C30 (tunnelbanevagn)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från C30 (tunnelvagn))
Hoppa till navigering Hoppa till sök
C30
C30 Bredäng 200909 2.jpg
Ett C30-tåg anländer Bredäng.
Fordonstyptunnelbanevagn
Tillverkningsår2016–2022
TillverkareBombardier Transportation
Längd (över koppel)70 000 mm
Spårvidd1 435 mm (normalspår)
Största tillåtna hastighet90 km/h
Acceleration1,1m/s²
Sittplatser140 st
Ståplatservid 5 stående/kvm: 514 st
OperatörerMTR Tunnelbanan
ÄgareStorstockholms Lokaltrafik
Korgbredd2 915 mm
StrömavtagningsmetodStrömskena

C30 är typbeteckningen på den senaste tunnelbanetåg som Storstockholms Lokaltrafik (SL) har upphandlat i 96 exemplar. Till skillnad mot de flesta tidigare levererade tunnelbanevagnar, som bestod av endast en korg och som kunde kopplas ihop med andra vagnar, så består det nya C30- tåget av fyra vagnkorgar som är fast sammansatta. Varje sådant fyr-vagnarståg har en total längd på 70,0 meter. Då alla plattformar klarar minst 140 meter tåglängd så kan två C30-sätt kopplas samman vilket motsvarar 2 x 70 = 140 meter. Omräknat till "hel-tågs-ekvivalenter" motsvarar det ett tillskott på totalt 48 tåg till Stockholms tunnelbana. Kontraktet tilldelades Bombardier i slutet av maj 2013 och beställningen gick till Bombardier Transportation.

Vagntypen är baserad på plattformen MOVIA.[1] C30 har klimatanläggning och har fler platser för barnvagnar samt rullstolar jämfört med C20.[2] Fler passagerare får plats då sittplatser har ersatts med ståplatser som är mindre utrymmeskrävande.[3][4][5]

Upphandling och leverans[redigera | redigera wikitext]

Upphandlingen av vagnarna fördröjdes då kostnaden rusade på grund av förändringar av specifikationskraven. Det kom endast in ett godkänt bud.[6] I januari 2012 beslutade man genomföra upphandlingen med de nya kraven, bland annat automatisk, förarlös drift.[7] Den här gången ställde SL krav på hur de ville att tågen skulle fungera, men inga detaljkrav på exakt hur tillverkarna skulle klara funktionskraven.[6] Priset ska också ha reducerats genom att SL köper in halvtåg (längd 70 meter) i stället för tredelade tåg (längd 46,5 meter), detta eftersom halvtåg är standard i tunnelbanevärlden.[6]

Leveransen påbörjades 2018 och ska vara avslutad 2022.[2] De nya tunnelbanetågen invigdes den 11 augusti 2020 på tunnelbana 2 (röda linjen) och används från och med den dagen i reguljär passagerartrafik.[8] Kostnaden för vagnarna beräknas till cirka 5 miljarder kronor. De tillverkas i Hennigsdorf utanför Berlin.[9] Den första transporten av ett tåg från fabriken till Stockholm ägde rum den 9 juni 2018. Det drogs av ett godstågslok från Tyskland via Skåne.[10]

Tekniska detaljer[redigera | redigera wikitext]

Det nya tåget av typen C30 från Bombardier är 70,00 meter långt över stötytorna, vilket är betydligt längre än det gamla tågsättet C20 (46,50 meter över stötytorna). Två C30-enheter kan kopplas ihop (2 x 70,0 = 140,0 meter), där plattformslängden (145 meter) i praktiken begränsar tåglängden.

Varje C20-enhet består av tre vagnkorgar medan varje C30-enhet består av fyra vagnkorgar. Dessa skillnader har även påverkat utförandet av boggierna då C20 har fyra boggier medan C30 har den ”klassiska lösningen” med två boggier per vagnkorg. Avståndet mellan vagnkorgarna (92 centimeter) är ovanligt långt men täcks på sidan av en bälg liknande C20.

Varje C30-tågsätt har fyra vagnar med beteckningen A1 (36 sittplatser), B1 (37 sittplatser), B2 (37 sittplatser) och A2 (36 sittplatser) eller totalt 146 sittplatser.

Hela underredet, inklusive boggierna, är inklätt med paneler vilket minskar buller, luftmotstånd och isbildning vintertid. Vagnkorgen är, till skillnad mot föregångaren C20, tillverkad av lättmetall. Dock har SL tidigare (vagntyp C5, leveransstart 1963), åtminstone delvis använt lättmetall i sina vagnkorgar.

Varje C30-mellanvagn är endast 16,756 meter lång (går normalt inte att kopplas bort) vilket jämfört med konventionella personvagnar är mycket kort (normallängden för fjärrtågsvagnar hos SJ är till exempel 26,40 meter över stödytorna). En 26,4 meter lång vagn i Stockholms tunnelbana skulle dock inte klara plattformskanten vid snäva kurvor.

Ett komplett C20-tågsätt med tre enheter har endast 24 hjulaxlar medan C30-tåget har 32 hjulaxlar. Varje C30-enhet väger cirka 116 ton (tomvikt) vilket motsvarar en specifik vikt på cirka 1,66 ton per meter. Motsvarande siffra för föregångaren C20 var 1,44 ton per meter vilket innebär att C30-tåget väger cirka 15 % mer, per meter räknat. Jämfört med första generationen tunnelbanevagnar av (typ C1) var tomvikten cirka 241 ton eller motsvarande en specifik tomvikt på 1,73 ton per meter.

Modell Driftstart Min längd [m] Max längd tågsätt [m] Max antal säten [pl] Specifikt sätesantal [st/m] Korgbredd [cm] Antal entréer/sida, tågsätt [st] Total tomvikt [t] Specifik tomvikt [t/m] Antal hjulaxlar tågsätt [st] Elektr drivmotorstyp Tillåten hastighet [km/t]
C1 1950 17,40 139,2 384 2,76 270 24 240 1,73 32 likström 80
C20 1997 46,5 139,5 378 2,71 290 21 201 1,44 24 Induktion 80
C30 2019 70,0 140,0 292 2,08 292 24 232 1,66 32 induktion 90

Korgbredden och korghöjden bestämdes i praktiken redan under 1930-talet, när den nya lokalbanan (då en spårväg med kontaktledning) från Slussen och söderut byggdes. Plattformslängden bestämdes till 145 meter. Tidigt i planeringen avsågs dock stationerna endast vara utförda för sex vagnar.

Då SL:s plattformar under 1940-talet (vid systemkonstruktion) utformades för en maximal tåglängd av 140 meter på den gröna linjen utfördes typen C20 med en längd så att tre tågenheter (C20) kunde kopplas samman (3 x 46,5 = 139,5 meter över stödytorna) medan C30 utfördes med längden 70,00 meter (2 x 70,0 = 140 meter) vilket endast tillåter två C30-enheter. Tidigare generationer tunnelbanevagnar från Asea, ASJ och Hägglunds hade dock endast en längd på 17,40 meter (vissa var dock fast sammankopplade med två vagnar).

Varje C20-enhet hade (innan ombyggnaden) 126 sittplatser och C30 har 142 sittplatser. Då vagnlängden är olika innebär det att det specifika antalet sittplatser har sjunkit från C20-tågets 2,71 säten per meter till C30-tågets 2,08 säten per meter, en minskning av det specifika antalet sittplatser per tåg med 23 %. Ett C20-tåg med det maximala antalet vagnar har således 378 säten medan C30-tåget endast har 292 säten.

En avsevärd komforthöjning är det faktum att C30-tåget har såväl klimatanläggning (det vill säga ventilationsluften kan även kylas under varma sommardagar) som lägre bullernivå och en lugnare gång, de senare två egenskaperna tack vare en ny generation boggier av typen Flexx. Stolavståndet vid motsittning är 89 cm, dock med betydligt tunnare stoppning än hos de gamla C20- vagnarna. Antalet ingångar per tåg var för C20-tåget 21 stycken men för C30 finns 24 stycken, vilket minskar på- och avstigningstiden något.

Redan från början tillverkades Stockholms tunnelbanevagnar i Sverige, såväl den mekaniska delen som den elektriska (viss elutrustning och bromsutrustning samt koppel var dock inledningsvis tillverkad i USA efter ett svenskt studiebesök i New Yorks tunnelbana). Även C20- vagnen följde denna tradition, men C30-vagnens korg är tillverkad i Kina (företaget BST) och sätts samman i den före detta AEG-fabriken i Hennigsdorf, strax utanför Berlin. Då fabriken hamnade inom den sovjetiska ockupationssektorn efter delningen av Tyskland förstatligades verksamheten kort därefter. C30 har även provkörts i en klimatkammare (Wien Rail Tec Arsenal) i den österrikiska huvudstaden Wien.

I första omgången beställdes 96 C30-tåg för totalt 5,1 miljarder kronor (prisnivå 2013). Det innebär att varje C30- tåg (två enheter, totalt 140 meter långt) kostar cirka 106 miljoner eller motsvarande 363 000 kronor per säte.

Utvändigt har C30 släta ytterytor och en tilltalande front med ett kraftigt ljussken från så kallade LED-lampor (ljusemitterande dioder, som bygger på energisnål halvledarteknik). Den gamla tekniken med korrugerad plåt (modell SJ) har SL övergett för en mer miljövänlig, slät ytteryta (mindre buller och mindre luftmotstånd).

SL har gått tillbaka till den gamla tåg-konfigurationen från 1940- talet med det nya valet av C30; åtta vagnar i bägge fallen för ett maximalt långt tågsätt. Till och med boggiavståndet är exakt på millimetern detsamma för bägge (11 000 mm), samtidigt som fyra vagnar har öppnats upp för passage dem emellan. Vid planeringen av den gröna linjen under 1940- talet fanns dock två vagnalternativ; dels typ A1 (vagnlängd 17,4 meter, vikten 48 ton och max 8 vagnar) samt typ A2 (vagnlängd 18,6 meter, vikten 52 ton och endast 7 vagnar). Alternativ A1 tillät axellasten 12,0 ton medan alternativ A2 tillät 13,0 ton (det senare med boggiavståndet 13,0 meter).

I trafik[redigera | redigera wikitext]

I dagsläget (2021) trafikerar C30-vagnarna tunnelbanans röda linje. De körs numera i ordinarie trafik, efter att testerna som genomfördes oanmält mellan ordinarie avgångar avslutats.[11] Eftersom majoriteten av alla C30-tåg inte hunnit levererats utförs majoriteten av tågtrafiken på röda linjen av andra sorters tunneltåg. När alla 48 tågsätt är levererade kommer åtta av dessa att köras på tunnelbana 3 (blå linjen)[12] medan de resterande är tänkta att ersätta samtliga C20- och C6-tåg som ännu trafikerar tunnelbana 2 (röda linjen). Dessa C20-vagnar ska i samband med detta upprustas och flyttas över till tunnelbana 1 (gröna linjen) och 3, medan C6 slopas helt. Skrotningen av C6 påbörjades redan i april 2021 och ca 15 vagnar är förnärvarande skrotade (september 2021).

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bombardier Wins Order to Supply New Generation MOVIA Metro Fleet for Stockholm”. 6 juni 2013. http://ir.bombardier.com/en/press-releases/press-releases/44772-bombardier-wins-order-to-supply-new-generation-movia-metro-fleet-for-stockholm. Läst 15 januari 2015. 
  2. ^ [a b] ”Stockholms nya t-banetåg får designpris – här är detaljerna”. www.stockholmdirekt.se. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/stockholms-nya-t-banetag-far-designpris-har-ar-detaljerna/repqbf!XmMV3YZjdTGO7hDlLl2gg/. Läst 7 februari 2017. 
  3. ^ SVT 13 mars 2019
  4. ^ SVT 23 oktober 2019
  5. ^ https://www.sll.se/C30
  6. ^ [a b c] Sundström, Anders (9 februari 2012). ”Krav på plats för cykel när SL köper nya t-banevagnar”. DN.SE. http://www.dn.se/sthlm/krav-pa-plats-for-cykel-nar-sl-koper-nya-t-banevagnar. Läst 10 juli 2012. 
  7. ^ Genomförande- och anskaffningsbeslut avseende projektering och anskaffning av nya tunnelbanefordon
  8. ^ ”Nu börjar de nya tågen rulla i Stockholms tunnelbana”. DN.SE. 12 augusti 2020. https://www.dn.se/sthlm/nu-borjar-de-nya-tagen-rulla-i-stockholms-tunnelbana/. Läst 15 augusti 2020. 
  9. ^ Röda linjen testkör i Berlin
  10. ^ Tunnelbanevagn C30 nu på väg
  11. ^ ”Nya tunnelbanetåget C30 trafikerar i skarpt läge”. www.sll.se. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/C30/Nyheter/2020/10/c30-kor-i-skarpt-lage/. Läst 4 januari 2021. 
  12. ^ ”Nya tunnelbanevagnar även till blå linje”. www.stockholmdirekt.se. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nya-tunnelbanevagnar-aven-till-bla-linje/repsjw!vXP823KyX38hqH5r7XFg/. Läst 30 oktober 2019. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]