Kapverdevråk

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Buteo bannermanni)
Kapverdevråk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteButeo
ArtKapverdevråk
B. bannermanni
Vetenskapligt namn
§ Buteo bannermanni
Auktor(Swann, 1919)
Synonymer
  • Buteo buteo bannermanni

Kapverdevråk[1] (Buteo bannermanni) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar som enbart förekommer i Kap Verdeöarna.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kapverdevråken är en medelstor vråk med längden 48 cm och vingspannet 110 cm, ungefär lika stor som nära släktingen ormvråken, möjligen något mindre. I fjäderdräkten liknar kapverdevråken också ormvråken, men med mycket variation individer emellan där nästan alla tillhör en rostbrun kraftigt tecknad morf. Vingundersidan är mer konstrasterande med ljusare handpennor och bredare svart på bakkanten av vingen,[3] alltså mer påminnande om stäppvråk eller örnvråk än omvråkens nominatform.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kapverdevråk förekommer enbart i Kap Verdeöarna där den är stannfågel,[2] främst på öarna Santiago och Santo Antão.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare betraktades den som en underart till ormvråk (B. buteo), men DNA-studier visar att den snarare är systerart till sokotravråken och dessa två närmare örnvråken.[5] Enligt Porter och Kirwan (2010) finns även stöd i morfologin för denna indelning.[6] En hypotes är att både kapverdevråken och sokotravråken är rester av en gammal vråkpopulation som förekom vida spridd över norra Afrika när Sahara var ett savannområde.[7][8] Kapverdevråken erkänns därför numera allt oftare som egen art, exempelvis av tongivande International Ornithological Congress och Clements et al.[2][9] BirdLife International, vars taxonomi ligger till grund för internationella naturvårdsunionen IUCN behåller den än så länge fortfarande som underart till ormvråken, medan Howard & Moore istället flyttar formen till örnvråken.[10]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar mellan januari och april.[11] I övrigt är inget känt.

Status[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner den inte som art, varför dess hotstatus formellt inte har bedömts. Beståndet tros dock bara bestå av några tiotal par[4] och skulle därför säkerligen klassas som akut hotad om den erkändes som art av IUCN.

Arten har tidigare beskrivts som "inte ovanlig".[12] En orsak till tillbakagången av kapverdevråken och "kapverdegladan" (Milvus [milvus] fasciicauda) tros vara förgiftning av lösdrivande hundar.[13][14][15] Rovfåglarna har dock alltid uppfattats som hönstjuvar av människan.[12]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar David Armitage Bannerman (1886-1979), skotsk ornitolog och samlare av specimen.[16]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  3. ^ Orta, J., P. F. D. Boesman, J. S. Marks, and E. F. J. Garcia (2020). Cape Verde Buzzard (Buteo bannermani), version 1.0. I Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald och T. S. Schulenberg, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.combuz4.01
  4. ^ [a b] Robb, M. & Pop, R. 2012. An aberrantly coloured buzzard Buteo bannermani on Santo Antão, Cape Verde Islands, in November 2012, with notes on the past and present status of the species. Zoologia Caboverdiana, 3 (2): 87-90.
  5. ^ Clouet, M., and M. Wink (2000), The buzzards of Cape Verde Buteo (buteo) bannermani and Socotra Buteo (buteo) spp.: First results of a genetic analysis based on sequences of the cytochrome b gene, Alauda 68, 55-58.
  6. ^ Porter, R. F. and Kirwan, G. M. (2010). ”Studies of Socotran birds VI. The taxonomic status of the Socotra Buzzard.”. Bulletin of the British Ornithologists' Club 130: sid. 116–131.  PDF Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Naurois, R. de. 1973. Recherche sur la Buse (Buteo buteo L.) de l’Archipel du Cap Vert. In Livro de Homenagem ao Prof. Doct. Fernado Frade, Garcia de Orta, Lisboa : 157-175.
  8. ^ Naurois, R. de 1987. Les oiseaux de l'archipel du Cap Vert : peuplements, adaptations, endémisme. Bulletin de la société zoologique de France 112 : 307-326.
  9. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.1). doi :  10.14344/IOC.ML.11.1.
  10. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  11. ^ Ferguson-Lees, J., and D. A. Christie (2001). Raptors of the World. Christopher Helm, London, United Kingdom.
  12. ^ [a b] Bannerman, D.A. and Bannerman, W.M. (1968). Birds of the Atlantic Islands: History of the Birds of the Cape Verde Islands. Vol. 4. Oliver & Boyd, Edinburgh & London.
  13. ^ Hazevoet, C. J., Fischer, S. & Deloison, G. (1996) Ornithological news from the Cape Verde Islands in 1995, including records of species new to the archipelago. Bull. zool. Mus. Univ. Amsterdam 15 pp 21-27.
  14. ^ Hazevoet, C. J. (1998) Third annual report on birds from the Cape Verde Islands, including records of seven taxa new to the archipelago. Bull. zool. Mus. Univ. Amsterdam 16 pp 65-72.
  15. ^ Hazevoet, C. J. (1999a) Fourth report on birds from the Cape Verde Islands, including notes on conservation and records of 11 taxa new to the archipelago. Bull. zool. Mus. Univ. Amsterdam 17: 19—32.
  16. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]