Burundi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republika y'u Burundi
République du Burundi
Flagga Statsvapen
ValspråkUnité, Travail, Progrès
(svenska: Enighet, Arbete, Framsteg)
Nationalsång: Burundi bwacu
Huvudstad
(och största stad)
Bujumbura
Officiella språk kirundi, franska
Demonym burundier; burundisk[1]
Statsskick Republik
 -  President Pierre Nkurunziza
 -  Regeringschef Pierre Nkurunziza
Självständighet från Belgien 
 -  Deklarerad 1 juli 1962 
 -  Erkänd 1 juli 1962 
Yta
 -  Totalt 27 830 km² [2](146:e)
 -  Vatten (%) 7,73 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 11 553 000 [4](83:e)
 -  2008 års folkräkning 7 877 728[3] 
 -  Befolkningstäthet 415 inv./km² (20:e)
BNP (PPP) 2017 års beräkning
 -  Totalt 8,02 miljarder USD[5] (155:e)
 -  Per capita 812,2 USD[5] (185:e)
BNP (nominell) 2017 års beräkning
 -  Totalt 3,38 miljarder USD[5] (158:e)
 -  Per capita 342,5 USD[5] 
HDI (2015) 0,404[6] (låg) (184:e)
Valuta Burundisk franc (BIF)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Heha, 2 670 m ö.h.
 -  Största sjö Tanganyikasjön
 -  Längsta flod Nilen
Nationaldag 1 juli
Nationalitetsmärke BU
Landskod BI, BDI, 108
Toppdomän .bi
Landsnummer 257

Burundi, formellt Republiken Burundi[1] (kirundi: Republika y'u Burundi, franska: République du Burundi) är en suverän stat i Östafrika i den norra ändan av Tanganyikasjön som gränsar till Kongo-Kinshasa, Rwanda och Tanzania.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Burundi

De första tutsierna antas ha invandrat från Etiopien på 1400-talet och besegrade urinvånarna hutuerna.[7] Med grannlandet Rwanda i norr utgjorde Burundi (i äldre kartböcker från kolonialtiden även kallat Urundi[8]) området Rwanda-Urundi med i stort sett gemensam historia till 1960-talet. Redan på 1700-talet upprättades ett feodalt kungarike under tutsihärskare.

Burundi var en del av kolonin Tyska Östafrika under 18901919, men blev med Rwanda ett belgiskt mandatområde mellan 1919 och 1945. FN hade mandatet från 1945 till 1962.[7] 1962 blev Burundi ett självständigt kungadöme (systerstaten Rwanda blev republik). Efter en kupp 1966 infördes republik, men styret blev samtidigt militärdiktatur. Tutsierna, som gynnats under den tidiga kolonialtiden, behöll den politiska makten. De svåra etniska motsättningarna har lett till upprepade blodiga sammanstötningar mellan hutu och tutsi. Hutus utsattes t.ex. för svåra massakrer 1972 och 1988.

Burundis första demokratiskt valda president mördades i oktober 1993, efter fyra månader på sin post. Efter tutsimilitärers mord på den nyligen valde presidenten Melchior Ndadaye (hutu) utbröt en terrorvåg. Sedan dess har omkring 200 000 burundier försvunnit i utbrett, ofta intensivt, etniskt våld mellan hutuer och tutsier. Många hundratusen har flytt, antingen inom landet eller till grannländerna, framför allt Tanzania. Den överenskommelse om maktdelning mellan folkgrupperna som slöts 1994 bröts av en tutsiledd militärkupp 1996. Konflikten beräknas ha kostat tiotusentals människoliv sedan 1995.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Burundi är en inlandsstat strax söder om ekvatorn. Landet begränsas i väster av en gren av den östafrikanska gravsänkan Rift Valley med Tanganyikasjön.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Från sjön höjer sig landet österut till en högplatå, 1 500–2 000 m ö.h., med savann och stäpp. Det tropiska klimatet på strandslätten vid sjön modereras på högplatån som är torrare och mindre het.[9]

Allmänt råder ekvatorklimat, men den årliga genomsnittstemperaturen varierar med höjden över havet, från 23 till 17oC. Den genomsnittliga årsnederbörden är ungefär 1500 mm och regntiden infaller dels från februari till maj, dels från september till november. Det förekommer översvämningar, jordskred och torrperioder.

Några av landets miljöproblem är jorderosion och för stor skogsavverkning. Det återstår endast lite skogbevuxen mark, eftersom det mesta av skogen avverkats för användning som bränsle. Detta hotar även det djurliv som finns i skogen.

All elektricitet framställs av vattenkraft.

Landanvändning[redigera | redigera wikitext]

Nästan hälften av markytan (44 procent) i Burundi är odlingsbar. I dag är 9 procent av marken uppodlad och 36 procent används som betesmark.[10] Jorderosion till följd av exploatering av ny mark är dock redan ett problem.

En obetydlig del av marken, 140 kvadratkilometer, är konstbevattnad.

Vatten[redigera | redigera wikitext]

Landet får i genomsnitt omkring 1 500 mm regn årligen, huvudsakligen under två regnperioder (februari-maj och september-november). De största vattnen i landet är Tanganyikasjön i sydväst och Kagerafloden. Landets totala vattenyta är 2 180 kvadratkilometer.[11]

Omkring 40 procent av de urbana hushållen hade år 2001 färskvatten indraget. 77 procent av befolkningen i staden och 42 procent av befolkningen på landet hade tillgång till färskvatten.[12]

Den totala genomsnittliga färskvattenförbrukningen är 38 kubikmeter vatten per person och år (2000), att jämföra med Sveriges 296 kubikmeter. 77 procent av färskvattnet går till jordbruk, 6 procent till industrin och 17 procent till hushåll.

Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Burundi har delvis exploaterade naturtillgångar i form av nickel, uran, kobolt, koppar, platina och vanadin. Man har flera elproducerande vattenkraftverk. Det finns odlingsbar mark som inte är uppodlad.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Burundis provinser

Burundi är indelat i 18 provinser: Bubanza · Bujumbura Mairie · Bujumbura Rural · Bururi · Cankuzo · Cibitoke · Gitega · Karuzi · Kayanza · Kirundo · Makamba · Muramvya · Muyinga · Mwaro · Ngozi · Rumonge · Rutana · Ruyigi

Politik[redigera | redigera wikitext]

En ny författning antogs 2005, och parlamentet utsåg Pierre Nkurunziza, tidigare hutu-rebell i inbördeskriget, till president. Fem år senare vann han presidentvalet. Konstitutionen säger att en president inte får inneha ämbetet mer än två mandatperioder (tio år), men eftersom Nkurunziza utsågs men inte valdes till president 2005, ansåg han sig kunna väljas till president i valet 2015, och alltså inneha ämbetet en tredje mandatperiod. Detta ledde till häftiga protester och social oro i landet under våren 2015.[13] Nkurunziza valdes till president 21 juli 2015,[14] och situationen i landet, främst i Bujumbura, är fortfarande instabil.

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Cirka 60 procent av befolkningen har tillgång till sjukvård.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Burundi är ett naturtillgångsfattigt inlandsland med en underutvecklad industrisektor (ett s.k. U-land). Landets ekonomi domineras av jordbrukssektorn som genererar cirka 30 procent av BNP-värdet och sysselsätter över 90 % av befolkningen. Burundis främsta exportvara är kaffe och te, som står för 90 % av inkomsterna från utrikeshandeln, även om exporten är en relativt liten del av BNP. Dominerande exportmottagare är Schweiz, Storbritannien, Belgien och Pakistan. Importhandeln domineras av Saudiarabien, Belgien, Kenya och Uganda.

Burundis exportinkomster och dess förmåga att betala för importvaror beror framförallt på väderförhållanden och internationella kaffe- och tepriser. Tutsiminoriteten, som utgör cirka 14 procent av befolkningen, dominerar kaffehandeln. Huvudsakliga matgrödor är kassava, sötpotatis och ris. Planer finns att utveckla bomull- och risodlingImboslätten samt att etablera bevattningssystem för ris och socker i Mossuoområdet. Fisket i Tanganyikasjön har betydelse för försörjningen. Mineralproduktion är låg, men stora fyndigheter av vanadin och uran undersöks. Olja har upptäckts under Tanganyikasjön och i Ruzizidalen.

Burundis BNP växte årligen med cirka 4 procent mellan 2006 och 2009. Politisk stabilitet och ett fredsavtal i inbördeskriget har förbättrat biståndsflödet och den ekonomiska aktiviteten. Biståndsberoende väntas bestå en lång tid framöver, dels för utvecklingsprojekt men även för att täcka budget- och handelsunderskott.

Underliggande problem som en hög fattigdom, låg utbildningsnivå, ett svagt rättssystem och en låg administrativ kapacitet riskerar att rasera planerade ekonomiska reformer. 2007 gick landet med i Östafrikanska gemenskapen, vilket väntas öka den regionala handelsvolymen. Burundis stora utmaning för ekonomisk tillväxt blir att behålla tillräcklig skattedisciplin och fred. Samt att minska den statliga korruptionen som hindrar en hälsosam utveckling för den privata sektorn, genom ständigt ändrade lagar och regler.[2]

Det är under perioder och vissa regioner brist på mat, medicin och elektricitet. Endast hälften av barnen går i skolan.

Den största fackliga centralorganisationen heter Confédération des Syndicats du Burundi och har omkring 12 000 medlemmar.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den senaste folkräkningen hölls den 16 augusti 2008 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Burundi (de facto) till 7 877 728 invånare, varav 3 838 045 män och 4 039 683 kvinnor.[3] Den folkbokförda (de jure) befolkningen i folkräkningen uppgick till 8 053 574 invånare, varav 3 964 906 män och 4 088 668 kvinnor. Folkräkningar hade tidigare hållits 1990 och 1979.[15] Invånartalet i Burundi uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 11 099 298 invånare,[2] medan Förenta nationerna uppskattade befolkningen 1 juli 2016 till 11 553 000.[4] Enligt en projektion av Burundis regering baserad på folkräkningen 2008 utgjorde antalet invånare år 2017 10 400 938 personer.[16]

Burundi är ett av kontinentens minsta och fattigaste länder och mycket tättbefolkat. Den största etniska gruppen är hutu (cirka 80 procent), ett jordbrukande bantufolk som invandrade redan på 1000-talet. Ledande folkgrupp är tutsi (knappt 15 % av invånarna), boskapsägande nomader som norrifrån invaderade landet på 1400-talet och skapade ett feodalsystem med hutufolket som tvångsarbetare. Områdets ursprungsbefolkning, pygméerna (twa), är en obetydlig minoritet (1 %). Officiellt språk är franska (sedan den belgiska kolonialtiden) samt bantuspråket kirundi. Formellt är drygt 80 % kristna (katolska kyrkan dominerar starkt).

Aids är ett stort hälsoproblem i Burundi. 2015 var över 1,04 % av den vuxna befolkningen smittad och antalet dödsfall per år var 3 000.[2]

Enligt The World Factbook hade Burundi år 2016 den tredje högsta befolkningstillväxten och det näst högsta antalet barn per kvinna i hela världen.[2]

  • Etniska grupper: hutu 85 %, tutsi 14 %, twa (pygméer) 1 %, cirka 3 000 européer och 2 000 sydasiater
  • Religiös tillhörighet: katoliker 62,1%, protestanter 23,9 % (varav Sjundedagsadventister 2,3 % och övriga protestanter 21,6 %) muslimer 2,5 %, andra religioner 3,6 %, specificerade ej 7,9 % (2008)
  • Språk: kirundi, franska, swahili (vid Tanganyikasjön och i området runt Bujumbura)
  • Befolkningens medianålder: 17,0 år (2016)
    • Mäns medianålder: 16,8 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 17,2 år (2016)
  • Befolkningstillväxt: 3,26 % (2016)
  • Födelsetal: 41,7 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 9,0 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: 0,0 migranter per 1 000 invånare (2016)
  • Könsfördelning (hela befolkningen): 0,99 män per kvinna. (2016)
  • Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 21,3 år (2010)
  • Mödradödlighet: 712 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
  • Spädbarnsdödlighet: 60,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 66,9 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 53,6 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 60,5 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 58,8 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 62,3 år (2016)
  • Antal barn/kvinna: 6,04 (2016)
  • Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 1,04 % (2015)
  • Invånare som är smittade av HIV/Aids: 77 400 (2015)
  • Dödsfall på grund av HIV/Aids per år: 3 000 (2015)
  • Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 2,1 % (2014)
  • Andel av barn under 5 års ålder som är underviktiga: 29,1 % (2011)
  • Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 85,6 % (2015)
    • Hos män: 88,2 % (2015)
    • Hos kvinnor: 83,1 % (2015)
  • Flyktingar: 2017 fanns i Burundi 61 427 flyktingar från Kongo-Kinshasa. 2016 fanns det dessutom 974 stycken statslösa i landet.
  • Internflyktingar: 2017 fanns i Burundi 209 202 internflyktingar.

Siffror tagna från CIAs The World Factbook.[2]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Bedömning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2014 53,9 (Mostly unfree; 100 är bäst) 133 av 178
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2014 40,50 (0 är bäst) 142 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2015 21 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent) 150 av 168
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2015[6] 0,404 - Låg mänsklig utveckling 184 av 188
The Economist Demokratiindex 2014[17] 3,33 - Authoritarian regime (10 är bäst) 134 av 167

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 69. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 19 juni 2017 
  2. ^ [a b c d e f] ”Country: Burundi”. The World Factbook. CIA. 15 juni 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/by.html. Läst 19 juni 2017. 
  3. ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 1. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 19 juni 2017. 
  4. ^ [a b] ”Country profile Burundi” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Burundi. Läst 19 juni 2017. 
  5. ^ [a b c d] ”Burundi 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=63&pr1.y=12&c=618&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 19 juni 2017. 
  6. ^ [a b] ”Table 1: Human Development Index and its components” (på engelska). Förenta nationerna. 2016. http://hdr.undp.org/en/composite/HDI. Läst 31 maj 2017. 
  7. ^ [a b] Atmore Anthony, red (1981). Två miljoner år: berättelsen om människan (2. uppl). Stockholm: Reader's digest [Det bästa]. Libris 7593140. ISBN 91-7030-043-7 (inb.) 
  8. ^ Putzger, Friedrich Wilhelm (1954) (på tyska). W. Putzges Historischer Schulatlas: grosse Ausgabe (63. Aufl.). Bielefeld: Vlg von Velhagen & Klassing. Libris 2901144 
  9. ^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  10. ^ [a b] Human Rights Watch faktablad
  11. ^ CIA Factbook
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071005052503/http://www.wssinfo.org/pdf/country/BDI_wat.pdf. Läst 2 september 2008. 
  13. ^ ”Kritiskt läge i Burundi efter påstådd kupp”. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/kritiskt-lage-i-burundi-efter-pastadd-kupp. Läst 13 maj 2015. 
  14. ^ Valresultat, CENI, Läst 3 oktober 2015
  15. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?q=sint+martin&d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a108%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 28 juni 2017. 
  16. ^ ”RAPPORT DES PROJECTIONS DEMOGRAPHIQUES 2008-2030” (på franska). MINISTÈRE DES FINANCES ET DE LA PLANIFICATION DU DEVELOPPEMENT ECONOMIQUE - INSTITUT DE STATISTQUES ET D’ETUDES ECONOMIQUES DU BURUNDI (ISTEEBU). 2013. http://www.isteebu.bi/images/rapports/projection%20de%20la%20population%20bdi%202008-2030.pdf. Läst 19 juni 2017. 
  17. ^ ”Democracy Index 2014” (på engelska) (pdf). sid. 5. http://www.sudestada.com.uy/Content/Articles/421a313a-d58f-462e-9b24-2504a37f6b56/Democracy-index-2014.pdf. Läst 9 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]