Byvävare

Från Wikipedia
Byvävare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVävare
Ploceidae
SläktePloceus
ArtByvävare
P. cucullatus
Vetenskapligt namn
§ Ploceus cucullatus
Auktor(Müller, 1776)
Utbredning

Byvävare[2] (Ploceus cucullatus) är en afrikansk fågel i familjen vävare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Byvävaren är en satt 15-17 cm[4] lång fågel med en kraftig, konformad näbb och mörkröda ögon. Hane i häckningsdräkt har svart näbb, gulsvart ovansida och gul undersida. I norr har den svart huvud kantat av kastanjebrunt, mest distinkt på nacke och bröst. Längre söderut minskar mängden svart och kastanjebrunt gradvis så den längst i söder endast har svart ansikte och strupe medan hjässa och nacke är gula.

Utanför häckningstid är huvudet gult med olivfärgad hjässa, grå ovansida och vitaktig undersida, medan vingarna behåller sin svartgula färg. Den adulta honan är olvstreckad ovan och har blekgul undersida. Ungfågeln liknar honan men är brunare på ryggen.

Hona.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Byvävare delas in i åtta underarter med följande utbredning:[3]

Vissa inkluderar bohndorffi, frobenii och graueri i nominatformen.

Vid ett tillfälle har den även påträffats i Egypten, 1 maj 2006.[5] Den har även etablerat frilevande populationer från förrymda burfåglar i Dominikanska republiken, Haiti, Martinique och Puerto Rico i Västindien samt Réunion och Mauritius i Indiska oceanen.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Byvävaren är ofta mycket vanlig i en rad olika öppna eller halvöppna miljöer, både i skogslandskap och nära bebyggelse, och dess stora ljudliga häckningskolonier är ett vanligt inslag i byar och städer. Arten lever av frön och säd, vilket gör att den ibland betraktas som ett skadedjur. Den tar dock även insekter, framför allt när den matar ungarna.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Byvävaren häckar i kolonier i träd där den väver ett bo av gräs och lövremsor med ingång nedåt. Honan lägger två till tre ägg. En häckningskoloni kan bestå av upp till 150 bon, vanligen dock mellan åtta och hundra.[6]

Inledningsskede i bobygget.
Bobygge i ett senare skede.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt mycket vanlig.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Ibiza rail, läst 2016-06-03

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Ploceus cucullatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Craig, A. & de Juana, E. (2018). Village Weaver (Ploceus cucullatus). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61018 24 oktober 2018).
  5. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 213. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ ”Village Weaver”. Oiseaux-Birds.com. http://www.oiseaux-birds.com/card-village-weaver.html. Läst 23 juni 2017. 
  7. ^ Fry, C. H.; Keith, S. 2004. The birds of Africa vol. VII. Christopher Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]