Busksångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Busksångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Acrocephalus dumetorum.jpg
Busksångare, hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare se text
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtBusksångare
A. dumetorum
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus dumetorum
AuktorBlyth, 1849
Hitta fler artiklar om fåglar med

Busksångare (Acrocephalus dumetorum) är en fågelart som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare.[2] Den häckar från Sverige österut till Bajkalsjön, Mongoliet och västra Kina. Vintertid flyttar den till Indien och Sri Lanka. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Blyth's Reed Warbler (Acrocephalus dumetorum) (43850436371).jpg

Busksångaren är en medelstor sångare som mäter 12,5–14 centimeter. Adult fågel har brun rygg och ljus undersida. Den är lätt att förväxla med rörsångaren och kärrsångaren, men har längre och tydligare ögonbrynsstreck som sträcker sig strax bakom ögat. Vidare är handpenneprojektionen kort och benen mörka. Likt rörsångaren, men olikt kärrsångaren, har den lång näbb och flack panna, men ovansidan är mer gråaktigt brun och kroppsidorna mer olivgrå än beige. Könen är lika, som hos de flesta sångare, men juvenilen är gulare undertill.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Under häckningssäsongen känns den lättast igen på sången, som är långsam och upprepande (åtta till tio gånger), med talrika mästerliga härmningar av andra fåglar som växlar med skalor och visslingar, vilka är typiska för arten. Locklätet är dels ett smackande "zäck", dels ett rullande "zrrrrt".

Busksångarens sång.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Busksångaren häckar i tempererade regioner i Asien och östra Europa. Den är flyttfågel och övervintrar i Indien och Sri Lanka, där den är en av de vanligaste vinterfåglarna. Fågeln är ovanlig i västra Europa, men har spridit sig västerut.

Blyth's Reed Warbler.jpg

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige observerades den första gången 1958 och observationerna har sedan ökat i antal. Idag anses den regelbundet häcka i Sverige med uppskattningsvis 300 reproduktiva individer, främst på Öland, Gotland, i östra Svealand och längs Norrlandskusten upp till Norrbotten.[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Busksångaren behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Hybridisering med rörsångare har noterats i Finland.[4]

Genetiska studier visar att den är systerart till den mycket sällsynta och lokalt förekommande arten långnäbbad sångare (A. orinus). Dessa är tillsammans vidare systergrupp till en klad bestående av kärrsångare, rörsångare och afrikansk rörsångare (A. baeticatus).[5]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes rörsångarna liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.[6] Busksångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae), vilket även inkluderar just rörsångarsläktet Acrocephalus men även exempelvis nesillornaMadagaskar.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Busksångaren förekommer ofta i snår eller gläntor, nära vatten, men inte i våtmarker. Den föredrar träd och buskar som sångplatser. Som de flesta sångare livnär den sig av insekter, men tar även annan föda som bär. Boet byggs av gräs och strån och placeras i en buske lågt över marken. Fyra till sex ägg läggs och ruvas i tolv till 13 dagar. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna tills de lämnar boet efter elva till tolv dagar.

Busksångarens ägg.

Busksångaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor global population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa uppskattas det häcka 2,2–4,8 miljoner par.[1] Vissa randpopulationer är hotade, exempelvis den svenska, och i Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som nära hotad (NT) på grund av sin lilla population.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det engelska namnet Blyth's Reed Warbler är efter den brittiske zoologen Edward Blyth. Det esperantiska namnet arbedokanbirdo syftar på att den håller till i buskar ("arbedoj") och säv ("kanoj"). På svenska har den även kallats långnäbbad rörsångare.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av texten bygger på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Blyth's Reed Warbler, läst 13 september 2005]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Acrocephalus dumetorum Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Artfakta om busksångare, ArtDatabanken, Martin Tjernberg 2005.
  4. ^ Dyrcz, A. (2020). Blyth’s Reed-warbler (Acrocephalus dumetorum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58802 25 april 2020).
  5. ^ Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  7. ^ Artdatabankens rödlista 2020 PDF
  8. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]