform av Bura, det tidigare namnet på Bureälven. I jordeboken för 1543 registreras fyra bönder med familjer i byn, Olof Jonsson, Karl Mosesson, Daniel Andersson och Herse, och byn skattade för ett fisketräsk (Farssiöö), säljakt och för en kvarn.[2] Knappt ett hundra år senare skulle Johannes Bureus skriva om byn i sin släktbok om den så kallade Bureätten.

Lämningen vid Klosterholmen[redigera | redigera wikitext]

På den så kallade Klosterholmen i Bureälven ska det eventuellt under 1400- och 1500-talen ha funnits en klosterbyggnad. Detta finns beskrivet av Johannes Bureus 1601. Lämningarna av vad han menade ha varit ett kloster finns kvar på holmen och är fornminnesmärkta, men det är oklart om de husgrunder med murad kullersten verkligen härrör från ett kloster.

Området mäter 130X90 m och består av fyra husgrunder, men det är möjligt att det finns flera. Den största husgrunden är 8x8 m. Lösfynd som upptäckts vid arkeologiska undersökningar innefattar medeltida bronsföremål, däribland en ölhane. Lämningen innehåller rester av ett tegelvalv och rester av en smedja, och det förekommer uppgifter om båtlämningar.[3]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Bureå var och är kyrkby i Bureå socken där Bureå kyrka byggdes 1917–1920 i tegel efter ritningar av Fredrik Falkenberg och invigdes på midsommaraftonen 1920. Bureå ingick från 1914 i Bureå landskommun, där för orten 22 juni 1934 inrättades Bureå municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1959. Från 1967 till 1971 ingick Bureå i Skellefteå stad och ingår därefter i Skellefteå kommun

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bureå 1960–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 022
1965
  
2 051
1970
  
2 031
1975
  
2 258
1980
  
2 624
1990
  
2 672 364
1995
  
2 567 364
2000
  
2 349 366
2005
  
2 345 366
2010
  
2 360 365
2015
  
2 533 392

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under nästan 200 år dominerades näringslivet av sågverksindustrin. Den första sågen var en vattendriven såg som anlades 1796[4] eller 1797[5] ett par kilometer uppströms i Strömsholm vid Bureälven. Sågverket flyttades senare till Skäret, där en lasthamn uppfördes och Bure AB grundades. Epoken upphörde 1972, då Mo och Domsjö AB (som 1965 köpt upp Bure AB) lade ner sågverket. Den 18 juni 1992 upphörde även verksamheten vid Bure träsliperi.


Föreningar[redigera | redigera wikitext]

  • Bureå IF - idrottsförening
  • Bureå Hästklubb
  • Bureå Hundklubb
  • Bureå Fotbollsgolf
  • Bureå SimSällskap
  • Bureå EFS-Förening.
  • Föreningen Folketshus u.p.a Bureå (Konkursbelagd)[6]
  • Bureå Hembygdsförening

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6, Umeå 1990, s. 286
  3. ^ Enligt beskrivning i Riksantikvarieämbetets Fornsök
  4. ^ http://www.burea.se, läst 2007-03-12
  5. ^ Nationalencyklopedin
  6. ^ http://www.bureafolketshus.se/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]